Welcome to SMF Tricks

Vi stiger upp en tidig lördagsmorgon i mitten på augusti och åker med första stadsbussen till Triangeln för att ta tåget till Köpenhamn. Det är fortfarande mörkt och inte många är ute. För en gångs skull håller tåget tidtabellen, vilket innebär att vi är i god tid på Copenhagen Airport.
Det lilla SAS-planet lyfter tidtabellsenligt mot Norge och vi ser Öresund och Skånes kust i morgonsolen när vi lyfter. Tyvärr kommer vi inte långt förrän molnen tar över. Av piloten får vi veta att det regnar och blåser och är 12 grader i Bergen, dit vi är på väg. När vi efter 1½ timme passerar ner genom molnen anar vi snöflingorna. I mitten på augusti! Dagen innan badade vi i Östersjöns 24-grdiga böljor. Väl nere visar sig Bergen från sin vanliga (?) sida. Vi är inte speciellt förvånade. Om jag minns geografilektionerna rätt så fick man lära sig att Bergen är den stad i Skandinavien som har mest nederbörd. Man är tacksam att passagen till flygbussen är under tak.




Vi åkte med den vanliga Flygbussen, men Hurtigruten har egna transferbussar till vissa flyg.


Våra planer var att komma fram till Bergen på förmiddagen för att sen turista där tills det var dags för ombordstigning. Inne i centrum såg vi snabbt till att lämna in vårt bagage för att slippa släpa på det hela dagen.
Vi började vår promenad vid Fisktorget vid hamnen. Här finns massor av fiskrestauranger i tält,
utomhus eller inomhus. Eftersom vi varit uppe tidigt fick det också bli en tidig lunch här.



Det fanns mycket att välja på, men det fick bli fish and chips för vår del. Vi räknade med att det skulle bli mer fisk på Hurtigruten sen under båtfärden. Vi var tacksamma för att man hade gasolvärmare i tältet. Notera den våta marken, inne i tältet.

Det är inte bara fisk som säljs, eller egentligen i huvudsak serveras, på Fisktorget.



Det finns även fruktstånd och en Bondens marknad, där man mest sålde färskt bröd.


Efter lunch styrde vi stegen till väl Bergens största turistmagnet, Bryggen.





De vackra gamla trähusen gör sig bättre i solsken. Så även uteserveringarna. Denna dag var det svårt att hitta ett upptaget bord.
Inne i husen fanns turistbutiker av alla slag med försäljning av allt från lusekofter till fiskerullar eller julpynt. Bakom finns trevliga innergårdar med ännu fler butiker.



Alla vinklar var inte räta.


Regnet det fortsatte och så ock vi på vår stadsvandring.



Denna metod att stoppa nederbörden var nog roligare än funktionell. I vilket fall var serveringen helt tom.


Eftersom vädret var som det var så beslutade vi oss för att det fick vara tillräckligt med sightseeing. Kom inte och säg att det inte finns dåligt väder….
I stället gick vi bort till Hurtigruten-terminalen. Båten hade ännu inte kommit in. Den var ungefär en timme sen, förmodligen på grund av att det varit mycket hårt väder den gångna natten.





Men så kommer till slut Richard With in till Bergen från sin förra 12-dagarsresa.

Incheckningen drog ut på tiden då personalen först skulle ta hand om de ankommande passagerarna. Men efter en lång kö fick vi till slut våra resedokument och hyttkort och sen var det bara att kliva ombord.
Terminalen i Bergen är den enda Hurtigrutterminal som har skyway ut till fartyget. Man kommer ombord utomhus på däck 5 under livbåtarna i stället för på däck 3 där receptionen finns. Lite märklig lösning. Vitsen med en täckt skyway försvinner ju när man ändå kommer ombord utomhus.


Så var det dags för avgång från ett fortfarande regnigt Bergen och Hurtigritterminalen.



Vi lämnar Hurtigruttenterminalen, som är gemensam med Fjord Line till Danmark, och är på väg.



Vissa hus har speciell arkitektur. Detta har kommit lite på kant. Undrar hur det ser ut inomhus?








