Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna medlem har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Donkeyman

Sidor: [1] 2 3 ... 6
1
Lastfartyg / SV: En episode på Atlanterhavet
« skrivet: 10 oktober 2018, 11:45:43  »
Under lastning och lossning kan man trimma ett fartyg på två sätt. För att undgå slagsida använder man så kallad heeling, dvs man flyttar vatten mellan babord och styrbord. De flesta fartyg har speciella tankar för detta som är förbundna med ett eget pumpsystem.

Och för att hålla ett förnuftigt trim för/akter använder man i huvudsak ballast i förliga resp akterliga tankar. Speciellt viktigt är detta på fartyg med ramper så att det inte blir för stora nivåskillnader. Självfallet påverkas detta också av i vilka sekvenser man lastar/lossar/ballastar.

För att dämpa rullning till sjöss använder man så kallade flume-tankar.

2
Övrig sjöfart / SMM Hamburg
« skrivet: 01 september 2018, 19:05:00  »
SMM Hamburg är ju världens största och mest betydelsefulla sjöfartsmässa. Vi talar om 2400 utställare och si så där 50000 besökare. Detta går av stapeln vart annat år och detta sker nästa vecka. Jag skall åka dit i år precis som alla gånger. Och kommer att träffa mängder med bekanta.

Man behöver i vart fall minst två dagar för att gå igenom och se allt man har lust med. Därmed går hela veckan åt så jag gör lite nöjestur av det hela också. Flyger till och från Oslo men tar Color Magic till Kiel och Color Fantasy tillbaka. Så skall jag bo på Hotel Kronprintz vid Hauptbahnhof och ser för mig några häftiga måltider på Schifferbeurse som är en Tysk traditionsbula där man får känsla av att gå in i Tyskt 20-tal. Det var där som mäklare, redare och andra satt i seklets början och förhandlade om fraktkontrakt och sådant.

Är det någon annan "Landgångare" som skall till Hamburg nästa vecka så kan vi kanske svänga en bägare och hiva i oss en "Doppelkorn".

3
Reseberättelser / SV: Nordstjernen Svalbard
« skrivet: 25 augusti 2018, 09:25:55  »
Jag kan berätta att min favorit i Hurtigruten var gamla "Polarlys" (1952). När den gick ut blev "Nordstjernen" favoriten. En favorit som ju hade ett långt liv i Hurtigruten. Den togs ur trafik ett antal gånger men kom alltid tillbaka av olika skäl. Och när "Nordstjernen" försvann (för gott ??) så blev "Lofoten" favoriten. En favorit som har genomgått en särdeles varsam uppgradering och nu kan kallas för ett seglande museum.


4
Reseberättelser / SV: Nordstjernen Svalbard
« skrivet: 24 augusti 2018, 18:05:42  »
Trevligt reportage.

Speciellt för mig som har rest "örton" gånger med Nordstjernen när den gått i Hurtigruten. Med en mängd med trevliga minnen. (Varav en del inte lämpar sig för vidare distribution då de närmar sig det Norska fenomenet "Hurtigrutefyll".) Och så har jag i många år haft si så där 4-5 jobbresor vart år till Svalbard både med flyg och båt (inte bara Longyearbyen utan också Barentsburg, Ny-Ålesund och de andra platserna med någon form av ekonomisk verksamhet). Så även detta är kända "jaktmarker" för den gamle Donkeymannen. Stort tack - och ser med glädje fram mot fortsättningen.

5
Dess värre en typ av olycka som inträffar många gånger årligen i våra farvatten. En bogserbåt kopplad med en stor pråm med tung last alternativt ett stort och tungt fartyg. Och är det en stor bogserbåt är det inte någon skillnad, släpet är alltid mycket större och tyngre. Så sker något och "plupp" dras bogseraren ned. Men det är ju ovanligt att släpet sjunker. Här skriver man att det tog nästan 5 minuter, vilket är lång tid i de här sammanhangen. Antagligen är det därför att det blev överlevande.

De allra flesta händelser av den här sorten gör att folket ombord på bogserbåten inte ens hinner tänka ordet "flasklock" förrän man ser fiskar genom fönstren på bryggan. Långt mindre hinner man utlösa kroken. Jag skulle kunna skriva en ganska lång lista på sådana här händelser från vårt närområde under de senaste 10 åren. För att inte tala om "world wide". Detta sker gång på gång - av liknande skäl. Jag har även nära kollegor som har varit med om sådant här.

