SV: Maritimt språkbruk.
« Svar #30 skrivet: 29 september 2018, 14:59:46 »
Journalistsvenska är ett helt eget språk.

Kryssningsfartyg: Samlingsbegrepp som i princip avser "passagerarfartyg med hytter som trafikerar nattlinjer" vilket i sin tur gör att ordet kan avse alltifrån nattfärjor till stora kryssningsfartyg. Därav att t.ex Amorella är ett "kryssningsfartyg" som trafikerar Stockholm-Åbo då hon har hytter och går i nattrafik.

Lyxkryssare: Passagerarfartyg som används för kryssningar (lyxen ligger i att det enligt journalisterna är lyxigt med denna sorts trafik och har ingenting med själva fartyget att göra). I vissa fall kan även denna benämning avse transatlantiska liners då första klass-avdelningen i sig gör att det plötsligt är så att man "kryssar" Southampton-New York tillsammans med gods, post och passagerare i andra och tredje klass.

Jag drar alltid på smilbanden när jag ser "lyxkryssare" användas som samlingsbegrepp för alla möjliga fartyg som i princip har en sak gemensamt och det är hytter för passagerare och trafik som innebär nattsegling.

Färjor förefaller enbart avse dagtrafik, d.v.s en färja är ett fartyg som håller igång på korta linjer i dagsljus men så fort det handlar om nattrafik och hytter etc åker vi in i kryssningsbranschen på ett bananskal...;)

Fast det finns ju många skribenter här på LG som envisas med att skriva att dom åker på kryssning när dom bara åker på en tur och retur resa ;D
SV: Maritimt språkbruk.
« Svar #31 skrivet: 29 september 2018, 15:13:19 »
Men å andra sidan är väl Hurtigruten en båtlinje och de fartyg, som trafikerar linje är väl närmast att betrakta som sightseeingbåtar modell större.
Hurtigruten er en skipsrute
Därom tvistar de lärda, men man kan läsa om båtlinjen på Wikipedia.
*
SV: Maritimt språkbruk.
« Svar #32 skrivet: 29 september 2018, 17:34:17 »
Journalistsvenska är ett helt eget språk.

Kryssningsfartyg: Samlingsbegrepp som i princip avser "passagerarfartyg med hytter som trafikerar nattlinjer" vilket i sin tur gör att ordet kan avse alltifrån nattfärjor till stora kryssningsfartyg. Därav att t.ex Amorella är ett "kryssningsfartyg" som trafikerar Stockholm-Åbo då hon har hytter och går i nattrafik.

Lyxkryssare: Passagerarfartyg som används för kryssningar (lyxen ligger i att det enligt journalisterna är lyxigt med denna sorts trafik och har ingenting med själva fartyget att göra). I vissa fall kan även denna benämning avse transatlantiska liners då första klass-avdelningen i sig gör att det plötsligt är så att man "kryssar" Southampton-New York tillsammans med gods, post och passagerare i andra och tredje klass.

Jag drar alltid på smilbanden när jag ser "lyxkryssare" användas som samlingsbegrepp för alla möjliga fartyg som i princip har en sak gemensamt och det är hytter för passagerare och trafik som innebär nattsegling.

Färjor förefaller enbart avse dagtrafik, d.v.s en färja är ett fartyg som håller igång på korta linjer i dagsljus men så fort det handlar om nattrafik och hytter etc åker vi in i kryssningsbranschen på ett bananskal...;)

Fast det finns ju många skribenter här på LG som envisas med att skriva att dom åker på kryssning när dom bara åker på en tur och retur resa ;D

Det beror på att färjerederierna infört konceptet "minikryssning" vilket då åsyftar "nöjesresor" fram och tillbaka, ofta med vändande färja.

Rekordet ifråga om användningen av ordet "lyxkryssare" innehas av ett brevpapper med en bild på dåvarande GT-Linjens Travemünde (nuvarande Wasa Express) där det står "Lyxkryssaren Titanic". Ja, likheterna är naturligtvis stora, inte minst att de är maskindrivna, har hytter och tar passagerare samt gods....

*
SV: Maritimt språkbruk.
« Svar #33 skrivet: 29 september 2018, 18:37:11 »
Citera
Hurtigruten er en skipsrute
Därom tvistar de lärda, men man kan läsa om båtlinjen på Wikipedia.

Jag tor inte de lärda behöver tvista om detta.
Är det inte så att skipsrute på norska direkt kan översättas med båtlinje på svenska?

/Marre
SV: Maritimt språkbruk.
« Svar #34 skrivet: 29 september 2018, 20:17:03 »
SV: Maritimt språkbruk.
« Svar #35 skrivet: 29 september 2018, 22:03:21 »
Citat från: NT-T2 link=topic=12
Det traditionella fartyget hos Hurtigruten är snarare ett kombinerat gods/passagerarfartyg även om passagerarutrymmena numera är anpassade åt kryssningsfartygshållet.
Ogsaa I dette forum har man jo hatt problemer med aa definere hva Hurtigruten er, traader om Hurtigruten har ofte vaert plassert under "Faerjor"
Planlagte fergereiser:
CROWN SEAWAYS København - Oslo & COLOR MAGIC Oslo - Kiel - Oslo februar 2019
Planlagte Hurtigrutereiser:
ROALD AMUNDSEN Lisboa-Hamburg mai 2019
LOFOTEN Bodø-Tromsø, SPITSBERGEN Tromsø-Murmansk-Frans Josefs Land-Murmansk-Tromsø & TROLLFJORD Tromsø-Trondheim sept. 2019
SV: Maritimt språkbruk.
« Svar #36 skrivet: 30 september 2018, 00:45:21 »
Så har vid då hjälpkärror/maskiner ombord på de olika typerna av fartyg och båtar. Här kan man ana en viss osäkerhet hos en del, vad det gäller ändamålet och användandet av dessa.
En hjälpkärra, som det åtminstone förr kallades, har ingenting med framdrivning att göra, utan det är helt enkelt en generator för elen ombord.
Då fartyget låg vid kaj användes för det mest landström, men man körde ofta en mindre typ av hjälpkärra under nätter och helger och oavsett fabrikat kallades den rätt och slätt Petter.

SV: Maritimt språkbruk.
« Svar #37 skrivet: 30 september 2018, 15:40:01 »
Hamnknarr är väl en annan benämning på det samma.
Fredrik Ahlman
SV: Maritimt språkbruk.
« Svar #38 skrivet: 01 oktober 2018, 16:09:31 »
Så har vi ett uttryck, som används relativt ofta i inlägg här på Landgången och det är "gå på dock". Personligen har jag inte hört det någon annan stans.
Man går på varv av olika anledningar men man dockar, skall dockas eller skall docka. Gå på dock däremot, är för mig något helt nytt och man kan undra var uttrycket härstammar från.