När man hälsas välkommen ombord får man reda på att Hurtigruten inte är ett kryssningsrederi. Linjen är en livsnerv för kustlandet i Norge. Med Hurtigruten transporteras gods, post och ruttresenärer som ibland bara reser mellan två hamnar. Men det är inte svårt att inse att en av de viktigaste affärsidéerna är att vara kryssningsrederi med betoning på naturupplevelser.
Hurtigruten kör mellan Bergen och Kirkenes och totalt angörs mer än 30 hamnar. I de flesta hamnarna gör man bara korta stopp på 15-30 minuter. Oftast har man ett längre stopp på några timmar de flesta dagar i hamnar som tex Trondheim, Bodö, Tromsö, Honningsvåg där man anordnar utflykter. Även i hamnar med kort uppehåll kan man ha utflykter och då få åka buss till nästa hamn.


Vi hade bokat en ruttresa på 4 nätter från Bergen till Tromsö med tillägg för helpension och vinpaket. Valet av hamnar gjorde vi mest efter flygförbindelserna, att vi inte behövde övernatta varken i avgångs- eller ankomsthamn, och att vi bedömde att hela sträckan kunde bli lite lång och enformig. Nu missade vi i och för sig Nordkap, men vi hade i vilket fall inte fått se någon midnattssol där eftersom båten ligger i hamn mitt på dagen. Dygnspriset blev dessutom något lägre än för hela resan.



Richard With är uppkallad efter Hurtigrutens grundare för 125 år sen. Fartyget är byggt 1993 och är det första av de större båtarna och med flera efterföljare. Trots att flera av de senare systrarna byggts om och fräschats upp har Richard With kvar originalinredningen. Hon påminner mest om en medelstor 80-talsfärja. Såg just i 2019 års broschyr att hon renoverats 2018, så det är förmodligen på gång en uppfräschning i höst.
På däck 2 och 3 finns lastutrymmet/bildäcket på den aktre hälften. Utrymmet nås genom en stor lastlucka på babordsidan. Även passagerarlandgången finns på babordsidan på däck 3. Detta innebär att man alltid lägger till med denna sidan mot kaj. På övrig del av de nedre däcken finns hyttavdelningar med de enklare hytterna. Här finns också en enkel bastuavdelning med en dusch, separat för herrar och damer. Påminner mest om ett mindre omklädningsrum och saknar all lyx. I entréhallen på däck 3 finns receptionen.
Däck 4 är restaurangdäck. Längst bak finns den stora restaurangen som serverar frukostbuffé och lunchbuffé med fria sittningar och på kvällen oftast 3-rättersmenyer med bestämd bordsplacering och sittning.
Maten var överlag bra. Mycket att välja på på bufféerna även om det inte var mer än så. Egentligen inget överdåd. Mycket på bufférna kände man igen som rester från dagen innan. 3-rättersmenyerna försökte ofta ta upp ett tema med norska specialiteter, ibland lite väl, enligt min smak, enkla rätter för en 3-rättersmeny, men gott och vällagat. Vi hade som sagt köpt måltiderna i paket, men om man ville ha buffé eller 3-rättersmeny kostade det runt 500 SEK per måltid. Vinerna var också dyra, eller närmare 500 SEK i vinpaketet för en flaska husets vin, vilken kostar 69-79:- på Systembolaget. Inte undra på att majoriteten av gästerna drack vanligt vatten till måltiderna.



Här en bild av restaurangen. Fräsch, men gammal inredning. Klumpiga tunga stolar med mässsingsben.

Föröver utanför restaurangen en arkad längs finns styrbordsidan en lång arkad med bekväma fåtöljer i blått.



Utsikten är bra, men stolarna känns nedsuttna och slitna och här påminns man verkligen om att en uppfräschning inte skulle skada.
Längst fram i arkaden finns i fartygets cafeteria med servering av några enkla varmrätter, hamburgertallrik eller lax. Smörgåsar som räkmacka eller laxmacka finns det också. Liksom bakverk mm.







Cafeterian avgränsas med denna modell av fartyget ut mot babordsidan.




I anslutning till cafeterian finns också fartygets shop. Butiken känns mest som en souvenirshop med böcker, kläder mm. Det intressantaste för en båtnörd var nog sådana här Legomodeller att köpa av fartygen.



Fortsätter vi föröver finns en trapphall där expeditionsteamet ombord har sina domäner.




Framför denna finns en bar i anslutning till konferens/möteslokaler, som i huvudsak används av expeditionsteamet för intressant information och föreläsningar.


På däck 5 och 6 finns det övervägande hytter. På däck 5 kan man gå runt hela fartyget under livbåtarna och soldäck. Det finns två kategorier hytter, dels lite enklare Polarhytter och dels Arctichytter. Dessutom finns det några lyxigare sviter.



