Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna medlem har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Haas.

Sidor: [1] 2 3 4
1
Färjor / SV: Viking Lines passagerarsiffror 2013-2018
« skrivet: 15 februari 2019, 12:22:51  »
Världen såg annurlunda ut då Viking Lines nuvarande Helsingforsfärjor beställdes, framför allt ur ett Helsingforsperspektiv. Då, under Sovjettiden, var det inte ett alternativ att åka till Estland. Ville du ta en "kortsemester" över ett veckoslut var det Stockholm som gällde, och då var Helsingforsrutten naturligtvis mer attraktiv än Åborutten. I dagsläget känns Stockholmsrutten för lång, med två hela kvällar+två nätter för tur-retur (i praktiken, för de flesta, finns det bara en vettig avgång per vecka - fredag - fall man inte vill använda en semesterdag).
Idag, när folk dessutom förväntar sig valuta för pengarna, klarar du snabbt av båtresan till Tallinn och kan både äta och bo i land billigare och framför allt bättre än ombord på färjorna (som ju ändå kan driva en monopolverksamhet så länge du är ombord).
Det som nu är Viking Line, dvs gamla SF Line, har alltid varit konservativt och försiktigt. Endel säger att försiktigheten kommer att leda till deras undergång, men historiskt sett är det bara SF Line som finns kvar av den gamla trojkan. Den här försiktigheten gör nog att Viking Line knappast kommer att satsa på Stokholmsrutten i form av nybyggen, den marknaden är för svag för att finansiera ett nybygge. Tallinn då? Misstänker att försiktigheten här gör att det inte blir Tallinn-nybyggen heller. Innan ett nybygge är amorterat och avskrivet kanske det finns en tunnel mellan Helsingfors och Tallinn, och den risken tror jag Viking Lines ägare inte vågar ta i dagsläget. Så de enda man vågar göra är bygga nytt för Åborutten. Om inte annat, så får man i alla fall en ökning från 970 till 1500 lastmeter (Amorella -> nybygget), så ifall Viking Lines klena utveckling på fraktsidan beror på att all kapacitet utnyttjas i dagsläget så har man i alla fall en liten möjlighet till ökning där.

2
Färjor / SV: Viking Lines passagerarsiffror 2013-2018
« skrivet: 14 februari 2019, 14:23:55  »


Ännu om frakten: om vi litar på att Viking Lines siffror gällande marknadsandelar stämmer, så kan vi ur Vikings siffror räkna ut den totala marknaden. Om vi sedan ritar upp det hela ser det litet bedrövligt ut, på ett ganska kännspakt Viking Line-vis: mer eller mindre oförändrat sedan 2012 (med en svag ökning kring 2015), medan totalmarknaden har stigit kraftigt årligen sedan 2013.
Totalmarknaden har ökat med knappt 150 000 fraktenheter sedan 2013 - ökningen är alltså mer en ett Viking Line (Viking Line 2018: 128 500 enheter).
Viking Line i rött, totalmarknaden i grått.

3
Färjor / SV: Viking Lines passagerarsiffror 2013-2018
« skrivet: 13 februari 2019, 10:34:09  »
Hur ser det ut pa fraktsidan?
Det ar val dar de stora intjaningarna ligger.

Det finns säkert potential till intjäning på fraktsidan, men jag har en känsla av att de stora intjäningarna inte ligger på fraktsidan för Viking Line, även om den urprungliga tanken då trafiken inleddes på 50-talet var att frakten skulle bära upp verksamheten de tider på året då passagerarintäkterna svek.

Här lite grafik:


Bild 1. Intäkter

Viking Lines intäkter (omsättning) består i huvudsak av passagerarrelaterade intäkter och fraktintäkter. I staplarna har vi fraktintäkterna i orange, och de passagerarrelaterade intäkterna i blått, för åren 2012 till 2017 (2018 publiceras först i morgon). Den röda linjen (vars skala är till höger) visar fraktens andel av de totala (frakt+passagerar) intäkterna. (Bild 1 ovan.)
Som synes står frakten för klart under 10% av intäkterna (7-9%).


