SV: Maritimt språkbruk.
« Svar #15 skrivet: 22 september 2018, 08:50:26 »
Det kanske skall tilläggas att förvirringen mellan dödvikt och dräktighet förekommit historiskt också. Under större delen av 18-hundratalet var det i princip samma sak, dräktigheten mättes som en vikt. Men även i äldre tider har volymmått använts. Även det engelska uttrycket registerton för volymen antyder ju ett ursprung som ett konverterat viktmått.

I Sverige var det egentligen bara 1874-1982 som man kunde göra det enkelt för sig och säga att dräktigheten var en volym och dödvikten en vikt. (Eventuellt fanns en infasningsperod för införandet av volymmåttet på 18-hundratalet precis som det fanns för utfasningen 1982-1994.)

Men nu ytterligare drygt 30 år senare är det kanske inte så märkligt att man i dagligt tal hemfaller åt att kalla det för vikt, som ju själva orden antyder, trots att man kanske vet att den egentliga enheten är sortlös?
*
SV: Maritimt språkbruk.
« Svar #16 skrivet: 22 september 2018, 13:16:45 »
Annat som skapar förvirring är definitionerna av fartyg, båt och skepp. Språkbruk och juridik skiljer sig ofta åt. From februari i år ändrade Transportstyrelsen bla definitionen av båt. Den tidigare märkliga regeln om 12 x 4 meter försvann och ersattes med en längd av 24 meter.
https://www.transportstyrelsen.se/sv/sjofart/Fartygsregistret-sjofartsregistret/
SV: Maritimt språkbruk.
« Svar #17 skrivet: 22 september 2018, 21:27:02 »
Annat som skapar förvirring är definitionerna av fartyg, båt och skepp. Språkbruk och juridik skiljer sig ofta åt. From februari i år ändrade Transportstyrelsen bla definitionen av båt. Den tidigare märkliga regeln om 12 x 4 meter försvann och ersattes med en längd av 24 meter.
https://www.transportstyrelsen.se/sv/sjofart/Fartygsregistret-sjofartsregistret/
Det kan man lugnt säga. Personligen och troligen alla andra tar nog båten och inte fartyget från Visby till fastlandet oavsett vad transportstyrelsen i sin förunderliga visdom har fått för sig.
*
SV: Maritimt språkbruk.
« Svar #18 skrivet: 27 september 2018, 14:12:41 »
Man kan ju också säga att man tar färjan till fastlandet (jag brukar använda uttrycket "ta färjan"). Något jag måste säga att jag finner lite fascinerande är språkbruket som ibland används om kryssningsfartyg. T.ex är det svårt att inte le när man ser en rundvandring ombord på Seven Seas Explorer och man redan ute på däck informeras om "small". Ja, 12 däck och 223 meter x 32 meter och 54 000 ton är väldigt litet. För mig är detta definitivt ett stort fartyg ifråga om mått, volym och deplacement. Sedan finns det naturligtvis större fartyg men begreppet "small" känns lite malplacerat.

Att räkna storlek i passagerarkapacitet kan jag tycka är lite missvisande för då är ju t.ex Maersks containerfartyg extremt små om de tar 12 passagerare (lastfartygsgränsen).

För mig är "litet" någonting som är kortare än 100 meter, kanske något över och åker definitivt in i kategorin "stor" när 200 meter passeras, över 300 meter blir det snarare "mega".

Det är ju förövrigt värt att nämna att "lilla" Seven Seas Explorer är större än sådana klassiska liners som Lusitania/Mauretania.