Vi hade bokat en utvändig Polarhytt. En säng och en bäddbar soffa, ett litet toalettbord med spegel och en stol. Dessutom en dubbelgarderob. Hytten hade varit helt okey om det hade funnits plats för förvaring av resväskor av medelstor modell. Nu fick den ligga på bordet och var irriterande i vägen. Toalett och dusch var av bra standard även om själva duschen var väldigt trång.




Högst upp på däck 7 finns längst fram en utsiktssalong, Denna var mycket populär och utsikten härifrån var verkligen från första parkett. Man uppmanades regelbundet att inte reservera platser och sen gå någon annanstans i fartyget.






På däck 7 fanns också en bar med lika fin utsikt, dock inte i färdriktningen, där det serverades kaffe och starkare drycker. (bilden nedan)
I anslutning till detta utrymme finns också ett litet gym med träningsmaskiner. Känns som att denna placering inte är original och lite konstigt placerad vid baren. Misstänker att gymmet ursprungligen funnits någonstans i närheten av bastuavdelningen på de nedre hyttdäcken.

Längst bak på däck 7 finns ett rymligt soldäck, delvis vindskyddat under tak. På styrbordsidan är den vindskyddade delen reserverad för rökare och detta ställe är det enda som rökning över huvud taget är tillåten ombord.



Efter en gungig natt, kraftigare än att man vaggades till sömn, snarare stötig, ankom vi till ett regnigt Ålesund på morgonen dag 2. Ett tidtabellsmässigt uppehåll på ½ timme krymptes till 10 minuter på grund av försening, så att gå iland i denna stad som sägs vara mycket vacker, var inte att tänka på.
I stället var dag 2 helt och hållet reserverad för en avstickare in i en av Norges vackraste fjordar, Geirangerfjorden. Under sommaren går man längst in i Geirangerfjorden medan man under övrig tid går in i en mindre fjord.
Geirangerfjorden bjuder på massor av naturscener.



Fjorden blir smalare och smalare. Vi ser små färjor som korsar fjorden.



Vattenfall längs bergssidorna.





Branta stup.



Fantasin kan få fram gubbar i bergssidorna.




Längst in i fjorden stannar vi till för att släppa av de passagerare som valt att följa med på en av Hurtigrutens utflykter.



De blir hämtade med denna båt och iland väntar en buss för att ta dem över bergen på hisnande serpentinvägar längs Trollstigen och vidare ner till nästa hamn, som är Molde, dit Richard With samtidigt tar sig sjövägen.
Kostnaden för en sådan utflykt är drygt 2000 NOK. Vi tycker det är för dyrt och väljer att avstå, speciellt som vädret inte heller är från sin bästa sida.




Vi väljer att stanna kvar ombord och njuta av själva fjorden en gång till på väg tillbaka till Ålesund.






Från Geiranger får vi sällskap av den lilla färjan Veöy, är en av de färjor som kör längst in på fjorden mellan Geiranger och Hellesylt.



Tidig kväll, mitt i middagen, är vi tillbaka i Ålesund. Men uppehållet är även nu för kort för att ett besök iland ska kännas meningsfullt.
Vi fortsätter norrut mot Molde.



Fortfarande imponerande natur. Detta är det närmaste solnedgång vi får se denna dagen.



Innan vi är framme i Molde ser vi färjorna som korsar fjorden.

I Molde regnar det igen.




Så anländer vi till Molde.





När vi ankommer så backar samtidigt sydgående Trollfjord ut…



…. och vänder….



…. och sätter kurs söderut mot Ålesund och Bergen.

På kajen i Molde står ganska många regnvåta passagerare och ska åka med norrut. Det visar sig vara våra utflyktsresenärer från bussturen över Trollstigen.
Efter ett kort uppehåll så kastar vi loss igen och sätter kurs norrut och vaggas åter till sömn på ett gropigt hav.

/ Marre

Fortsättning följer….

Härligt reportage! En resa med Hurtigruten sitter aldrig fel. Extra roligt att få se bilder på Richard Withs inredning som snart är historia, ser trivsamt ut ombord.

Det här var mycket trevlig läsning

Trevligt att se bilder och höra lite från denna välkända rutt. Men otroligt att ni hittade regn denna sommar.

