Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna medlem har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Stormwind Simulator

Sidor: [1]
1
Jo, det var också vår första tanke, sprit. Men det svenska behovet år 1968 är oklart för oss (nåh, behov finns ju alltid :-)). Men hurudant det var då, hurpass enkelt det var att smuggla ut från en (hårt kontrollerad?) öststat-hamn, och hur bistra tullare det fanns i Kapellskär/Raumo på den tiden är oklart. I Klaipeda var åtm. en del av personalen rysk.

Just av dessa orsaker sökte vi ledtrådar till praxis, och ett nytt uppslag kom fram. Vilket än är faktum, så torde det ha varit något slags handel. Vad vi ännu borde reda ut är eventuella notiser från Söderarm, om där en gång fanns bemanning.

Hm... undrar hur telefonsamtal via radio fakturerades från Sverige till Finland... eller, samtalets mottagare betalar, lokalt?

Finge man bara tag på tanten som satt i telefonväxeln, skulle alla mysterier lösas inklusive inköpslistan i Gräddö samt alkoholprocenten :-).

2
@Myppa, tyvärr har vi inte från svenska sidan fått tag på några som helst dokument som skulle gälla ämnet. Jag kunde ändå tänka mej att man kanske inte har lagt till vid kajen, utan ankrat i hamnen varefter några kan ha rott iland.

Tyvärr tycks det finsk-svenska samarbetet ha varit klent på den tiden. I utredningen (rådstuvrätten i Borgå 10.3 1969) nämns Sverige knappt alls, man förstod helt enkelt inte att kolla upp. Endast en rekommendation finns, att varningar om avvikelser/faror borde löpa bättre länderna emellan, och det härrör sej till ett 80-meters plaströr som en norsk trålare tappade nordväst om Åland natten innan (och vi har praktisk taget helt uteslutit det som olycksorsak). För övrigt var antagandet (i efterföljande räddningsarbetet) hela tiden att Irma utan avvikelser har gått den normala vägen mellan Åland och Sverige, där all fartygstrafik norrut gick/går, och sedan vikit av nordost mot Raumo. Men det är beklagligt att inte utredarna begärde information från Sverige, det hade lönat sej, mot förmodan. Man vet aldrig.

Från den inkommande natten finns sedan ett par osäkra observationer som antyder att Irma valde en inre/mindre farled, norrut invid Eckerö.

@Donkeyman, javisst, LOA 45m. Exakt vår tanke, att besöket var lite i "skymundan". Man hade med sej 3 fruar och ville kanske få något litet extra på den långa resan. Det ÄR bevisat (99 % vattentätt) att Irma siktades vid Söderarm, på väg ut. Allting (tid, rörelse) stämmer med Kapellskär ELLER så har man gjort U-sväng mellan Kapellskär och Söderarm + legat stilla några timmar. Svårt att hitta en god orsak till ett sådant förfarande, men service och pumpning av dagtanken (och ev. isknackning efter minusgrader och hård ostlig vind) är ju alltid möjligheter.

Öster om Åland = labyrint - fanns ingen orsak att välja den vägen, då stormen inte ännu var ett faktum, eller ens väntad. Den steg upp samtidigt som man gick normala (och snabbaste) vägen dvs. väster om Åland och vi tror att besättningen ungefär vid denna tidpunkt (lite efter Söderarm, på väg ut) fick den första stormvarningen. Men även i bra väder, och med allting fungerande, skulle det ta mycket längre tid att komma till Raumo den ostliga vägen (öster om Åland), och lossarna var redan beställda till följande morgon 08:00. Östra sidan är ju rena grynnhelvetet :-) och så kommer man ju för långt söderut, till Åbotrakten. Lång väg därifrån till Raumo. Man ser nog bra på kortet, att den naturliga vägen är Klaipeda/Svenska Björn/Lågskär/Flötjan/Gisslan/Märket/Grundkallen/Kvarken -> nordost rakt emot Raumo.

Vi har försökt tänka i "mänskliga termer" och det fanns ett oförklarligt tidsgap just invid Söderarm. Vi tänkte oss först ett 7-timmars motortrubbel, men den säkra observationen invid Söderarm + dessa väldigt "mänskliga" tankar om Gräddöbutiken gör nog Kapellskär till en stark kandidat. Skulle man ännu kunna bestyrka insticket med någon anteckning, vore det ju ypperligt..

