Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna medlem har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - kehinde

Sidor: [1] 2 3 ... 6
1
Lastfartyg / SV: En episode på Atlanterhavet
« skrivet: 11 oktober 2018, 16:35:40  »
GOTALAND fikk etterhvert trimtanker oppaa lastebildekket, angivelig for aa kunne flytte tyngdepunktet oppover (ved  tomt lastebildekk?), hvorfor man nu saa behov for det?
Jag har alltid trott, att lastbilsdäcket(?) låg längst ner på färjorna.  Gick det inte att lasta andra fordon på det s.k. lastbilsdäcket?  Låter för mig lite underligt.

Färjor kan ju ha upp till 3-4 lastbilsdäck.
M/S Gotland??
Huvuddäck plus ett däck där man tog personbilar. Då hon inte var fullbokad eller det fanns plats på huvuddäcket tog man in personbilar där och en del personbilar på nästa bildäck när huvuddäcket var fullt.
 

2
Lastfartyg / SV: En episode på Atlanterhavet
« skrivet: 11 oktober 2018, 14:41:36  »
GOTALAND fikk etterhvert trimtanker oppaa lastebildekket, angivelig for aa kunne flytte tyngdepunktet oppover (ved  tomt lastebildekk?), hvorfor man nu saa behov for det?
Jag har alltid trott, att lastbilsdäcket(?) låg längst ner på färjorna.  Gick det inte att lasta andra fordon på det s.k. lastbilsdäcket?  Låter för mig lite underligt.

3
Lastfartyg / SV: En episode på Atlanterhavet
« skrivet: 09 oktober 2018, 17:21:32  »
Måste nog erkänna min okunskap, när det gäller trimtankar. På t.ex. isbrytare, ubåtar och små privatbåtar, finns det sådana fast på snabbgåene motorbåtar har man väl för det mesta s.k. trimplan.
På den tiden då jag var till  sjöss fanns det ballasttankar och de användes för att antingen räta upp fartygen eller trycka ner aktern för att kunna hålla en stadig kurs. Ligger fören djupare får man ju vissa svårigheter med detta.
"Kadetten" ifråga drog nog en skröna och befälhavaren spädde bara på densamma. Något i stil med postbojar och att man kunde känna en svag stöt i fartyget då man passerade ekvatorn.
Det var populärt, att driva med nykomlingar till sjöss och det gick hem många gånger.

4
Pollarsnack / SV: Stena line kontantfri=bojkott!
« skrivet: 06 oktober 2018, 20:26:47  »
det är bara de som hanterar pengar svart som vill ha kontanter typ bilverkstäder mm o andra serviceställen

Och det  vet du med säkerhet >:(

5
Pollarsnack / SV: Haller Landgangen pa att do?
« skrivet: 01 oktober 2018, 16:23:28  »
Tror personligen inte, att Landgången håller på att dö ut men däremot är intresset för den del, som handlar om något annat än färjor och kryssningstrafik, är ganska minimalt.
På sådana sidor kan kanske minskningen av inlägg bero på, att de med erfarenhet av sjömansyrket förr börjar bli till åren och inga yngre tar vid samt att de, som  eventuellt skriver något blir betraktade som fornminnen.

6
Pollarsnack / SV: Maritimt språkbruk.
« skrivet: 01 oktober 2018, 16:09:31  »
Så har vi ett uttryck, som används relativt ofta i inlägg här på Landgången och det är "gå på dock". Personligen har jag inte hört det någon annan stans.
Man går på varv av olika anledningar men man dockar, skall dockas eller skall docka. Gå på dock däremot, är för mig något helt nytt och man kan undra var uttrycket härstammar från.