SV: Maritimt språkbruk.
« Svar #19 skrivet: 28 september 2018, 08:47:14 »
Det är ju förövrigt värt att nämna att "lilla" Seven Seas Explorer är större än sådana klassiska liners som Lusitania/Mauretania.
1984 tok jeg atlantdamperen STEFAN BATORY, et skikkelig transatlantisk passsjerskip, mellom Tilbury og Montreal. Hun var mindre enn PETER PAN, MECKLENBURG-VORPOMMERN og SKÅNE som går på 6-8 timers ruter mellom Trelleborg og Tyskland idag.
Planlagt fergereise:
TOM SAYWER Trelleborg - Klaipeda - Trelleborg oktober 2018
Planlagte Hurtigrutereiser:
ROALD AMUNDSEN Lisboa-Hamburg mai 2019
LOFOTEN Bodø-Tromsø, SPITSBERGEN Tromsø-Murmansk-Frans Josefs Land-Murmansk-Tromsø & TROLLFJORD Tromsø-Trondheim sept. 2019
*
SV: Maritimt språkbruk.
« Svar #20 skrivet: 28 september 2018, 10:26:38 »
Annat som skapar förvirring är definitionerna av fartyg, båt och skepp.

Jag är alltid intresserad av att använda korrekta termer, så måste fråga om råd här. Är det så att ett skepp (i marina sammanhang, som enskilt substantiv) alltid avser ett (större) segelfartyg, medan motordrivna fartyg är just fartyg? Och sedan används skepp naturligtvis som för- och efterled i sammansatta ord i samband med motordrivna fartyg också, som t.ex. förskepp, akterskepp, skeppsredare, skeppsbyggnad.
SV: Maritimt språkbruk.
« Svar #21 skrivet: 28 september 2018, 12:03:49 »
Annat som skapar förvirring är definitionerna av fartyg, båt och skepp.

Jag är alltid intresserad av att använda korrekta termer, så måste fråga om råd här. Är det så att ett skepp (i marina sammanhang, som enskilt substantiv) alltid avser ett (större) segelfartyg, medan motordrivna fartyg är just fartyg? Och sedan används skepp naturligtvis som för- och efterled i sammansatta ord i samband med motordrivna fartyg också, som t.ex. förskepp, akterskepp, skeppsredare, skeppsbyggnad.
Jeg oppfatter ikke "skepp" på svensk som å kun være begrenset til seilskip, men "skepp" brukes nok ikke like hyppig som "ship" på engelsk, "skib" på dansk eller "skip" på norsk. Forkortelsene S/S og M/S står jo for Steam ship hhv Motor ship (selv om mv for motor vessel bruks alt oftere). På norsk snakker man om Hurtigeskip, neppe Hurtigrutefartøyer og slett ikke Hurtigrutebåter, selv om de fire som ble bygget i Italia ble kalt Italia-båtene og de tre som ble bygget i Ålborg ble kalt for Aalborg-båtene. "Danskebåten" er også et slikt unntak. På tysk bruker man også "Schiff" hyppig, sågar "Fährschiff" nesten oftere enn bare "Fähre". (Og på tysk betyr ikke "Fahrzeug" fartøy/faryg men fordon/kjøretøy.)
Planlagt fergereise:
TOM SAYWER Trelleborg - Klaipeda - Trelleborg oktober 2018
Planlagte Hurtigrutereiser:
ROALD AMUNDSEN Lisboa-Hamburg mai 2019
LOFOTEN Bodø-Tromsø, SPITSBERGEN Tromsø-Murmansk-Frans Josefs Land-Murmansk-Tromsø & TROLLFJORD Tromsø-Trondheim sept. 2019
SV: Maritimt språkbruk.
« Svar #22 skrivet: 28 september 2018, 16:50:32 »
Men å andra sidan är väl Hurtigruten en båtlinje och de fartyg, som trafikerar linje är väl närmast att betrakta som sightseeingbåtar modell större.
*
SV: Maritimt språkbruk.
« Svar #23 skrivet: 28 september 2018, 18:36:51 »
När det gäller svenska termer är min uppfattning följande:

Skepp: Segelfartyg med eller utan hjälpmotor. Primär drivkälla är segel (d.v.s maskindrivna farkoster med hjälpsegel är inte skepp även om de kan segla vid maskinhaveri).

Fartyg: Större maskindriven flytande farkost (längre än 12-24 meter beroende på regelverk och definition).

Båt: Liten flytande farkost som kan ha motor eller drivas med segel eller muskelkraft.

