En episode på Atlanterhavet
« skrivet: 08 oktober 2018, 13:04:21 »
I tråden "Stadig utskifting av offiserer på Stenas tyske ferger" under "Färjor" nevner jeg at Stena Line stadig skifter ut offiserene med nye, som de får lønnsbidrag for.

Apropos nye sjøoffiserer, så reiste jeg våren 2015 med Hamburg Süds CAP SAN NICOLAS fra Buenos Aires til Maasvlakte, over Montevideo og en rekke brasilianske havner, der den siste var Santos.

Når vi hadde forlatt Santos rullet det ganske bra på Atlanteren, hvorpå kadetten ombord sa stabilisatorene virker ikke særlig godt idag.
Stabilisatorene,
spurte jeg, har dette skipet stabilisatorer?!
Ja,
påsto hun.
Jeg ville ikke polemisere med en kadett som var iferd med å bli sjøoffiser, men hadde alltid trodd at stabilisatorer var noe man hadde på passasjerskip for passasjerenes komfort, på bekostning av drivstofforbruk.

Så forlot hon broen, og kapteinen kom opp. Så jeg spurte ham Har dette skipet virkelig stabilasatorer?
Njae,
svarte han, det har jo trimtanker.
Men dem bruker man vel bare i havn, og ikke ute på sjøen?
Ja, selvfølgelig,
svarte han.
For kadetten sa at stabilisatorene ikke virket særlig godt idag.
Oh, mein Gott,
svarte kaptein. 
Planlagt fergereise:
TOM SAYWER Trelleborg - Klaipeda - Trelleborg oktober 2018
Planlagte Hurtigrutereiser:
ROALD AMUNDSEN Lisboa-Hamburg mai 2019
LOFOTEN Bodø-Tromsø, SPITSBERGEN Tromsø-Murmansk-Frans Josefs Land-Murmansk-Tromsø & TROLLFJORD Tromsø-Trondheim sept. 2019
SV: En episode på Atlanterhavet
« Svar #1 skrivet: 09 oktober 2018, 02:51:06 »
Om jag inte minns helt fel sa var Brostroms containerfartyg M/S Nihon, byggt 1972 utrustat med just stabilisatorer. Sa visst finns det aven rena lastfartyg som har detta som utrustning.

http://www.faktaomfartyg.se/nihon_1972.htm
SV: En episode på Atlanterhavet
« Svar #2 skrivet: 09 oktober 2018, 07:43:07 »
Om jag inte minns helt fel sa var Brostroms containerfartyg M/S Nihon, byggt 1972 utrustat med just stabilisatorer. Sa visst finns det aven rena lastfartyg som har detta som utrustning.

http://www.faktaomfartyg.se/nihon_1972.htm
Hvorfor i alle dager da? Betyr ikke det bare mer drivstofforbruk?

Det minner meg om en annen ting. For ca. tyve år siden fant man ut at man skulle unngå lastebilkøene i Europa og transportere laks i westamaraner (katamaraner med asymmetriske skrog) fra Bergen til Nederland.

Det var bare det at westamaranene rister så meget at det var ferdig laksepaté når det kom frem.
Planlagt fergereise:
TOM SAYWER Trelleborg - Klaipeda - Trelleborg oktober 2018
Planlagte Hurtigrutereiser:
ROALD AMUNDSEN Lisboa-Hamburg mai 2019
LOFOTEN Bodø-Tromsø, SPITSBERGEN Tromsø-Murmansk-Frans Josefs Land-Murmansk-Tromsø & TROLLFJORD Tromsø-Trondheim sept. 2019
SV: En episode på Atlanterhavet
« Svar #3 skrivet: 09 oktober 2018, 13:01:44 »
Om jag inte minns helt fel sa var Brostroms containerfartyg M/S Nihon, byggt 1972 utrustat med just stabilisatorer. Sa visst finns det aven rena lastfartyg som har detta som utrustning.

http://www.faktaomfartyg.se/nihon_1972.htm
Hvorfor i alle dager da? Betyr ikke det bare mer drivstofforbruk?