MEN - Hur detta skedde har ju inte framgått av några reportage annat än att man skrev att pråmen kantrade och sjönk och tog med sig bogseraren, vilket är ett ovanligt scenario. Om de hade släpat borde man ha hunnit lösa ut kroken. Men det är lätt att vara klok på land när det sker en olycka på sjön. Det finns ju en möjlighet att de låg "side by side" och pråmen slog runt därför att grävmaskinen välte och då tog med sig bogseraren. I sådana fall har de ju inte en nubbechans annat än att hoppa i sjön. Då är de ju förtöjda i pråmen. Vi får väl vänta något år eller så innan haverikommisionen kommer med sin rapport.

6
Lastfartyg / SV: Fartyg på grund utanför Valdemarsvik
« skrivet: 13 augusti 2018, 08:56:55  »
Enligt vad som stod i blaskorna när haveriet var "stor" nyhet var orsaken till att man gick till Oskarshamn att man skulle lossa ut lasten, den har ju stort värde. Så skulle man pumpa ut oljan och göra en noggrann skadekontroll.

För att när alla fakta kring skadorna ligger på bordet ta ställning till "Vad gör vi nu".

7
Lastfartyg / SV: Fartyg på grund utanför Valdemarsvik
« skrivet: 04 augusti 2018, 09:50:14  »
Sedan har vi en annan viktig faktor. Kaptener, Styrmän, Maskinchefer och Maskinister är utbildade till att manöverera, lasta och hantera ett fartyg. De har minimal utbildning till att vara byråkrater, sekreterare och pappersvändare. Det betyder också att för den stora majoriteten tar "paper work" betydligt längre tid än vad en normalt kontorsarbetare behöver för att göra motsvarande arbete.

Den tiden måste tas någonstans och det går till stor del ut över kärnuppgiften. Den stora mängden styrmän sköter kontorsarbete på bryggan under vakten. Det är inte tillåtet men "alla" gör så. Men det räcker ofta inte utan man måste använda även tid som borde vara fritid till sådant. Men självfallet sätter man inte upp de timmarna som arbetad tid i vilotidsregistreringen.

Där tror jag att roten till merparten av haverierna ligger. Inte att vederbörande tagit sig en eller två pilsner för att "lätta på trycket". Även om det är särdeles dumt att dricka pilsner när man är trött men måste jobba. Självfallet finns det ett och annat fall där "broder alkohol" är orsaken men jag tror att dålig uppmärksamhet (=sysslar med paperwork i stället för bryggvakt) eller trötthet (=har somnat) är betydligt vanligare som egentlig olycksorsak.

8
Lastfartyg / SV: Fartyg på grund utanför Valdemarsvik
« skrivet: 03 augusti 2018, 16:40:28  »
Jag ser på detta som ett utslag av "modern sjöfart". Skall man vara helt krass så är det numera viktigare att alla papirer är i ordning än att det i praktiken utförs ett gott arbete ombord. Men när man har minimala besättningar så måste pappersarbetet utföras när man egentligen borde göra något annat. Därför att papperen är viktigare.

Detta sker på varje fartyg oavsett flagg och besättningens nationalitet. Helt enkelt därför att om inte styrman gör sitt pappersarbete under vakten medan han då och då tar en blick ut genom fönster och kollar instrumenten så klarar man inte av att få allt gjort inom den tillåtna arbetstiden. Eller rättare sagt - inom den tid som finns till buds om styrman skall få förnuftiga viloperioder för att orka med sitt jobb. Det som bokförs som arbetstid är oavsett bara "fake" på de flesta platser. Så enkelt är det.

Men den stora majoriteten klarar av denna dubbla arbetsuppgift utan att något händer. Men någon gång sker det att någon glömmer bort att huvuduppgiften under brovakt är just att "se ut genom fönstret och kolla instrumenten". Eller så somnar man över skrivbordet. Och då sker sådant här.

Dess värre har detta skett gång på gång och kommer att upprepa sig med jämna mellanrum därför att "det är för dyrt" att ha mer folk ombord. Och tro mig - jag har över 50 år i den här branschen och har sett det mesta. Och glöm inte heller - den "berusade" styrmannen hade 0,38 promille vilket i verkligheten är "nadazero". De flesta länder i världen accepterar 0,8 vid bilkörning. Men det passar givetvis väldigt bra att skylla det hela på fylla medan verkligheten är att det är systemet som är orsaken.