7
Pollarsnack / SV: Maritimt språkbruk.
« skrivet: 30 september 2018, 00:45:21  »
Så har vid då hjälpkärror/maskiner ombord på de olika typerna av fartyg och båtar. Här kan man ana en viss osäkerhet hos en del, vad det gäller ändamålet och användandet av dessa.
En hjälpkärra, som det åtminstone förr kallades, har ingenting med framdrivning att göra, utan det är helt enkelt en generator för elen ombord.
Då fartyget låg vid kaj användes för det mest landström, men man körde ofta en mindre typ av hjälpkärra under nätter och helger och oavsett fabrikat kallades den rätt och slätt Petter.


8
Pollarsnack / SV: Maritimt språkbruk.
« skrivet: 29 september 2018, 15:13:19  »
Men å andra sidan är väl Hurtigruten en båtlinje och de fartyg, som trafikerar linje är väl närmast att betrakta som sightseeingbåtar modell större.
Hurtigruten er en skipsrute
Därom tvistar de lärda, men man kan läsa om båtlinjen på Wikipedia.

9
Pollarsnack / SV: Maritimt språkbruk.
« skrivet: 28 september 2018, 21:37:05  »
Annat som skapar förvirring är definitionerna av fartyg, båt och skepp.

Jag är alltid intresserad av att använda korrekta termer, så måste fråga om råd här. Är det så att ett skepp (i marina sammanhang, som enskilt substantiv) alltid avser ett (större) segelfartyg, medan motordrivna fartyg är just fartyg? Och sedan används skepp naturligtvis som för- och efterled i sammansatta ord i samband med motordrivna fartyg också, som t.ex. förskepp, akterskepp, skeppsredare, skeppsbyggnad.
Jeg oppfatter ikke "skepp" på svensk som å kun være begrenset til seilskip, men "skepp" brukes nok ikke like hyppig som "ship" på engelsk, "skib" på dansk eller "skip" på norsk. Forkortelsene S/S og M/S står jo for Steam ship hhv Motor ship (selv om mv for motor vessel bruks alt oftere). På norsk snakker man om Hurtigeskip, neppe Hurtigrutefartøyer og slett ikke Hurtigrutebåter, selv om de fire som ble bygget i Italia ble kalt Italia-båtene og de tre som ble bygget i Ålborg ble kalt for Aalborg-båtene. "Danskebåten" er også et slikt unntak. På tysk bruker man også "Schiff" hyppig, sågar "Fährschiff" nesten oftere enn bare "Fähre". (Og på tysk betyr ikke "Fahrzeug" fartøy/faryg men fordon/kjøretøy.)
Skepp är väl inte ett ord, som används alltför ofta inom sjöfarten och har inte bara med segelfartyg att göra. Exempelvis fyrskepp som inte direkt seglar omkring på haven.
Internationellt används mycket engelska och holländska ord inom sjöfarten, även om de har förändrats under årens lopp och blivit omändrade inom de olika regionerna. Ta t.ex. Fahrzeug, som egentligen står för mobil transport (ungefär) och i begynnelsen var holländska med betydelsen fartyg, men blev förtyskat så att säga. Fast ordet används faktiskt fortfarande ibland i betydelsen fartyg och är ju ganska likt det svenska ordet fartyg i jämförelse.
Vad gäller just ordet skepp, är det allmänt förekommande inom det marina "språket" här i Sverige som i t.ex. skeppsmäklare, skeppslista, skeppsdagbok, skeppare osv.
Seglande handelsfartyg benämns/kallas för vad det, är nämligen segelfartyg och inte segelskepp även om Taube kallar det skepp, men då vet alla, att det rörde sig om segelfartyg.
Inom kategorin segelfartyg har man sedan en mängd underavdelningar från skutor hela vägen upp till klipprarna via barkar och fullriggare. 


10
Pollarsnack / SV: Maritimt språkbruk.
« skrivet: 28 september 2018, 16:50:32  »
Men å andra sidan är väl Hurtigruten en båtlinje och de fartyg, som trafikerar linje är väl närmast att betrakta som sightseeingbåtar modell större.