… Vi fortsätter med den andra halvan av resan
del 2


Nästa morgon vaknar vi på ett något lugnare vatten vid inseglingen till Trondheim. Idag känns vädret stabilare. Det är uppehållsväder även om det är risk för en och annan skur.




Vi har sällskap in till Tronheim av Mein Schiff 4 på en av sina sommarkryssningar i Norge.


I Trondheim ligger nästa Hurtigrut-båt, Kong Harald, som ankommit någon timme tidigare.




I Tronheim gör vi ett uppehåll på några timmar, perfekt tid för en liten tur på stan.
Hurtigruten arrangerar bla stadsrundvandring för 795 NOK. Vi känner att vi hellre vill gå själva och förser oss med en karta och startar vår promenad. I hamnområdet pågår många byggen.



Vi passerar järnvägsstationen och går över bron in mot stadskärnan.


I Trondheim är ett besök i Nidaroskyrkan ett måste.







Lite inspiration från Notre Dame i Paris har man haft när man byggde den. Interiört är det fotoförbud. Kyrkan känns ganska mörk och dyster och som alltid i gamla kyrkor så pågår vissa renoveringar. Man skulle bla förbättra belysningen, och det var verkligen befogat.


Efter kyrkobesöket promenerade vi vidare genom de gamla trähuskvarteren.









Till lunch var vi tillbaka ombord och färden fortsatte längs havsbandet norrut.


Kom inte och säg att man inte utnyttjar byggbar yta. Här kan man enligt uppgiftövernatta för runt 2000 kronor per natt. Undrar om båtförbindelse då ingår. Det är i vilket fall långt från närmaste civilisation. Blir garanterat en lugn natt. Eller stormig? Passerar bara några hundra människor varje dag. När Hurtigruten passerar.



Här kan man enligt uppgiftövernatta för runt 2000 kronor per natt. Undrar om båtförbindelse då ingår. Det är i vilket fall långt från närmaste civilisation. Blir garanterat en lugn natt. Eller stormig? Passerar bara några hundra människor varje dag. När Hurtigruten passerar.


Fördelen med Hurtigruten jämfört med de stora kryssningsfartygen är att man väljer en lite mer spännande väg genom de trånga passagerna i stället för ute på fria havet. Under eftermiddagen passerade vi en av de trängre passagerna läns färden, enligt uppgift 45 meter på det smalaste stället.




Först passerar vi under en bro...



…sen har vi en liten fiskodling i viken…



…innan vi kommer fram till den trånga passagen där vi ska gira 90 grader och inte har en aning om vad som döljer sig bakom kröken. Mistluren tjuter för att berätta att här kommer vi…



...och bakom kröken är det så fritt fram.

Vi kommer snart ut på öppet hav igen.
Efter en stund blir vi informerade om att vi har möte med den norske kungabåten Norge, som är på väg söderut mot Oslo.



Förståsigpåarna påstår att flaggningen visar att några kungligheter lär inte finnas ombord på denna tur.



Vi seglar vidare norrut. Nästa stopp är på kvällen i Rörvik där vi också har möte med Hurtigruten-veteranen Lofoten.



Inseglingen till Rörvik.




På babordsidan passerar vi denna tämligen nybyggda spektakulära byggnad som innehåller någon form av kulturhus, om jag tolkat informationen rätt.



Vid kaj i Rörvik ligger sydgående Lofoten och lastar. Hurtigruten är ju som jag skrivit innan i första hand en transportlänk för allehanda gods längs norska kusten.



Idag ska man tydligen ha med en motorbåt med, som placeras på däcket bredvid lastluckan.



Så avgår Lofoten



och sätter kurs söderut i skymningen.


En liten stund senare är det dags för vår avgång av norrut. Denna natten är det lugnare men vi vaknar till av vibrationerna vid några stopp under natten. På morgonen passerar vi Polcirkeln, och det firas ute på däck av de som orkar stiga upp. Man hade en tävling där man fick gissa vilken tid vi skulle passera. Jag gissade fel på 12 minuter, och det visade sig sen att vi var just 12 minuter sena i nästa hamn…

Vid niotiden gör vi ett kort uppehåll i Örnes. Ett fåtal passagerare går av och ännu färre nya resenärer går ombord. Trucken hanterar några lastpallar, och sen bär det iväg igen.



Här kommer en av de många katamaraner som trafikerar längs kusten på väg in till Örnes.