Det är i vart fall vad jag tror. Utan att kunna bevisa något som helst.

9
Kryssningsfartyg / SV: Hapag-Lloyds M/S Bremen i isbjornsdrama.
« skrivet: 03 augusti 2018, 16:23:57  »
Dagens lokala tidningar rapporterar i vart fall att man nu undersöker om någon kan hållas straffskyldig för detta. På frågan om man undersöker rederi eller enskilda personer ger Sysslemannen svaret att man ser på bägge. En stor flock av besättning på "Bremen" har varit i polisförhör. Och detta ser man på som en allvarlig sak. Det är också beskrivet som ett allvarligt miljöbrott så f***** vet hur det slutar. Det finns flera tidigare händelser med isbjörn som man har sett allvarligt på så det kan mycket väl tänkas att det blir följder även av detta.

Hur som helst har man redan konkluderat med att det inte var något brott att gå i land på platsen. Länkar inte därför att artiklarna ligger bakom "betalväggar".

11
Fartygsmodeller / SV: Vilka är rören på ett tankerdäck?
« skrivet: 30 juli 2018, 17:19:02  »
Det finns hur många svar som helst på den frågan. Men du snackar om relativt gamla tankers och då var det över huvud taget inte så mycket rör på däck. När det gällde lasten så hade man i huvudsak ett pumprum. Till detta gick ett rör från/till var tank. Så fanns det en manifold (däckslina) dit man kunde pumpa last men också ta emot last. I det enklaste fallet var det bara en ledning tvärs över båten från sida till sida. På en del båtar gick allt detta under däck (bortsett från manifold). På andra gick allt på däck.

Sedan fanns det ett alternativ med "ringledning" där det fanns en lina som gick runt båten och det var avstick till var tank. Även detta kunde vara över eller under däck.

Det andra stora rörsystemet bestod av ledningar till/från ballasttankar. Samma här - det var pumprummet som var "centralen" och så gick det antingen rör till alla ballasttankar eller så var det en form av "ringledning" med avstick till de olika tankarna. Även detta system kunde vara under däck eller ovan. Med andra ord kunde även en gammal tanker innehålla en "spagetti" av rör på däck eller så kunde däcket vara helt fritt för något som helst utom manluckor, trunkluckor och sådant.

Därför finns inte något generellt svar på din fråga. En modern tanker har ännu fler rörsystem på däck. Men det är en helt annan sak.

Men när det gäller en speciell båt som du skriver om - "Argo" så finns bara en möjlighet och det är att finna bilder. Sedan kan tankerkunniga personer hjälpa till med att "bena ut" vad som är vad på däck. Finner du sådant kan jag gärna försöka hjälpa till.

12
Lastfartyg / SV: Fartyg på grund utanför Valdemarsvik
« skrivet: 30 juli 2018, 17:11:02  »
Ett oljeutsläpp på 14 kubik från ett sådant fartyg är ju att se som en "spott i havet". Det kunde ha varit MYCKET värre. Men som det antyds i "bleckorna" - det kan komma mer.

13
Lastfartyg / SV: Fartyg på grund utanför Valdemarsvik
« skrivet: 29 juli 2018, 15:01:10  »
En annan intressant sak. Tidningarna har fram till i dag påstått att olyckan berodde på fylla. Men den överstyrman som anhölls har fått en enkel bot och släppts från sinkabirum. Enligt dagens press hade han 0,36 promille när olyckan skedde. Inte någon skall komma att på ett trovärdigt sätt övertyga mig om att 0,36 promille gör en kompetent överstyrman så berusad att han åstadkommer detta. Det är helt enkelt inte möjligt.

Alltså måste det finnas en bakomliggande förklaring. Den enklaste är att styrman i fråga är en i****t som inte klarar av navigationen.  Det tror jag inte heller på. Han hade inte haft det jobbet om han var så oduglig. Här finns en annan förklaring. Längre än så vill jag inte spekulera med dagens information.

14
Färjor / SV: Hurtigrutten funderar pa egna hamnanlaggningar
« skrivet: 06 juli 2018, 09:25:16  »
Det har blivit ytterligare utveckling på konflikterna kring Havneterminalen Prostneset i Tromsø. Dagen före invigning skedde följande:

1. Tromsø Havn och Fylkestrafiken kom överens om villkoren för att använda den nya bussterminalen som ligger i gatuplanet på terminalen. Detta sedan de högsta politikerna i Fylkestinget gripit in och givit direktiv till parterna. Som ju har krånglat i 3-4 år om detta. Plopp så löste sig allt. Nu är det bara den Finska bussen till Levi- Rovaniemi- Oulu som stannar på planen utanför vid avgång och ankomst. Men den flyttar nog snart in också.

