Miljopaverkan under kryssning
« skrivet: 27 november 2018, 16:06:01 »
Aftonbladet rapporterar att en dansk studie har genomforts dar man papekar att ett kryssningsfartyg slapper ut mer koldioxid an ett flygplan per passagerare och kilometer.

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/jPenGz/bitter-miljosmak-for-populara-kryssningar

Personligen pastar jag att jamforelsen haltar betankligt da det ar 2 helt olika produkter som jamfors. En kryssning ar ett helt koncept for en semester medans ett flygplan ar enbart en transport fran A till B.

Kryssningsfartyg i allmanhet far mycket stryk nar det kommer till utslapp. Mycket stammer inte enligt verksamma personer inom branschen. vad vi ocksa vet ar att kryssningsfartyg ofta ar foregangare inom den maritima sektorn med att anamma miljovanlig teknik och minska miljopaverkan.
Samtidigt riskerar hela debatten att spara ur nar man ensidigt tycks ge sig pa just kryssningsfartygen och bortser fran farjor och ovriga nyttofartyg.
Man beraknar att det finns cirka 53000 fartyg totalt i varlden. Utav dessa ar cirka 320 stycken kryssningsfartyg eller runt 0,6%. Men hur ofta hor man att till exempel farjor eller containerfartyg ar miljobovar?
SV: Miljopaverkan under kryssning
« Svar #1 skrivet: 27 november 2018, 16:10:27 »
Norska Aftenposten har rapporterat detta tidigare, och till och med fått en av tidningens egna krönikörer att föreslå totalförbud för kryssningsfartyg i Oslo. Då visar det sig bl.a. att man förutsätter flygtransport till avgångshamnen och från ankomsthamnen och hem. Ett annat argument skulle vara att kryssningsturister inte lägger igen särskilt mycket pengar i sta'n. Snacka om gästfri hållning! Jag försökte skriva ett motinlägg, som inte blev publicerat, däremot ett inlägg från en arkitekt som var helt ense med krönikören utan att tillföra debatten något nytt överhuvudtaget. Hamndirektören fick nätt och jämnt släppa till med ett kort inlägg.

Så tillåter jag mig faktiskt att betvivla att ett kryssningsfartyg förorenar mer per passagerare per kilometer än ett flygplan. Det vill jag se siffror på, för att tro på det. En helt annan sak är att lokalt så är faktiskt föroreningarna från kryssningsfartgen i t.ex. Geirangerfjorden ett problem.

Mitt inlägg:
I Aftenposten lørdag 4. august sto å lese en kommentar "Cruisebåtene kan seile sin egen sjø", som i utgangspunktet så ut som en grei problematisering av dagens cruiseskipsopplegg, men som inneholdt så meget mer: Det var den mest uryddige, flåsete blanding av hummer og kanari som jeg noen gang har lest i Aftenposten, en merkelig definisjon av hvem som er flypassasjer og hvem som er cruiseturist, faktapåstander uten belegg, subjektive påstander som fremstilles som objektive sannheter, en beskrivelse av det og dem man har lite til overs for i nedsettende, latterliggjørende, overdrevne ordelag og en blotting av en skremmende, egoistisk "blårusstenkning".

Det er meget man kan være enig med Slettholm i:
Ulempene ved invadering i små tettsteders privatliv (men det gjelder neppe Oslo)
Forurensningen cruiseskipene medfører
Masseturismens problemskaping generelt (ikke bare cruiseskip og ikke bare i små tettsteder i Norge)
Den tvilsomme forretningsidéen til cruiseskipsrederiene
At det kanskje er like greit at cruiseskipstrafikken til Oslo er halvert (ikke minst for cruiseskipspassasjerene, som da kan få oppleve noe bedre)
At man burde stille miljøkrav så strenge at de kan ha reell effekt på teknologiutviklingen i bransjen (man gjør det med ferger i Østersjøen)
 
Men så skriver Slettholm om visuell forsøpling og visuell forurensning. Er cruiseskip så stygge? Er det en opplest og vedtatt sannhet? Da synes jeg at småbåthavner er adskillig verre visuell forsøpling, som kun overtreffes av bilparkeringsplasser.

"To til tre ganger mer utslipp enn fly pr. passasjerkilometer, forteller forskningen at cruisepassasjeren forårsaker." Vel, det skal vel ikke så meget forskning til for å finne ut av om det er sant, noe jeg ærlig talt betviler, det er jo bare å dele et cruiseskips utslipp/km med antall passasjerer og sammenligne med et flys utslipp/km delt med antall passasjerer. "Da teller man ikke med at cruiseturisten gjerne flyr til og fra starthavnen også." Men da er vel cruiseturisten de facto flypassasjer, og forurenser mindre, hvis vi skal tro Slettholms fremsatte påstand, enn når vedkommende er på cruiseskipet? Og da teller man vel heller ikke med at flytrafikken påvirker ozonlaget meget mer enn land- og sjøgående transportmidler? (Hvorfor dette skulle være en trøst for flypassasjerer med dårlig samvittighet fikk jeg ikke helt tak i.)

Så blåser Slettholm liv i havneby/fjordbydebatten. En avvikling av Søndre Akershuskai som en øde, verkende, no-go-zone – det var da voldsomt til beskrivelse, det er fullt mulig å gå der – vil kunne bidra til utvikling av et område som rent geografisk er den ypperste fileten i Oslo. Restauranter og boliger som på Sørenga nedenfor festningen? Vil ikke Akershus festning da bli liggende inne i et boligområde, istedenfor ved fjorden, der den er anlagt? Der er ikke meget plass mellom Søndre Akershuskai og festningen – skulle man fylle ut i fjorden? Man kanskje da heller skulle grave vekk kaien, og bare ha en smal gangsti langs festningsmuren, for å tilbakeføre tilstandene til den gang festningen ble oppført?