Det minner meg om en annen ting. For ca. tyve år siden fant man ut at man skulle unngå lastebilkøene i Europa og transportere laks i westamaraner (katamaraner med asymmetriske skrog) fra Bergen til Nederland.

Det var bare det at westamaranene rister så meget at det var ferdig laksepaté når det kom frem.

Jo, visst okar bransleforbrukningen med stabilisatorer i bruk.
Men exemplet jag gav, M/S Nihon var byggd 1972 alltsa pa den tiden som oljan kostade en spottstyver av vad den gor idag. Nihon var inte byggd for att vara bransleeffektiv, hon var byggd for att vara snabb och for att leverera lasten i gott skick. Jag har for mig att hon drog 180 ton olja per dag nar hon gick i ekonomifart, sa nagra extra procent hit eller dit spelade inte sa stor roll. (som kuriosa kan namnas att hon fortfarande innehar det innoficiella varldsrekordet i snabbaste jorden runt seglingen.)
Som sagt sa byggdes hon 1972, alltsa i borjan av containeriseringen. jag tror helt enkelt att man var radd om lasten och att man var radd att farten och eventuell sjogang skulle stalla till det. Se alltsa stabilisatorerna som en slags lastforsakring.

Din historia om levande lax som blev laxpate' ar ett sorgligt exempel pa en daligt genomford ide'
For ovrigt var jag med for cirka 25 ar sedan och skeppade en provcontainer med levande hummer fran kanada till Sverige. Den gangen gick det bra. Jag vet inte om det fortfarande gors.
« Senast ändrad: 09 oktober 2018, 13:05:55 av Henke H »
SV: En episode på Atlanterhavet
« Svar #4 skrivet: 09 oktober 2018, 17:21:32 »
Måste nog erkänna min okunskap, när det gäller trimtankar. På t.ex. isbrytare, ubåtar och små privatbåtar, finns det sådana fast på snabbgåene motorbåtar har man väl för det mesta s.k. trimplan.
På den tiden då jag var till  sjöss fanns det ballasttankar och de användes för att antingen räta upp fartygen eller trycka ner aktern för att kunna hålla en stadig kurs. Ligger fören djupare får man ju vissa svårigheter med detta.
"Kadetten" ifråga drog nog en skröna och befälhavaren spädde bara på densamma. Något i stil med postbojar och att man kunde känna en svag stöt i fartyget då man passerade ekvatorn.
Det var populärt, att driva med nykomlingar till sjöss och det gick hem många gånger.
SV: En episode på Atlanterhavet
« Svar #5 skrivet: 09 oktober 2018, 22:06:50 »
Presisering: Den unge, tyske, kvinnelige kadetten henvendte seg til den filippinske 3. offiseren, som naturlig nok hadde adskillig lenger fartstid enn hun, og sa: Stabilisatorene virker ikke særlig godt idag. 3. offiser kommenterte ikke hennes utsagn.

kehinde var for øvrig ikke til stede, men vet selvfølgelig likevel best, som vanlig.

Trimtanker er veldig essensielle ved skifting av jernbaneferger. Det er jo tross alt 100-180 m lange vognstammer med 22,5 - 25 tonns akseltrykk som trekkes ut i slengen. Derfor er det også viktig med rekkefølgen ved skiftingen. De firesporete Trelleborg - Saßnitz-fergene fikk f.eks. spor 1 og 3 losset først, så de samme spor lastet, og så spor 2 og 4 losset og lastet. De åttesporete jernbanelekterene FAIRBANKS PROVIDER, ANCHORAGE PROVIDER og WHITTIER PROVIDER, som dog har betongdekk og ikke trimtanker, mellom Whittier, Alaska og Seattle bruker tresporete fergeleier og må sideforskyves frem og tilbake, og sporene skiftes i rekkefølgen 1, 3, 8, 6, 4, 5, 7 og 2.