2. Tromsø Havn och Hurtigruten kom överens om villkoren för hamnavgifterna. Även det dagen innan invigning. Även detta sedan politikerna i Fylket och Kommunen hade "satt sig" på Hamnen och tvingat dem att skriva på det avtal som framförhandlades för ett par månader sedan.

Nästa intressanta utveckling var att Havnedirektøren sade upp på dagen. Åtmindstone officiellt men tidningarna spekulerar i att han helt enkelt fick sparken. Men nästa arbetsdag löste sig två andra konflikter kring samma tema.

3. Över natten monterade hamnen tillbaka de pollare som hade demonterats när terminalen byggdes. Det intressanta är att de pollarna är dem som Hurtigruten skall använda för springtrossarna för och akter. Det vill säga de trossar som fixerar båten i längsled när den ligger till kaj. Därmed kan alla hurtigruter använda terminalen. Det här jobbet beordrades av den politiskt tillsatta Hamnstyrelsen och den vikarierande Hamndirektören.

4. Samma morgon träffades Hamnen och företrädare för de båda taxibolagen för att i "positiv anda" komma till en lösning på droskornas problem. Men då hade också kommunens politiker påmint om att ett (av många) villkor för att man skulle finansiera terminalen var just att droskor, handikapptransporter och minibussar skulle kunna lasta och släppa av resande direkt in i väntsalen på det övre planet. Man har också byggt en ramp upp dit och en liten plan utanför ingångsdörren för just detta. En byggnation som hade varit helt meningslös om man inte kommit till överenskommelse. Antagligen sätts detta i verk så fort som området runt terminalen är färdigt, dvs om några veckor.

Här kan man alltså konstatera att fyra konfliktfrågor löstes i princip "muy pronto" när Havnedirektören fick besked från ägarna (=politikerna i kommun och fylke) om hur saker och ting skulle ordnats. Problem som alltså hade förhalats i bortåt fyra års byggnationstid. Men man får inte glömma bort att det här bygget innan dess var ett politiskt stridstema i kanske 20 år. När partierna slutligen skulle visa upp sitt nya palats tålde man nog inte att en byråkrat satte käppar i hjulen.

Info om terminalen: www.prostneset.no

15
Färjor / SV: Hurtigrutten funderar pa egna hamnanlaggningar
« skrivet: 25 juni 2018, 21:54:01  »
Jag tog vägen inom den nya terminalen på väg från jobbet. Det var onekligen en våldsam byggnad. I gatuplanet under byggnaden var det bussterminal i modernt stuk med fickor som bussarna måste backa ut från. Digitala skyltar som det ju är numera. När man gick in var det ett fik samt en krog som var under byggnad (steak house förstås - öppnas 1.Sep). Upp för rulltrappan hade Fylkestrafiken expedition så var det turistinfo ett större café och några souvenirbutiker. Och hela hallen funkar som väntsal. Jag fick mest association till ett modernt så kallat "resecentrum" i någon halvstor Svensk stad.

Till hurtigbåten fick man så ta sig ned en trappa och gå ut på flytbryggan (märkligt nog hade man avhållit sig från dyrbara och komplicerade hydrauliska ramper för att kompensera för tidvatten). Hurtigruten släppte samtidigt av några hundra resenärer som också passerade genom den stora hallen som blev rejält välfylld.

Mycket runt omkring är fortfarande under byggnad så man hade inte fått till någon droskstation. Så droskorna stod utspridda här och där bland diverse byggfuttar, materialhögar och hoppades att någon skulle se dem. Normalt går det åt en liten armada med droskbilar när Hurtigruta eller Hurtigbåten kommer in. Vi får väl se hur de löser den saken när det är färdigt. Jag har själv kört droska här i byen och vet att det är mycket vanligt att man skall leverera eller hämta folk med många koffertar men här kommer man ju inte i närheten av båtarna. Det är bara att lämna passageraren utanför dörren så får de själva släpa godset upp en våning, genom stora hallen och ned en våning igen. Inte särskilt kundvänligt. Detta hade man med lätthet kunnat lösa annorlunda.

Sidor: [1] 2 3 ... 6