3
Måste säga att tiden stannade upp för ett ögonblick när jag läste ditt svar. Det mest gemytliga jag har läst på en tid... :-)

4
Tack, detta var en utmärkt tanke!

Kollade på kartan att avståndet Kapellskär - Gräddö är ca 5 km. Den här butiken... hurudan var den? Vanlig liten bybutik, en sak åt gången? Av Hulda och hennes syster Hildur bakom disken? :-)

Kunde det i dag finnas någon gamling kvar från den butiken, någon som kanske betjänade ett gäng från Irma... som kanske hörde om olyckan senare, och kunde koppla ihop till kunderna den dagen. Små händelser kan fastna i huvudet för alltid, om de rör om i känslorna och det talas om i nejden. Halmstrå, jag vet. Men vore kul att veta, och vi tar tag i allting.

Kapellskär: Knappast någon hamnkoll/bokföring/etc. på den tiden?

5
Lastfartyg / Varför in till Kapellskär år 1968? [Sökandet efter m/s Irma]
« skrivet: 12 december 2018, 22:51:21  »
Borgåskutan m/s Irma förliste natten 25-26.10 1968 och vi försöker återskapa händelserna på hennes väg från Klaipeda till Raumo. Se:
http://www.xn--landgngen-92a.se/index.php?topic=1211.0 (högerklicka med musen och välj Öppna i ny flik)

Det har nu kommit fram att m/s Irma blev iakttagen nära Kapellskär, på väg ut, fredagen den 25.10 vid skymningstid. Solen gick den dagen ner  16:12 i Stockholm. Utdrag ur vår data:
Citera
Observationen av Irma dagen innan olyckan kan sannolikt anses som tillförlitlig. Nils-Erik Tackman [vår källa] stävade med kapten Göran Anderson in emot Stockholm med Ragnborg då de möttes av Irma i närheten av Söderarm. Kvällen hade börjat skymma men sikten var perfekt. Såväl Tackman som Anderson kände till fartyget Irma och dess besättning, man var ju från samma nejder. Bägge hade besökt fartyget osv. Man hade samtalat att "hon går bra med nya maskinen när vattnet bara forsar i fören" [10.3 knop]. Tre män hade kommit ut från styrhytten på Irma för att hälsa, en hade ett litet barn i famnen...

Tyvärr skulle Irma gå under ca 8 timmar senare, med 11 offer.

Enligt vår kalkyl kunde Irma ha anlänt till Kapellskär tidigast 12:12 och lagt ut senast 16:57. Detta kunde maximalt ge ungefär 4:30 i Kapellskär och 3:30 i Norrtälje, med taxi. Ombord på Irma fanns ju också 3 fruar och en 2-åring. Stockholm torde ändå vara uteslutet, hade blivit endast 1 timme där.

Vår fråga gäller orsaken till denna avvikelse från rutten.

- Var det vanligt att finnar på väg hem från Klaipeda gjorde avstickare till Kapellskär? Något som lockade?
- Kanske gästerna hade något till salu (sprit, förstås). Fanns det väntande kunder? Behov?
- Eller var det vanligt att finska skutor gjorde uppköp i Kapellskär? Fanns där en väntande Volvo med skåpdörrar baktill, lastad med kaffe och choklad?
(- Vi har ingen logg på att de skulle ha bunkrat i Kapellskär, och vet inte heller om det var möjligt år 1968)

Något om praxis i Kapellskär på den tiden? Import, export?

Iakttagaren Ragnborg, på väg till Stockholm:
http://www.merihistoria.fi/aineistot/2366/
http://www.shipspotting.com/gallery/photo.php?lid=1730437

Iakttagna Irma:
https://www.google.fi/search?q=m/s+irma

Thx / Tomas

6
Lastfartyg / SV: Tanker & fregatt i svår kollision(Norge)
« skrivet: 12 december 2018, 18:35:33  »
Denna tafatthet i VTS-inspelningen ögonblicken innan kollision är helt otrolig. Inga svordomar, ingen höjer rösten, ordet "kollision" hörs en gång, ingen minskar varvtalen. Trots stundande krock.

+ En lycklig snabbfågel med dålig fantasi och för många hästkrafter (Nato Helge Ingstad)
+ En butter gammal björn (Sola TS), i vägen, på dålig, ofördelaktig plats trots bättre vetande
+ En sovande domare (VTS).
-----------------
1+ mrdNOK, seriösa miner, massor av arbete

Smäller det så smäller det?