Vädret är fortfarande kyligt och regnskurarna frekventa även om solen försöker göra tappra försök att ta kommandot.



Vi seglar vidare längs kusten norrut.

Vi gör ett mycket kort stopp längs vägen och möts av en äldre katamaran av samma typ som de första som byggdes i Mandal på 70-talet och bla trafikerade Öresund då. Det visar sig att katamaranen ska hämta upp de passagerare som ska på utflykt med buss till glaciären Svartisen och sen vidare till Saltstraumen och ansluta i Bodö på eftermiddagen.



Det börjar kännas lite som en transportsträcka nu och vi njuter av utsikten från utsiktssalongen högst upp tillsammans med en god bok.


Efter lunch lägger vi till i Bodö
I Bodö kan man göra utflykter till Saltstraumen som är att strömt vattendrag där bildas enorma virvlar vilket dels beror på tidvattnet och dels den smala passagen vattnet ska passera. Man kan välja på att åka buss dit eller som många äventyrslystna, att åka ribbåt dit. Uppehållet i Bodö är ca 2½ timme.



Vi tar en promenad i stan. Här ligger några katamaraner som trafikerar längs kusten och över till Lofoten.

En störtskur gör annars att den största behållningen av promenaden blir en shoppinggalleria som är uppbyggd mellan husen över en gata.




Tillbaka ombord i väntan på avgång så lägger den lilla färjan Bodö till bredvid oss och hinner avgå igen på sin väg till Lofoten. Denna färja är importerad, byggd i Australien och tillbringade sina första år på Tahiti.


Så är vi på väg igen. Nu med en mer västlig kurs mot Lofoten.
Lofotenväggen ska vara en magnifik naturscen, men så här i diset så…



… ser man inte mycket.



Nu är vi i alla fall lite närmare, men det ser väl ut ungefär som naturen gjort de senaste dagarna.


Första uppehåll på Lofoten är i ett regnigt Stamsund.



Vi fortsätter efter en kort stund och på vägen till nästa stopp möter vi Finnmarken på väg söderut.





Det småregnar när vi kommer fram till Svolvaer som är nästa hamn.

På redden har man celebert besök där The World har kastat ankar.






På fyren på piren står denna kvinna. Ser ut som en fiskargumma som kanske har synpunkter på männens färd på havet?



Dessa träställningar används för att torka fisk.



Det är kväll när vi ankommer till Svolvaer. Över bergen hänger regntunga skyar.
Uppehållet i Svolvaer är en timme så det räcker för en kort promenad i anslutning till hamnen.



Svolvaer känns som en välkomnande liten stad med spännande arkitektur.







Visst är det vackert på Lofoten.


Vi sätter sen åter kursen norrut. Nästa naturscen är den vackra trånga passagen genom Trollfjorden. Men nu är det nästan midnatt. Det är mörkt och regnigt och man ser stort inte mer än mörka bergssidor. Denna del av turen gör sig betydligt bättre på den södergående turen, då man passerar här på eftermiddagen.
Under natten gör vi flera korta stopp på Lofoten och man känner vibrationerna i fartyget vid dessa.

Så är det vår sista morgon ombord. Solen skiner! Vi lägger till i Harstad, där vi är en kort stund samtidigt med att vi äter frukost.



Efter frukost har vi lämnat Lofoten och gör efter några timmar ett kort stopp i Finnsnes.

Vi vill gärna njuta av solstrålarna, men vi är bortskämda efter att i månader konstant haft 25-30 grader.




Idag, i mitten av augusti, visar termometern 10 grader. Det blåser också en frisk vind. Så att påstå något annat än att det känns kyligt är inte sant.

Eftersom vi ska stiga av båten i nästa hamn måste vi packa våra väskor och lämna hytten på förmiddagen. Bagaget får vi förvara i ett bagagerum vid entréhallen.




Redan nu flera timmar innan ankomst känns det lite som en inseglingsränna till en större hamn.

Vi hinner äta en sista lunchbuffé innan vi så har Tromsö i sikte.



Centrala Tromsö är till vänster utanför bild och bron över till fastlandet med Ishavskatedralen till höger.



Ishavskatedralen är en arkitektoniskt mycket vällyckad byggnad. Byggd av ett antal vitmålade betongspetsar med stora blyinfattade glasväggar och glad och ljusinsläpp i höjdskillnaderna i mellanrummen mellan spetsarna. Eftersom vi skulle vidare till flygplatsen blev det inte tid för ett besök denna gången, men jag har varit där för många år sen och den är väl värd ett besök.