SASSNITZ av 1959 hadde visse problemer med sine trimtanker og måtte av og til bruke hornet for å fortelle skiftelokfører at han ikke måtte kjøre for fort ut av fergen. Og det var jo trimtankene som totalt sviktet på JAN HEWELIUSZ i Ystad i 1982, slik at hun tippet 55 grader babord, så babords kommandobrovinge støtte i kaien. Hadde hun tippet mot styrbord hadde hon vel lagt seg 90 grader i havnebassenget.
Planlagt fergereise:
TOM SAYWER Trelleborg - Klaipeda - Trelleborg oktober 2018
Planlagte Hurtigrutereiser:
ROALD AMUNDSEN Lisboa-Hamburg mai 2019
LOFOTEN Bodø-Tromsø, SPITSBERGEN Tromsø-Murmansk-Frans Josefs Land-Murmansk-Tromsø & TROLLFJORD Tromsø-Trondheim sept. 2019
SV: En episode på Atlanterhavet
« Svar #6 skrivet: 09 oktober 2018, 23:01:01 »
Trimtankar använder man väl för att trimma ett fartyg, för att undvika krängning vid lossning används anti-heeling system. En utmärkt konstruktion som bland annat fanns på Stena Porter & Stena Partner.

För att undvika rullning till sjöss kan man använda flera olika typers stabiliseringssystem, såsom aktiva eller passiva stab.tankar. Även Voith propellrar kan användas för att motverka rullning.


SV: En episode på Atlanterhavet
« Svar #7 skrivet: 10 oktober 2018, 07:44:35 »
Trimtankar använder man väl för att trimma ett fartyg, för att undvika krängning vid lossning används anti-heeling system. En utmärkt konstruktion som bland annat fanns på Stena Porter & Stena Partner.

För att undvika rullning till sjöss kan man använda flera olika typers stabiliseringssystem, såsom aktiva eller passiva stab.tankar. Även Voith propellrar kan användas för att motverka rullning.
Klar over at man i rent maritime kretser elsker å bruke begreper på ren engelsk. Jeg har aldri hørt begrepet "anti-heeling system", og det ble ikke en gang brukt av gamle havnekaptein Dahl i Trelleborg, en gammel sjøulk, men nettopp "trimtankar". ;)
Planlagt fergereise:
TOM SAYWER Trelleborg - Klaipeda - Trelleborg oktober 2018
Planlagte Hurtigrutereiser:
ROALD AMUNDSEN Lisboa-Hamburg mai 2019
LOFOTEN Bodø-Tromsø, SPITSBERGEN Tromsø-Murmansk-Frans Josefs Land-Murmansk-Tromsø & TROLLFJORD Tromsø-Trondheim sept. 2019
SV: En episode på Atlanterhavet
« Svar #9 skrivet: 10 oktober 2018, 11:45:43 »
Under lastning och lossning kan man trimma ett fartyg på två sätt. För att undgå slagsida använder man så kallad heeling, dvs man flyttar vatten mellan babord och styrbord. De flesta fartyg har speciella tankar för detta som är förbundna med ett eget pumpsystem.

Och för att hålla ett förnuftigt trim för/akter använder man i huvudsak ballast i förliga resp akterliga tankar. Speciellt viktigt är detta på fartyg med ramper så att det inte blir för stora nivåskillnader. Självfallet påverkas detta också av i vilka sekvenser man lastar/lossar/ballastar.

För att dämpa rullning till sjöss använder man så kallade flume-tankar.
SV: En episode på Atlanterhavet
« Svar #10 skrivet: 10 oktober 2018, 23:30:03 »
Trimtankar använder man väl för att trimma ett fartyg, för att undvika krängning vid lossning används anti-heeling system. En utmärkt konstruktion som bland annat fanns på Stena Porter & Stena Partner.

