Maritimt språkbruk.
« skrivet: 20 september 2018, 23:32:14 »
När man läser en del av inläggen, frapperas vi äldre av de många gånger underliga språkbruket, som kommer fram.
Kanske jag är en konservativ romantiker när det gäller det maritima och de uttryck som används.
Ta som ett exempel leasa, som för tanken till ett lånekontrakt av bilar eller maskiner och som används om t.ex, färjor ibland. Fartyg och då gäller det alla typer inom handelsflottan.
I min sinnesvärd chartrar man ett fartyg med eller utan besättning och inget annat. Men leasa ett fartyg, där går väl i alla fall gränsen.
Angöra en brygga är ett annat underligt uttryck för att inte tala om fartyg som krockar.
SV: Maritimt språkbruk.
« Svar #1 skrivet: 21 september 2018, 08:17:48 »
Ett annat uttryck söm stör mig är när man i tidningen kan läsa att fartyget står vid kaj. Jag har mejlat till många tidningar, och reportrar, och förklarat att ett fartyg ligger till ankars, vid kaj, på redden och så vidare. Däremot står fartyget på grund. Möjligen kan jag även acceptera att ett fartyg står på land om det lyfts upp i samband med service.
SV: Maritimt språkbruk.
« Svar #2 skrivet: 21 september 2018, 08:34:52 »
I min begrepsverden er det en prinipiell forskjell på charter og leasing. Chartrer gjør et rederi av et annet. Leasing er når en låneinstitusjon, som ikke har et fnugg med rederivirksomhet å gjøre, investerer i et skip og leier det ut til en reder, som foretrekker (eller er nødt til) å frigjøre kapital til noe annet, og derfor leier "sine egne" skip. Eks. Scandlines GmbH med MECKLENBURG-VORPOMMERN eller Hurtigruten en periode med et par skip, bl.a. RICHARD WITH.

Grensetilfeller finnes selvsagt, noen av SJs jernbaneferger var visstnok formelt eid av Christenssonföretagen i Trelleborg, men det var vel tilnærmet et rederi, så der var det nok charter. Der var vel muligens begrunnelsen at Statens Järnvägar, som daværende statsforvaltning, ikke kunne låne penger, men var avhengig av bevilgninger. Det var jo derfor man lot Lion Ferry eie SVEALAND.
Planlagt fergereise:
TOM SAYWER Trelleborg - Klaipeda - Trelleborg oktober 2018
Planlagte Hurtigrutereiser:
ROALD AMUNDSEN Lisboa-Hamburg mai 2019
LOFOTEN Bodø-Tromsø, SPITSBERGEN Tromsø-Murmansk-Frans Josefs Land-Murmansk-Tromsø & TROLLFJORD Tromsø-Trondheim sept. 2019
SV: Maritimt språkbruk.
« Svar #3 skrivet: 21 september 2018, 08:49:47 »
Ta som ett exempel leasa, som för tanken till ett lånekontrakt av bilar eller maskiner och som används om t.ex, färjor ibland. Fartyg och då gäller det alla typer inom handelsflottan.
I min sinnesvärd chartrar man ett fartyg med eller utan besättning och inget annat. Men leasa ett fartyg, där går väl i alla fall gränsen.

Korrekt, man använder Timecharter, Bareboatcharter och numera även Bareboat-hire-purchase.
Om en ägare inte själv vill driva fartyget utan låta någon annan driva det så är det en Bareboatcharter.
SV: Maritimt språkbruk.
« Svar #4 skrivet: 21 september 2018, 13:46:39 »
Ta som ett exempel leasa, som för tanken till ett lånekontrakt av bilar eller maskiner och som används om t.ex, färjor ibland. Fartyg och då gäller det alla typer inom handelsflottan.
I min sinnesvärd chartrar man ett fartyg med eller utan besättning och inget annat. Men leasa ett fartyg, där går väl i alla fall gränsen.