Bild 2. Fraktenheter och marknadsandel

Om vi tittar närmare på enbart frakten (Bild 2), så har vi franktenheterna årsvis i de blå staplarna. Linjen i orange visar marknadsandelen på trafikområdet (Viking Lines uppskattning), dvs på båda sidor om 20%-strecket lite beroende på år, med negativ trend för de senaste åren.

Hur går det då finansiellt med frakten? Svårt att säga, de här siffrorna är bara omsättning, inte vinst. Sneglar man på Finnlines (som ju delvis är i samma vatten men är betydligt mer fraktbetonade än Viking Line) så kan man göra goda pengar på frakt. Finnlines vinstprocent ligger på kring 15% av omsättningen. Helt jämförbart är ju Finnlines naturligtvis inte, de verkar i hela Östersjön och har den lukrativa Tysklandstrafiken som Viking inte har. Men en liten tankeställare i alla fall: antingen förtjänar Viking Line hyfsat på frakten som bär upp en blödande passagerartrafik, eller så gör de inte så stora pengar på frakten som konkurrenterna (kanske) gör.


4
Färjor / SV: Viking Lines passagerarsiffror 2013-2018
« skrivet: 08 februari 2019, 14:20:41  »
Visuellt ser Stefans siffror ut så här:


Rött står för Viking Line, blått för Tallink. De ljusare nyanserna är trafiken Sverige-Finland, de mörkare Helsingfors-Tallinn (Vikings ljusare dessutom uppdelat i Helsingfors (~1000) och Åbo (~2000)).

Den grå linjen högst upp representerar den totala trafiken.

Som synes har Grace-effekten 2013 sakta klingat av, men i övrigt är trafiken Sverige-Finland mer eller mindre konstant. Skillnaden mellan rederierna är, vad gäller antalet passagerare, så gott som uteslutande beroende på Tallinntrafiken.
Vad som är kanske ännu värre för Viking Line än det mindre antalet passagerare på Tallinnrutten, är det faktum att Viking får så mycket sämre intäkt per passagerare än Tallink (men det kan man ju naturligtvis inte läsa ur bilden ovan - det har vi bara diskuterat tidigare),

5
Reseberättelser / SV: Ö man minns
« skrivet: 04 januari 2019, 09:13:58  »
Jag tror att det är å,ä och ö som strular till det. Det kan löna sig att använda "Infoga länk"-knappen, då verkar det funka.

Ser ut så här när man redigerar; innanför den inledande url-taggen kommer alltså adressen (url:en), sedan den synliga texten som man klickar på, dvs i det här fallet adressen en gång till:
Kodstycke: [Välj]
[url=https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Märket]https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Märket[/url]
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Märket


6
Färjor / SV: Stormen Alfrida
« skrivet: 02 januari 2019, 09:54:42  »

Om en färja från Stockholm till Åbo eller Helsingfors låter bli att gå inom Åland, får de inte problem med taxfree-försäljningen då?
[/quote]

Inte om det är force majeure. Det är inte så ovanligt, händer några gånger per år. Framför allt Långnäs är ganska känsligt för vissa vindar, men visst händer det nu och då i Mariehamn också (framför allt då Siljas promenadsystrar).

7
Regler, information och hjälp / SV: Problem med Edge
« skrivet: 02 januari 2019, 09:29:53  »
Jag får meddelandet "Kunde inte verifiera adressen du kom från. Gå tillbaka och försök igen."

Jag får samma om jag loggar in (med Firefox) genom att klicka på "silhuettprofilbilden" i övre högra hörnet (som ger login som en popup-ruta). Om jag däremot klickar på "Logga in"-menyalternativet (som flyttar mig till en annan login-sida) så funkar det bra.

Jag har ett annat problem. Hvar tredje gång jag försöker logga mig in på dessa sidor talar min bredbandsrouter om för mig att det inte är en säkrad adress.