Er ikke skipstrafikk et ganske naturlig innslag i en hovedstad ved sjø eller fjord? Er det gitt at det optimale er å bruke hver eneste meter av fjordstranden til boliger, restauranter, underholdningsinstitusjoner og kontorer? Plan- og bygningsetaten prøvde å kaste ut København- og Kiel-fergene. Containerhavnen skulle kastes ut til en Østfoldhavn uten jernbanetilknytning. Det er bare det at der vil de også gjerne bo ved vannet. Hvorfor skulle de ofre sin strandkant for gods til Oslo?

Men så kommer det virkelig ubehagelige ved Slettholms kommentar: "De rekecocktailspisende tyske og kinesiske cruiseturistene legger ikke igjen nok penger"! Hva med de hummerbisquespisende spanske og italienske cruiseturistene? Har Slettholm noen spesielle aversjoner mot tyskere og kinesere? Ærlig talt, hva de måtte spise til forrett ombord er så irrelevant som det overhodet kan bli, og det er ikke bare tyskere og kinesere som reiser på cruise til Oslo. Men i tidligere artikler i Aftenposten er det blitt fortalt om at nettopp kineserne legger igjen penger som ingen andre. (Og det tror jeg på, jeg har opplevd dem på Hurtigruteskipet "Fram".)

Men hvor er det blitt av gjestfriheten og rausheten? Velkommen som turist, men bare hvis du legger igjen nok penger? Hva da med alle bussturister? De overnatter riktignok på hotell, men turselskapene presser prisene så til de grader at øvrige gjester må betale adskillig mer, for å kompensere. Bussene betaler ikke kjøreveisavgift i forhold til slitasjen de forårsaker på veiene, de forurenser og skaper trafikkaos i Oslo sentrum. Skal vi ikke like greit kvitte oss med dem også?

 Eller skal vi innse at mennesker har et behov for å reise rundt og se andre plasser, og at det finnes mange måter å gjøre det på, utfra økonomiske forutsetninger og individuelle preferanser? Så får vi heller begrense de verste skadevirkningene. Kanskje begrense antall cruiseskipsanløp, ikke bare pr. døgn men pr. år. Kanskje begrense største tillatt størrelse på cruiseskipene. Til Nordøst-Grønlands nasjonalpark tillates kun 500 besøkende turister/år. Antarktis har et "lotterikvotesystem", som hvert år avgjør hvilke rederier som får anløpe hvilke steder. Det er mange måter å begrense trafikken på. Avgiftene som skipene må betale for å seile gjennom Drøbaksundet er en av dem (og vel det som har halvert cruiseskipstrafikken til Oslo).
« Senast ändrad: 27 november 2018, 16:30:12 av Risberg »
Planlagte fergereiser:
CROWN SEAWAYS København - Oslo & COLOR MAGIC Oslo - Kiel - Oslo februar 2019
Planlagte Hurtigrutereiser:
ROALD AMUNDSEN Lisboa-Hamburg mai 2019
LOFOTEN Bodø-Tromsø, SPITSBERGEN Tromsø-Murmansk-Frans Josefs Land-Murmansk-Tromsø & TROLLFJORD Tromsø-Trondheim sept. 2019
SV: Miljopaverkan under kryssning
« Svar #2 skrivet: 28 november 2018, 22:56:04 »
SV: Miljopaverkan under kryssning
« Svar #3 skrivet: 30 november 2018, 13:00:56 »


Äpplen och päron-
Man måste komma ihåg att för ett kryssningsfartyg rapporterar total CO2 för alla "aktiviteter" under resan. För att jämföra rättvist med en semester på  land måste man inkludera inte bara "hotellets" belysning, uppvärmining och AC utan även förbrukningen för alla lokala restauranger, pooler, underhållning  och gatubelysningar man delar.
Sedan måste man även ta med shore excursions men det är ju liknande för landsemester.
Andelen gäster som reser lokalt-miljövänligt till en kryssning är mycket högre jämfört med en solsemester som ju ligger nära 100%
Som ett snapshot hade Costa 50% tåg/buss till Genoa/Savona och AIDA liknande tal till Warnemunde.

//Skepptikern
SV: Miljopaverkan under kryssning
« Svar #4 skrivet: 30 november 2018, 17:16:10 »


Äpplen och päron-
Man måste komma ihåg att för ett kryssningsfartyg rapporterar total CO2 för alla "aktiviteter" under resan. För att jämföra rättvist med en semester på  land måste man inkludera inte bara "hotellets" belysning, uppvärmining och AC utan även förbrukningen för alla lokala restauranger, pooler, underhållning  och gatubelysningar man delar.
Sedan måste man även ta med shore excursions men det är ju liknande för landsemester.
Andelen gäster som reser lokalt-miljövänligt till en kryssning är mycket högre jämfört med en solsemester som ju ligger nära 100%
Som ett snapshot hade Costa 50% tåg/buss till Genoa/Savona och AIDA liknande tal till Warnemunde.

//Skepptikern
Många bra poäng här!  ;)
Planlagte fergereiser:
CROWN SEAWAYS København - Oslo & COLOR MAGIC Oslo - Kiel - Oslo februar 2019
Planlagte Hurtigrutereiser:
ROALD AMUNDSEN Lisboa-Hamburg mai 2019
LOFOTEN Bodø-Tromsø, SPITSBERGEN Tromsø-Murmansk-Frans Josefs Land-Murmansk-Tromsø & TROLLFJORD Tromsø-Trondheim sept. 2019