Korrekt, man använder Timecharter, Bareboatcharter och numera även Bareboat-hire-purchase.
Om en ägare inte själv vill driva fartyget utan låta någon annan driva det så är det en Bareboatcharter.
Så da vil du si at MECKLENBURG-VORPOMMERN var en Bareboat-hire-purchase av Scandlines GmbH?
Planlagt fergereise:
TOM SAYWER Trelleborg - Klaipeda - Trelleborg oktober 2018
Planlagte Hurtigrutereiser:
ROALD AMUNDSEN Lisboa-Hamburg mai 2019
LOFOTEN Bodø-Tromsø, SPITSBERGEN Tromsø-Murmansk-Frans Josefs Land-Murmansk-Tromsø & TROLLFJORD Tromsø-Trondheim sept. 2019
SV: Maritimt språkbruk.
« Svar #5 skrivet: 21 september 2018, 15:03:43 »
Ta som ett exempel leasa, som för tanken till ett lånekontrakt av bilar eller maskiner och som används om t.ex, färjor ibland. Fartyg och då gäller det alla typer inom handelsflottan.
I min sinnesvärd chartrar man ett fartyg med eller utan besättning och inget annat. Men leasa ett fartyg, där går väl i alla fall gränsen.

Korrekt, man använder Timecharter, Bareboatcharter och numera även Bareboat-hire-purchase.
Om en ägare inte själv vill driva fartyget utan låta någon annan driva det så är det en Bareboatcharter.
Så da vil du si at MECKLENBURG-VORPOMMERN var en Bareboat-hire-purchase av Scandlines GmbH?
Hon var på en tioårig Timecharter  för Scandlines enligt "Fakta om fartyg".
*
SV: Maritimt språkbruk.
« Svar #6 skrivet: 21 september 2018, 19:49:47 »
Ett annat uttryck söm stör mig är när man i tidningen kan läsa att fartyget står vid kaj. Jag har mejlat till många tidningar, och reportrar, och förklarat att ett fartyg ligger till ankars, vid kaj, på redden och så vidare. Däremot står fartyget på grund. Möjligen kan jag även acceptera att ett fartyg står på land om det lyfts upp i samband med service.

Frågan om begreppet "står vid kaj" diskuterades i det gamla forumet och slutsatsen var då att det är ett korrekt uttryck på finlandssvenska. Finlandssvenska begrepp får nog anses vara korrekt svenska även om de skiljer sig från rikssvenska
*
SV: Maritimt språkbruk.
« Svar #7 skrivet: 21 september 2018, 21:35:59 »
Jag ha aldrig hört något annat än att en båt lägger till vid kajen när den ankommer, inte att den ställer till.  ;)
I så fall är det något helt annat.
För mig innebär det att den sen ligger vid kajen, inte står, precis som den ligger i vattnet, inte står.

/Marre
SV: Maritimt språkbruk.
« Svar #8 skrivet: 21 september 2018, 21:45:53 »


När man läser en del av inläggen, frapperas vi äldre av de många gånger underliga språkbruket, som kommer fram.

Kanske jag är en konservativ romantiker när det gäller det maritima och de uttryck som används.

Ta som ett exempel leasa, som för tanken till ett lånekontrakt av bilar eller maskiner och som används om t.ex, färjor ibland. Fartyg och då gäller det alla typer inom handelsflottan.

I min sinnesvärd chartrar man ett fartyg med eller utan besättning och inget annat. Men leasa ett fartyg, där går väl i alla fall gränsen.

Angöra en brygga är ett annat underligt uttryck för att inte tala om fartyg som krockar.


Problemet med ordet charter i det sammanhanget som nämns nedan, Mecklenburg-Vorpommern, är att det uppenbart leder till missförstånd kring avtalets innebörd. Tex i fråga om vem som tar över fartyget vid avtals slut eller vem som står för underhållet.

 

När man använder begreppet charter (även på land) så förs tankarna till någon som faktiskt aktivt äger och ansvarar för fartyget/fordonet. Använder man begreppet leasa, så gör man klart vad det egentligen är fråga om, ett formellt ägande för att säkra panten oavsett var fartyget befinner sig i händelse av en konkurrs. Dvs inget som har med det praktiska ansvaret för fartyget att göra.

 

Att chartra ett fartyg utan besättning är oftast inte detsamma som att leasa något, då leasing endast är ett begränsat specialfall av detta. Vill man reda ut vad det egentligen handlar om, utan att använda ordet leasa, behöver man bli exaktare än så och då blir det en omständig ordkonstruktion. (Timecharter duger inte, då inte heller det begreppet är exakt nog, tvärt om är det vilseledande, då det brukar syfta på en charter från en aktiv ägare. Och i det aktuella fallet leder till just missuppfattningen att man på något vis blir av med fartyfet bara genom att inte förlänga avtalet.)