7
Lastfartyg / SV: m/s Jöhrns roll i m/s Irmas förlisning 1968?
« skrivet: 20 september 2018, 17:21:17  »
Hittade sedermera lite info om Jörn, på utmärkta sextanten.eu:

http://sextanten.eu/torrlast/j/ms-jorn-

Därmed verkar inte Jörn ha haft något med Irma att göra (Jörn gick inomskärs - "förliste vid Utö fyr i Stockholms södra skärgård"), och frågan är nu:

Skepp i nöd, eller andra distraktioner, mellan Svenska Björn och Lågskär den 25.10 1968?

8
Lastfartyg / m/s Jöhrns roll i m/s Irmas förlisning 1968?
« skrivet: 27 augusti 2018, 21:15:11  »
Vi är ett gäng på finska sidan som försöker hitta/reda ut vad som hände 45-meters m/s Irma natten mellan fredagen den 25 och 26.10 1968. Hon var på väg från Klaipeda till Raumo med 480 ton antracit. Under natten steg en storm upp på några timmar, med styrka max 26 m/s sydväst som vred mot nordväst den 26:e. Irma saknades först på måndagen 27.10. Man hade från fartyget beställt lossare till 26.10 08:00 men dessa bara vände hem igen då inget fartyg syntes. Ombord fanns 11 pers, 4 bröder med 3 fruar och ett 3-årigt barn samt 3 manskap. En bror hittades 4 dagar senare mellan Åland och Finland, ihjälfrusen, 10 saknas fortfarande. Det är sannolikt att Irma förliste ungefär nordost om Åland.

Radiotrafiken var knapp, och mysteriet är stort. Vi har ändå kommit en bit på väg, och vi vet med ganska god säkerhet (bokförda radiosamtal, anhörigas utlåtanden) att
- Irma fanns vid Svenska Björn den 25.10 kl. 08:35
- Irma fanns vid sidan av Lågskär samma dag 18:00
- Irma fanns på en linje Söderarm - Nyhamn lite efter kl. 18.

Problemet är att Svenska Björn - Lågskär borde ta ca 2 timmar med ca 11 knop men tog 9 timmar 25 minuter. Irma hade ingen orsak att stanna, tvärtom hade de bråttom, och de 4 bröderna var skickliga sjömän. Härmed söker vi efter en distraktion.

Vi har hittat en: Västtyska m/s Jöhrn (eller Jörn) var i nöd och enligt svenska radionyheter som snappades upp av en hamnkapten i Jakobstad, följande vecka, räddade en svensk helikopter (samtliga?) 5 ombordvarande den 26.10. Jörn var på väg från Ystad till Jakobstad med 700-800 kubik trä men fick uppenbarligen problem på Ålands hav. Vi har tänkt att en tänkbar orsak till Irmas över 7-timmars fördröjning kunde vara assistans till Jöhrn, eller att hon blev ålagd standby.

Finns här någon som kan ge oss något om Jöhrn/Jörn? Om Irma gjorde en ologisk paus den 25:e mellan 08:35 och 18:00 men Jöhrns besättning lyftes den 26:e, och ifall de nu hade Jöhrn som orsak, måste Jöhrns problem ha börjat den 25:e.

Vi är tacksamma för vinkar! Tidpunkter och positioner vore väldigt fint, i första hand re. Jöhrn men förstås hör vi gärna ifall det finns något om Irma på svenska sidan (vi har troligen allt som finns i Finland). Bäst vore förstås Jöhrns och sjöräddningens loggböcker. Vi betalar portot :-).

Finska Rundradion om Irma:
https://svenska.yle.fi/artikel/2018/02/25/mysteriet-med-ms-irma-borgafamilj-forlorade-atta-medlemmar-men-ingen-vet-var-och

Podcast om Irma, Finska Rundradion:
https://svenska.yle.fi/artikel/2018/06/06/mysteriet-irma-ny-podcast-om-fartyget-som-forsvann-och-sorgen-som-lever-kvar

Hufvudstadsbladet om Irma:
https://www.hbl.fi/artikel/m-s-irmas-undergang-blir-bok-och-tv/

arkivkopia.se om Jörn:
http://arkivkopia.se/sak/digmus-smm-Fo59867A

Thx / Tomas

9
Övrig sjöfart / SV: Kajplatser saknas i Goteborgs innerhamn
« skrivet: 29 oktober 2017, 18:21:25  »
Eller så slänger man ut flytande eländet i bilden nedan. Södra Hamnen Helsingfors. Kameran ungefär ovan om Viking Line, presidentslottet rakt framöver. Sök "helsinki allas" för flera bilder. Till vänster klantiga extra bryggor som kompensation.