11
Pollarsnack / SV: Maritimt språkbruk.
« skrivet: 22 september 2018, 21:27:02  »
Annat som skapar förvirring är definitionerna av fartyg, båt och skepp. Språkbruk och juridik skiljer sig ofta åt. From februari i år ändrade Transportstyrelsen bla definitionen av båt. Den tidigare märkliga regeln om 12 x 4 meter försvann och ersattes med en längd av 24 meter.
https://www.transportstyrelsen.se/sv/sjofart/Fartygsregistret-sjofartsregistret/
Det kan man lugnt säga. Personligen och troligen alla andra tar nog båten och inte fartyget från Visby till fastlandet oavsett vad transportstyrelsen i sin förunderliga visdom har fått för sig.

12
Färjor / SV: MECKLENBURG-VORPOMMERN
« skrivet: 21 september 2018, 15:07:16  »
Registrerad ägare sedan 2017-03 till MECKLENBURG-VORPOMMERN är ett dotterbolag till AB Stena Metall Finans som heter Havgalleskären AB.
Hmmm, var det ikke omtrent da alle sporene måtte skiftes ut på vogndekk? Kan det ha vært en betingelse for å overta fergen, at den var i ordentlig stand?
Var det inte en del av däcket, som byttes ut??

13
Pollarsnack / SV: Maritimt språkbruk.
« skrivet: 21 september 2018, 15:03:43  »
Ta som ett exempel leasa, som för tanken till ett lånekontrakt av bilar eller maskiner och som används om t.ex, färjor ibland. Fartyg och då gäller det alla typer inom handelsflottan.
I min sinnesvärd chartrar man ett fartyg med eller utan besättning och inget annat. Men leasa ett fartyg, där går väl i alla fall gränsen.

Korrekt, man använder Timecharter, Bareboatcharter och numera även Bareboat-hire-purchase.
Om en ägare inte själv vill driva fartyget utan låta någon annan driva det så är det en Bareboatcharter.
Så da vil du si at MECKLENBURG-VORPOMMERN var en Bareboat-hire-purchase av Scandlines GmbH?
Hon var på en tioårig Timecharter  för Scandlines enligt "Fakta om fartyg".

14
Pollarsnack / Maritimt språkbruk.
« skrivet: 20 september 2018, 23:32:14  »
När man läser en del av inläggen, frapperas vi äldre av de många gånger underliga språkbruket, som kommer fram.
Kanske jag är en konservativ romantiker när det gäller det maritima och de uttryck som används.
Ta som ett exempel leasa, som för tanken till ett lånekontrakt av bilar eller maskiner och som används om t.ex, färjor ibland. Fartyg och då gäller det alla typer inom handelsflottan.
I min sinnesvärd chartrar man ett fartyg med eller utan besättning och inget annat. Men leasa ett fartyg, där går väl i alla fall gränsen.
Angöra en brygga är ett annat underligt uttryck för att inte tala om fartyg som krockar.

15
Pollarsnack / SV: Passkontroll Sverige Finland?
« skrivet: 21 augusti 2018, 14:50:35  »
Förutom inom Norden då, där nordiska medborgare tack vare den nordiska passfriheten klarar sig med körkort. Det bör dock vara ett körkort (eller "annat dokument som beviljats av en myndighet") utfärdat i ett nordiskt land. Så t.ex. ett belgiskt körkort duger inte. Den nordiska passfriheten är starkare än Schengenavtalet, så för nordiska medborgare gäller passfriheten också om Schengen skulle kräva pass.
På anmodan av myndighet skall man kunna visa intyg/dokument på sitt medborgarskap och ett körkort anger bara i vilket land det är utfärdat.
Man behöver inte vara svensk medborgare för att ha ett svenskt körkort och det kan ställa till problem, om man inte har pass eller ett nationellt ID-kort, som i Sverige utfärdas av polismyndigheten.

Sidor: [1] 2 3 ... 6