SV: Maritimt språkbruk.
« Svar #9 skrivet: 21 september 2018, 22:01:32 »
Det kanske skall tilläggas att den chartertyp som det var fråga om för Mecklenburg-Vorpommern kallas för "demise charter" på engelska, "time charter" är något annat, snarare dess motsats, men jag vet inte riktigt vad man skulle säga på svenska.

Dessutom är inte heller det engelska uttrycket riktigt så exakt som var önskvärt i den aktuella diskussionen.
« Senast ändrad: 21 september 2018, 22:07:14 av Mistluren »
SV: Maritimt språkbruk.
« Svar #10 skrivet: 21 september 2018, 23:50:42 »
Det kanske skall tilläggas att den chartertyp som det var fråga om för Mecklenburg-Vorpommern kallas för "demise charter" på engelska, "time charter" är något annat, snarare dess motsats, men jag vet inte riktigt vad man skulle säga på svenska.

Dessutom är inte heller det engelska uttrycket riktigt så exakt som var önskvärt i den aktuella diskussionen.

Demise-charter och Bareboat-charter är väl i stort sett samma. Du hyr båten utan besättning. Time-charter, då hyr man båten bemannad och oftast med någon annan som sköter driften.
SV: Maritimt språkbruk.
« Svar #11 skrivet: 22 september 2018, 00:09:53 »
Det kanske skall tilläggas att den chartertyp som det var fråga om för Mecklenburg-Vorpommern kallas för "demise charter" på engelska, "time charter" är något annat, snarare dess motsats, men jag vet inte riktigt vad man skulle säga på svenska.

Dessutom är inte heller det engelska uttrycket riktigt så exakt som var önskvärt i den aktuella diskussionen.

Demise-charter och Bareboat-charter är väl i stort sett samma. Du hyr båten utan besättning. Time-charter, då hyr man båten bemannad och oftast med någon annan som sköter driften.

Jo, i stort sett samma sak, men man brukar använda det förra vid just långa perioder med återköpsskyldighet. Men det finns inte någon riktig entydighet.

Time-charter är precis som du beskriver något helt annat.
*
SV: Maritimt språkbruk.
« Svar #12 skrivet: 22 september 2018, 00:18:05 »
Nu reagerar jag nog mer på förvirringen gällande bruttoton, netto eller dödvikt. Vilken siffra man än snappar upp tas som att fartyget ”väger” eller är så ”tungt”. Särskilt tydligt blir det när det gäller kryssniingsfartyg som generellt anges i bruttotonnage. Då blir det regelmässigt att det skulle ange fartygets vikt. Deplacement vet få numera vad det betyder.
SV: Maritimt språkbruk.
« Svar #13 skrivet: 22 september 2018, 00:18:55 »
Vi kan ju ta ett annat exempel också. Atlantic Vision. Det är en mer typisk barebord-charter där ägaren är en mer riktig ägare i klassisk mening. Dvs ett rederi som i princip varje år "riskerar" att få tillbaka fartyget om man inte kommer överens om en ny period.

Men det är ju en annan typ av affär än när ett rent finansbolag bara står som formell ägare under charterperioden, för att säkra sin pant.

Därför hade det varit bra med olika och entydiga begrepp för de båda företelserna.
SV: Maritimt språkbruk.
« Svar #14 skrivet: 22 september 2018, 00:50:56 »
Nu reagerar jag nog mer på förvirringen gällande bruttoton, netto eller dödvikt. Vilken siffra man än snappar upp tas som att fartyget ”väger” eller är så ”tungt”. Särskilt tydligt blir det när det gäller kryssniingsfartyg som generellt anges i bruttotonnage. Då blir det regelmässigt att det skulle ange fartygets vikt. Deplacement vet få numera vad det betyder.
Fast just deplacement och dödvikt är väl det enkla egentligen. Förvirringen beträffande dräktigheten har väl att göra med att regelverket för hur man skall räkna blivit så komplext att man tappat anknytningen till något konkret? "Sortlöst jämförelsetal" känns inte så bra i talspråk. Man vill gärna försöka koppla någonslags enhet till siffran.