Landgången har ett ogiltigt certifikat för krypterade förbindelser (https://landgangen.se) som gör att du får ett felmeddelande. Om du däremot använder den okrypterade versionen (http://landgangen.se) så borde du kunna läsa utan att få ett felmeddelande (men visst, då skickar du också dina inloggningsuppgifter oenkrypterat, ifall du loggar in). I dagens läge gäller det nog för alla webbsajter att de borde stöda krypterade förbindelser (https) fullt ut. Det här är nog något som Kim och de andra administratörerna borde ta en titt på. Dock kan det komma med en prislapp: https://www.loopia.se/ssl/
Kodstycke: [Välj]
landgangen.se uses an invalid security certificate. The certificate is only valid for the following names: *.loopiasecure.com, loopiasecure.com Error code: SSL_ERROR_BAD_CERT_DOMAIN

8
Lastfartyg / SV: Tanker & fregatt i svår kollision(Norge)
« skrivet: 12 december 2018, 09:12:11  »
Problemet med att länka till VG:s ingångssida vg.no är att länkarna där är kortlivade, normalt några dagar  skulle jag tro. Det är därför bättre att länka direkt till artikeln (i det här fallet https://www.vg.no/nyheter/innenriks/i/oRgWAR/knm-helge-ingstad-ulykken-politiet-etterforsker-trafikksentralen) eftersom själva artiken brukar vara relativt långlivad.
Allra bäst är att skriva ett kort sammandrag här på Landgången OCH länka till källan (artikeln).
T.ex. så här:
---
Enligt den norska tidningen VG undersöker polisen i Bergen om Fedje VTS följt gällande instruktioner och föreskrifter i kommunikationen med Helge Ingstad och Sola TS. Specifikt skriver VG att de finns en ordbok utgiven av Kystverket som säger att man i vissa situationen använda s.k. markörord för att undvika missförstånd. Det finns sju ord i ordboken, t.ex. advarsel, anbefalning, informasjon, spørsmål. Chefen för trafikcentralen säger i en kommentar att bruket av markörorden beror på situationen.

Källa: https://www.vg.no/nyheter/innenriks/i/oRgWAR/knm-helge-ingstad-ulykken-politiet-etterforsker-trafikksentralen

9
Färjor / SV: Svarta rutor underlättar laddning av el-färjor
« skrivet: 07 december 2018, 09:39:14  »
Den sidan krävde dessvärre att man accepterade cookies. >:(
Om du öppnar länken i ett nytt private browsing-fönster, så kan du gott acceptera alla cookies eftersom det i den sessionen inte finns gamla cookies sparade som du kan länkas ihop med. Och sen när du stänger private browsing-fönstret så raderas cookien.

10
Övrig sjöfart / SV: Tórshavn: Havnaútbyggingin verður dýrari enn ætlað
« skrivet: 06 november 2018, 13:43:56  »
Om vi går lite off-topic här, så måste jag ju erkänna att min exponering mot färöiska är väldigt begränsad. Men den här texten var ju inte svår att förstå, kändes lättare än isländska. Någon som har koll på hur mycket färöiska och isländska skiljer sig åt? Som norska och danska?

11
Färjor / SV: Dockningar Tallink Silja November 2018-februari 2019
« skrivet: 05 november 2018, 09:36:34  »
Enligt ett pressmeddelande (som jag inte hittade på svenska) ska åtminstone följande göras:

På den tekniska sidan ska fartygen förberedas för landström. I första hand i Stockholm, men senare också i Helsingfors, skall man kunna ligga vid kaj utan att ha hjälpkärrorna igång.

På passagerarsidan:
- Nattklubben Atlantis blir "Starlight". Barer och trappor flyttas, och det byggs nya sittplatser. Inredningsarkitekten har höga förväntningar på baren i fören, "Sea View Lounge".
- Bon Vivant renoveras
- El Capitan förnyas och blir Grill House
- Old Port Pub blir ljusare och ändrar namn till Sea Pub (det här gjordes visst på Symphony redan?)
- Ospecificerade renoveringar av hytter och korridorer (förmodligen en fortsättning på de renoveringar som gjorts de senaste åren)

https://www.tallinksilja.fi/medialle/-/cision/expanded-release/410cc3d6ed538836

12
Färjor / SV: TallinkSilja överväger nytt fartyg
« skrivet: 19 oktober 2018, 14:41:40  »
Fast om man ser till tunnels under Engelska kanalen så har den ju inte gjort att färjetrafiken upphört.