Vi lade till vid den nybyggda kombinerade Hurtigrutterminalen och bussterminalen enligt tidtabell och lämnade nöjda Ricard With efter fem trevliga dagar.

Man lämnade båten över landgången på däck 3 ner på kajen och sen in i terminalen för att gå en trappa upp. Markarbetena längs terminalens huvudentré var inte färdigställda. Flygbussen använder inte bussterminalen under terminalen utan har hållplats en bit upp i stan.

Vi tog som sagt flygbussen till flygplatsen. Snabbt och bekvämt checkade vi in bagaget till Köpenhamn och flög sen med en SAS Boeing till Oslo för byte till Köpenhamn. Vi hade en timmes marginal för bytet vilket vi räknade med skulle vara tillräckligt. Men när vi skyndade mot gaten så fick vi ett SMS att Köpenhamnflyget var 45 minuter försenat. Jobbiga minuter att vänta när man bara vill hem, även om vi tröstade oss med att andra hade det värre med vidare anslutningar till tex Hamburg och Baltikum.

Denna resa var en sådan där att göra måste-resa som man drömt om i alla år. Reklamen säger att Hurtigruten är världens vackraste sjöresa. Man kan bara instämma att naturen är storslagen. Visst är det vackert.

Prisnivån i Norge är välkänt hög. Priserna ombord bekräftade detta dubbelt upp. Naturen med fjordarna i Norge är unik. Bara det är värt en resa. Allt är naturligtvis ännu vackrare i solsken, men det är alltid ett lotteri, speciellt i Norge. Richard With som vi åkte med är i behov av en uppfräschning. Precis som man informerat oss om så är det inte en kryssning i ordets egentliga mening. Enda underhållning ombord är expeditionsteamets informationer om sevärdheter och annat vi passerar. Men vi njöt av trevliga avkopplande dagar ombord.

/ Marre

Konstigt, jag missade första delen helt! Men nu när andra lades ut så hittade jag ju båda delarna.
Väldigt trevligt reportage, vad kostar det ombord? Tex en kaffe, en drink, en öl, mat osv?

//R

Flott reportasje, Marre, men for å være pirkete, RICHARD WITH var ikke det første men det annet av de store skipene fra 90-årene. KONG HARALD kom fem måneder før.

tackar för den utförliga rapporten.
Verkligen kul att läsa /TT

Tack för alla positiva kommentarer!
Tyder på att det fortfarande finns intresse för denna typ av reportage även om de i viss mån kan bli lite av upprepning.

Flott reportasje, Marre, men for å være pirkete, RICHARD WITH var ikke det første men det annet av de store skipene fra 90-årene. KONG HARALD kom fem måneder før.

Ja, rätt ska vara rätt, och du har rätt, även om vi har en preskriptionstid på 25 år 
(Attans, Richard With levererades först på hösten 1993, så det är ju inte riktigt 25 år)

Väldigt trevligt reportage, vad kostar det ombord? Tex en kaffe, en drink, en öl, mat osv?

Som jag skrivit i första delen så är det dyrt ombord. Det var mycket svårt att vid bokningen få en prisbild av ombordpriser och paketpriser.
Eftersom vi ville göra det till en form av kryssning beställde vi till måltidspaket med lunch och middag samt det enklaste vinpaketet, husets vin.
för 4 lunchbufféer och 4 3-rätters middagar betalde vi 7360:- för 2 personer, omräknat, 460:- per måltid och person. Då ska i ärlighetens namn också sägas att vi fick fritt kaffe hela dagen och fritt Wi-fi. 4 flaskor vin kostade 1780:- vilket blir 445:- per flaska för vin som du köper på Systemet för 69-79:-. Det är förståligt att många snålade och bara drack vanligt kranvatten.
Om man köpte separat ombord tillkom i storleksordningen 10%.
Eftersom vi köpte paket har jag dålig koll på vad kaffe eller öl kostade om man köpte det ombord. Något i mitt minne (med reservation för minnesluckor) säger att en räkmacka kostade runt 160-70 NOK i cafeterian, visserligen en stor. Lägg på valutaskillnad runt 10%.

/Marre

 Mycket trevligt reportage! Intressant eftersom jag själv funderar på en liknande resa. Prisnivån ombord är väl det som får en att tänka i andre banor!