10
Övrig sjöfart / SV: Rate of Turn, ROT
« skrivet: 13 oktober 2017, 14:40:14  »
Tack, det var ett bra svar!

Efter vidare studier noterade jag att det, förutom metoderna du nämnde, finns både lasergyros och solid state gyros. Den förra funkar så att man låter en ljusstråle gå igenom en ring med spegelytor på insidan (eller triangel med speglar inuti, etc) och mäter tiden det tar för ljuset att gå runt. Om ringen (dvs. höljet), inklusive sändaren/givaren roterar, tar det kortare/längre tid innan strålen träffar sändaren/givaren i ryggen. Om man sedan vet hur stor skillnaden blev och hur lång tid det tog kan man konkludera ROT. Solid state gyros fungerar enligt principen att en vibration bibehåller sin riktning i ett fast medium. Om man t.ex dänger en kyrkklocka med slägga från söderifrån, sedan roterar klockan ett kvarts varv, så vibrerar den fortfarande som om man skulle slå den från söder. Om man sedan placerar en fast givare på klockhöljet kan den notera att vibrationen sker i en annan riktning i förhållande till sej själv. Om man vet den nya riktningen och mätte tiden kan man konstatera ROT. Grejerna är förstås minimalt små. Allt hittar dom på :-). Enklast är det väl ändå att använda metoderna (kompass/GPS) du nämnde.

Men ROT är ju inte lika med den geometriska sanningen. Om ROT är 36 grader/min (= ett varv tar 10 min) och farten 10 knop (= 3086.6 m på 10 minuter), skulle radien på helt varv för fartyget bli 491.2 meter. I verkligheten sker slip och varvet tar betydligt längre tid och varvets radie blir betydligt större.

Undrar ännu: Finns det något instrument ombord som mäter den geometriska gir-radien? Inte alltså ROT, utan radien på det cirkelsegment som en gir utför "over ground"? Jag vet att plotter/radar/autopilot-softvaran gör detta men har vi något dedikerat instrument för ändamålet? Som t.ex. berättar att RoT är 30 (varav följder att motsvarande cirkelradie är 491 meter men [vahetere-radien] är 700 meter? Eller är det så att detta enbart ritas ut i displayen som en prognos (t.ex. påföljande skrovbilder)?

11
Övrig sjöfart / Rate of Turn, ROT
« skrivet: 12 oktober 2017, 16:47:08  »
Skulle villa ställa en fråga till sådana som har erfarenheter av ROT-indikatorer på flytetyg av olika storlek.

Enligt gängse fakta mäts ROT med hjälp av gyroskop. Därmed frigörs mätningen från själva farkosten, mätningen vet inte om var den befinner sej. Endast rörelsebanan har betydelse.

IMO har lite anvisningar på adressen:
http://www.imo.org/blast/blastDataHelper.asp?data_id=24426&filename=A526(13).pdf

Allt ok så läge vi talar om ett fartyg, som är stort och har långsamma rörelser både i vågorna och i kursändring. Men hur är det med mindre flytetyg?

Q: Minsta flytetyg med ROT-indikator bland instrumenten? Och i så fall, hur fungerar givaren? Är det fortfarande frågan om gyroskop, eller har man "fuskat" och använder t.ex. skrovets riktning (dvs. inte samma som COG), eller kanske de senaste GPS-punkterna?

Om man använder skrovets riktning blir det ju lite fel, eftersom skrovet "räker" (glider) i sidled i en gir. Skrovets riktning indikerar hela tiden en cirkel med mindre diameter än den förverkligade.

Om man å andra sidan använder GPS-punkter, blir det ju ifs rätt. Dock kan ett problem vara att en liten, tillfällig och irreguljär positionsändring orsakar en stor förändring i ROT. Stora fartyg gör mera sällan "sidstepp" men ett 24-meters skrov kan mycket väl tillfälligt glida någon meter i sidled trots att giren som helhet har en bibehållen och konsekvent radie.

Vad har ni sett för olika slag av ROT-implementeringar, ombord på vad, hur snabbt och stort? Något om funktion och karakteristika?

Fokuserar själv på skrovlängder under 30 meter och det är ju frågan om simulator. Thx! - Tomas

Sidor: [1]