Färjetrafiken kommer garanterat att fortsätta i någon form, precis som den gjorde i Engelska kanalen också. Men jag tror inte på investeringar i 250-miljonersklassen (€) för (passagerar-) färjorna framöver. Bulken av passagerarna flyttar nog över till tåg när (om) det byggs en tunnel.

13
Färjor / SV: TallinkSilja överväger nytt fartyg
« skrivet: 19 oktober 2018, 10:01:42  »
På sikt kanske vi har en tunnel mellan Helsingfors och Tallinn - det finns planer på tunnelprojekt både från den offentliga sektorn (FinEst Link) och den privata sektorn (FinEstBayArea). Det är klart att en tunnel - om den kommer - tar många långa år att bygga, men det skulle inte förvåna mig om Viking Line (med rötterna i försiktiga SF-Line) räknar med att marknaden på sikt (=under en ny färjas livslängd) kommer att radikalt minska - och därför låter bli att investera -, medan mer riskbenägna Tallink smider medan järnet är varmt och räknar med att den nya färjan skall ha betalat sig själv innan en eventuell tunnel, efter förseningar, hinner påverka passagerarunderlaget.

FinEstBayArea: https://finestbayarea.online
FinEst Link: http://www.finestlink.fi/en/

14
Färjor / SV: Viking ADCC byggs färdig
« skrivet: 16 oktober 2018, 09:46:45  »
ADCC står för "All Seasons Day Cruising and Commuting". Hon var planerad för kortrutten Mariehamn-Kapelllskär, men Viking Line sade upp kontraktet då det varit problem och förseningar men bygget. Varvsnumret var 001, så det var kanske ingen högoddsare att det kunde bli problem.

http://faktaomfartyg.se/yard_no_1_2009.htm
https://web.archive.org/web/20100129064046/http://www.vikingline.fi/about/press_releases/press_070130_adcc.asp

15
Övrig sjöfart / SV: Översättning av engelska sjömärken
« skrivet: 11 oktober 2018, 15:43:36  »
Eftersom jag inte har tillgång till de svenska eller finska versionerna av INT Kort 1 så undrar jag lite vilken den vedertagna svenska benämningen är för "preferred channel to starboard/port". Det är alltså fråga om ett lateralmärke som på babordsmärket har ett grönt band, och på styrbordsmärket ett rött (i A-systemet, tvärtom för B-systemet) - se bilaga1. IALAs definition1 är följande: "At the point where a channel divides, when proceeding in the “conventional direction of buoyage,” a preferred channel may be indicated by a modified Port or Starboard lateral mark". De norska2 och danska3 versionerna kallar det för "Hovedfarled til babord/styrbord" respektive "Hovedløb til bagbord/styrbord".  Som jag förstår det (se sektion Q 130.1) har inte det här märket en egen sjökortssymbol i INT-systemet (papperskort), utan indikeras med hjälp av indexet RGR eller GRG.

För den ursprungliga frågeställaren kan det vara värt att notera att det engelska begreppet "buoy" inbegriper alla flytande sjömärken, dvs förutom bojar av olika form också vanliga prickar (eng: spar buoy). Och "beacon" är en övergripande benämning för fasta sjömärken som på svenska kan ha en egen term, t.ex. båk, kummel, stång, ensmärke, målad fläck, radarmärke, randmärke.

Källor:
1) http://www.iala-aism.org/product/r1001-iala-maritime-buoyage-system/?download=true
2) https://www.kartverket.no/globalassets/nautiske-publikasjoner/symboler-og-forkortelser-i-norske-sjokart.pdf
3) https://gst.dk/media/2915905/kort1.pdf

Sidor: [1] 2 3 4