För att undvika rullning till sjöss kan man använda flera olika typers stabiliseringssystem, såsom aktiva eller passiva stab.tankar. Även Voith propellrar kan användas för att motverka rullning.
Klar over at man i rent maritime kretser elsker å bruke begreper på ren engelsk. Jeg har aldri hørt begrepet "anti-heeling system", og det ble ikke en gang brukt av gamle havnekaptein Dahl i Trelleborg, en gammel sjøulk, men nettopp "trimtankar". ;)

Anti-heeling är väl ett nyare påfund, Stena Porter & Partner levererades i början av 80 talet, så det kanske inte fanns med i gamla sjöulkars nautiska nomenklatur, var väl mer kranbalkar, fockedrevsuddar, märsar, brammar och röjlar i den tidigare shippingen...
SV: En episode på Atlanterhavet
« Svar #11 skrivet: 11 oktober 2018, 03:33:01 »
Trimtankar använder man väl för att trimma ett fartyg, för att undvika krängning vid lossning används anti-heeling system. En utmärkt konstruktion som bland annat fanns på Stena Porter & Stena Partner.

För att undvika rullning till sjöss kan man använda flera olika typers stabiliseringssystem, såsom aktiva eller passiva stab.tankar. Även Voith propellrar kan användas för att motverka rullning.
Klar over at man i rent maritime kretser elsker å bruke begreper på ren engelsk. Jeg har aldri hørt begrepet "anti-heeling system", og det ble ikke en gang brukt av gamle havnekaptein Dahl i Trelleborg, en gammel sjøulk, men nettopp "trimtankar". ;)

Tror inte det existerar något svenskt uttryck för heeling tankar, precis som det inte existerar något svenskt uttryck för ECDIS, radar mm.

Ser heller inte problemet, arbetsspråket på alla fartyg idag, undantaget vägfärjor etc är engelska så varför skulle man ens försöka finna svenska ord?

Men, om man vill vara språkpolis:

Trimtankar ändrar trimmet, dvs skillnaden mellan förligt och akterligt djupgåenade.

En svensk översättning skulle väll bli “slagsidestankar” för healing tanks?
SV: En episode på Atlanterhavet
« Svar #12 skrivet: 11 oktober 2018, 08:19:35 »

Anti-heeling är väl ett nyare påfund, Stena Porter & Partner levererades i början av 80 talet, så det kanske inte fanns med i gamla sjöulkars nautiska nomenklatur, var väl mer kranbalkar, fockedrevsuddar, märsar, brammar och röjlar i den tidigare shippingen...
Saa da tror jeg at vi kan konstatere at "trimtankar" var det begrep som ble brukt om "anti heeling systemet" paa jernbanefergene paa Trelleborg-Sassnitz I 1950-70-aarene I Trelleborg.
Planlagt fergereise:
TOM SAYWER Trelleborg - Klaipeda - Trelleborg oktober 2018
Planlagte Hurtigrutereiser:
ROALD AMUNDSEN Lisboa-Hamburg mai 2019
LOFOTEN Bodø-Tromsø, SPITSBERGEN Tromsø-Murmansk-Frans Josefs Land-Murmansk-Tromsø & TROLLFJORD Tromsø-Trondheim sept. 2019
SV: En episode på Atlanterhavet
« Svar #13 skrivet: 11 oktober 2018, 09:39:31 »
GOTALAND fikk etterhvert trimtanker oppaa lastebildekket, angivelig for aa kunne flytte tyngdepunktet oppover (ved  tomt lastebildekk?), hvorfor man nu saa behov for det?
Planlagt fergereise:
TOM SAYWER Trelleborg - Klaipeda - Trelleborg oktober 2018
Planlagte Hurtigrutereiser:
ROALD AMUNDSEN Lisboa-Hamburg mai 2019
LOFOTEN Bodø-Tromsø, SPITSBERGEN Tromsø-Murmansk-Frans Josefs Land-Murmansk-Tromsø & TROLLFJORD Tromsø-Trondheim sept. 2019
SV: En episode på Atlanterhavet
« Svar #14 skrivet: 11 oktober 2018, 09:48:05 »
GOTALAND fikk etterhvert trimtanker oppaa lastebildekket, angivelig for aa kunne flytte tyngdepunktet oppover (ved  tomt lastebildekk?), hvorfor man nu saa behov for det?

Troligen för att få sämre stabilitet för att gå mjukare i sjön.