Färja: Fartyg som är byggt för att transportera (färjar) folk och/eller gods eller båda på en linje, ofta kort (upp till 24-36 timmar som mest).

Lastfartyg: Ett fartyg inrättat för godstransport.

Liner: Ett linjefartyg för passagerare, gods och post som trafikerar en specifik rutt enligt tidtabell (i praktiken en långdistansfärja om man hårddrar det). Den mest klassiska rutten för denna trafik går över Atlanten mellan Europa och USA men liknande trafik förekommer/förekom på andra håll också (t.ex UK-Australien etc). Klassindelad passageraravdelning är vanligt.

Kryssningsfartyg: Ett passagerarfartyg byggt för "nojestrafik" med enklassinredning (alltså gemensamma publika utrymmen även om det kan finnas svitlounge och pool) - det fyller ingen transportuppgift av traditionellt slag utan används huvudsakligen till "sightseeing" enligt ett på förhand framtaget program.

*
SV: Maritimt språkbruk.
« Svar #24 skrivet: 28 september 2018, 18:42:32 »
Men å andra sidan är väl Hurtigruten en båtlinje och de fartyg, som trafikerar linje är väl närmast att betrakta som sightseeingbåtar modell större.

Sightseeingbåtar låter som om det handlar om sådana farkoster som fd Lasse Dahlquist i Göteborg. Det traditionella fartyget hos Hurtigruten är snarare ett kombinerat gods/passagerarfartyg även om passagerarutrymmena numera är anpassade åt kryssningsfartygshållet.

SV: Maritimt språkbruk.
« Svar #25 skrivet: 28 september 2018, 21:37:05 »
Annat som skapar förvirring är definitionerna av fartyg, båt och skepp.

Jag är alltid intresserad av att använda korrekta termer, så måste fråga om råd här. Är det så att ett skepp (i marina sammanhang, som enskilt substantiv) alltid avser ett (större) segelfartyg, medan motordrivna fartyg är just fartyg? Och sedan används skepp naturligtvis som för- och efterled i sammansatta ord i samband med motordrivna fartyg också, som t.ex. förskepp, akterskepp, skeppsredare, skeppsbyggnad.
Jeg oppfatter ikke "skepp" på svensk som å kun være begrenset til seilskip, men "skepp" brukes nok ikke like hyppig som "ship" på engelsk, "skib" på dansk eller "skip" på norsk. Forkortelsene S/S og M/S står jo for Steam ship hhv Motor ship (selv om mv for motor vessel bruks alt oftere). På norsk snakker man om Hurtigeskip, neppe Hurtigrutefartøyer og slett ikke Hurtigrutebåter, selv om de fire som ble bygget i Italia ble kalt Italia-båtene og de tre som ble bygget i Ålborg ble kalt for Aalborg-båtene. "Danskebåten" er også et slikt unntak. På tysk bruker man også "Schiff" hyppig, sågar "Fährschiff" nesten oftere enn bare "Fähre". (Og på tysk betyr ikke "Fahrzeug" fartøy/faryg men fordon/kjøretøy.)
Skepp är väl inte ett ord, som används alltför ofta inom sjöfarten och har inte bara med segelfartyg att göra. Exempelvis fyrskepp som inte direkt seglar omkring på haven.
Internationellt används mycket engelska och holländska ord inom sjöfarten, även om de har förändrats under årens lopp och blivit omändrade inom de olika regionerna. Ta t.ex. Fahrzeug, som egentligen står för mobil transport (ungefär) och i begynnelsen var holländska med betydelsen fartyg, men blev förtyskat så att säga. Fast ordet används faktiskt fortfarande ibland i betydelsen fartyg och är ju ganska likt det svenska ordet fartyg i jämförelse.
Vad gäller just ordet skepp, är det allmänt förekommande inom det marina "språket" här i Sverige som i t.ex. skeppsmäklare, skeppslista, skeppsdagbok, skeppare osv.
Seglande handelsfartyg benämns/kallas för vad det, är nämligen segelfartyg och inte segelskepp även om Taube kallar det skepp, men då vet alla, att det rörde sig om segelfartyg.
Inom kategorin segelfartyg har man sedan en mängd underavdelningar från skutor hela vägen upp till klipprarna via barkar och fullriggare. 

SV: Maritimt språkbruk.
« Svar #26 skrivet: 29 september 2018, 07:39:21 »
Tyg - Zeug - Sak är väl samma sak? -Jag gissar att svenskans omvandling från tyg till sak gått via tyskan.

Sätter man verk framför så blir det en sak som används för att utverka något, ett verktyg, även kallat don.

Om man sedan sätter orden tyg eller don efter ett verb så betyder det ett medel för att utverka det som verbet, tex att fara, medför. Verbet har sedan satts i olika former beroende på hur gammal sammansättningen är.

Vad jag vill ha sagt med det är att man egentligen inte kan utläsa någon betydelseskillnad mellan ord som fordon, fartyg, fahrzeug etcetera. De har alla bildats på samma vis, av samma ord, med den ursprungliga betydelsen "sak för färd".

Den skillnad som finns har uppkommit i efterhand.
SV: Maritimt språkbruk.
« Svar #27 skrivet: 29 september 2018, 08:58:44 »
Det jag retar mig pa ar pressens standiga problem med att skillja pa farjor och kryssningsfartyg.
Se dagens rubrik till exempel:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/m69l5L/man-knivskuren-pa-kryssningsfartyg

Laser man texten framgar det att det var en farja i trafik mellan Sverige och Danmark

En annan sak som retar mig ar att sa fort det skrivs om kryssningsfartyg sa kommer ordet 'Lyx" med automatiskt alldeles oavsett vilket fartyg och i vilken kategori av fartyg det ror sig om. vad som missats totalt av pressen tycks vara att det ar skillnader aven har precis som pa hotell varlden over som ju ocksa finns i olika kategorier.
SV: Maritimt språkbruk.
« Svar #28 skrivet: 29 september 2018, 09:10:39 »
Men å andra sidan är väl Hurtigruten en båtlinje och de fartyg, som trafikerar linje är väl närmast att betrakta som sightseeingbåtar modell större.
Hurtigruten er en skipsrute
Planlagt fergereise:
TOM SAYWER Trelleborg - Klaipeda - Trelleborg oktober 2018
Planlagte Hurtigrutereiser:
ROALD AMUNDSEN Lisboa-Hamburg mai 2019
LOFOTEN Bodø-Tromsø, SPITSBERGEN Tromsø-Murmansk-Frans Josefs Land-Murmansk-Tromsø & TROLLFJORD Tromsø-Trondheim sept. 2019
*
SV: Maritimt språkbruk.
« Svar #29 skrivet: 29 september 2018, 13:16:51 »
Journalistsvenska är ett helt eget språk.

Kryssningsfartyg: Samlingsbegrepp som i princip avser "passagerarfartyg med hytter som trafikerar nattlinjer" vilket i sin tur gör att ordet kan avse alltifrån nattfärjor till stora kryssningsfartyg. Därav att t.ex Amorella är ett "kryssningsfartyg" som trafikerar Stockholm-Åbo då hon har hytter och går i nattrafik.

Lyxkryssare: Passagerarfartyg som används för kryssningar (lyxen ligger i att det enligt journalisterna är lyxigt med denna sorts trafik och har ingenting med själva fartyget att göra). I vissa fall kan även denna benämning avse transatlantiska liners då första klass-avdelningen i sig gör att det plötsligt är så att man "kryssar" Southampton-New York tillsammans med gods, post och passagerare i andra och tredje klass.

Jag drar alltid på smilbanden när jag ser "lyxkryssare" användas som samlingsbegrepp för alla möjliga fartyg som i princip har en sak gemensamt och det är hytter för passagerare och trafik som innebär nattsegling.

Färjor förefaller enbart avse dagtrafik, d.v.s en färja är ett fartyg som håller igång på korta linjer i dagsljus men så fort det handlar om nattrafik och hytter etc åker vi in i kryssningsbranschen på ett bananskal...;)