Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna medlem har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - NT-T2

Sidor: [1] 2 3 ... 11
1
Pollarsnack / SV: Haller Landgangen pa att do?
« skrivet: 11 oktober 2018, 14:23:14  »
Den dagen Facebook får möjligheten till att skapa "forum" och man får inläggen prydligt sorterade i trådar etc snarare än "flöden" kan jag kanske t.o.m hålla med om att det har potential att ta över. Som det är idag tilltalar det inte alls ens med diverse grupper.

Det är möjligt att det i Sverige sker en överflyttning till Facebook men går man ut internationellt brukar forumen rulla på eftersom formatet har fördelar över flödeslösningen. Flöden är bra för t.ex nyheter och annat men är väldigt tidskrävande såvida det inte dyker upp lösningar för att sortera upp innehållet och presentera det i ett överskådligt format.

Vad som också kan noteras är att Facebook sällan inbjuder till diskussion, det är mest enkla poster och kommentarer snarare än traditionella inlägg. Har man t.ex tekniska frågor är man tämligen rökt på Fejjan jämfört med att fråga i ett forum där tråden inte drunknar.

Det man kan säga om Facebook är att det fungerar OK som bilddelarsida men inbjuder knappast till diskussion samtidigt som brusnivån är extrem jämfört med diskussionscentrerade forum.

2
Pollarsnack / SV: Stena line kontantfri=bojkott!
« skrivet: 11 oktober 2018, 14:15:22  »
Att förespråka elektroniska betalningar handlar inte om "propaganda" utan om att använda modern teknik.

Det finns lösningar för "elektroniska kontanter" också - nämligen kryptovalutor. Så det är dags att inse att "elektroniska betalningar" inte nödvändigtvis innebär banker eller kort, alternativt övervakning.

Kontanter i form av mynt och sedlar ÄR omodernt även om vissa förespråkar dessa baserat på missuppfattningen att alternativet "automatiskt" innebär kortbetalning. Det gör det nu inte utan alternativet till kontanterna kommer snarare vara kryptovalutor - alltså "elektroniska kontanter".

Så jag förespråkar kryptovaluta som ersättare till kontanterna, sedan finns kortbetalningar och liknande.

3
Pollarsnack / SV: Stena line kontantfri=bojkott!
« skrivet: 08 oktober 2018, 17:41:17  »
Att förespråka Apple Pay som en värdig "ersättare" till kort och kontanter är inte vidare förnuftigt - en lösning som endast fungerar på ett specifikt märkes mobila enheter... Jaha, så jag skall alltså börja välja enhet efter vilken betaltjänst som stöds?

Ja, det vore ju ungefär som om varje bank hade ett eget kortformat och man sedan står i butiken: "Tyvärr tar våra kortläsare endast Handelsbankens kort".

Apple Pay är marknadens överlägset dyraste "kort" med tanke på att ett alldeles vanligt plastkort som fungerar i princip överallt kan fås "gratis" (ingen årsavgift) eller för en låg sådan, långt under den man behöver för att få Apples proprietära variant att fungera. Kontanter är också att föredra i sammanhanget eftersom det inte finns en "inträdesavgift" på ett antal tusenlappar innan man kan betala plus att man kan köpa valfri enhet och ändå klara inköpen.

Däremot håller jag med om att digitala betalningar från en enhet är framtidens betalsätt men "framtiden" kommer inte att infinna sig innan det finns en standard, d.v.s ett elektroniskt kort man kan ha i en "wallet". En e-plånbok som fungerar på alla enheter oavsett märke på samma vis som ett MasterCard alltid fungerar om inköpsstället tar nämnda kort. D.v.s man behöver inte skaffa sitt MC från en särskild bank för att kunna betala (t.ex att butiken endast tar Swedbank-utgivna MC så man är rökt om man har ett SEB-MC).

Att också tro att det är rimligt att varje tillverkare av mobila enheter "skall" ta fram en egen lösning för betalning (Apple Pay, HTC Pay, LG Pay, Samsung Pay, Xiaomi Pay etc etc etc) är också väldigt naivt.

Om Stena Line skulle börja ta emot Apple Pay hade jag verkligen skakat på huvudet. Sådant bör inte vare sig förespråkas eller uppmuntras.

Att ersätta kontanter med elektroniska betalmedel har jag inget emot, däremot måste dessa följa en standard så att det är lika smidigt som att använda ett kort. Argument om övervakning och kortavgifter är ju inte direkt hållbara som förklaring till varför gamla hederliga kontanter skulle vara "bättre" - däremot kan det vara argument för att utveckla nya lösningar. T.ex bitcoins och annat - alltså att man helt enkelt har "elektroniska kontanter" att betala med.

4
Färjor / SV: DFDS nya fartyg
« skrivet: 08 oktober 2018, 11:30:55  »

Jeg tror ikke at Gloria og Sirena oprindeligt var bygget til DFDS men de blev vist nok overtaget som nye, så jeg ved ikke om det tæller.
Men man kan vel godt være fræk at kalde Crown en nybygning, selv om den blev bestilt af et andet rederi.

Dessa två färjor byggdes för Lloyd Sardegna som Golfo dei Coralli och Golfo dei Delfini men p.g.a. stora förseningar från varvet i Stettin blev de avbeställda och övertagna av DFDS.

Crown of Scandinavia togs över på liknande sätt då hon ju ursprungligen var beställd som Frans Kockum (sedermera Thomas Mann) för Euroway som syster till Frans Suell.

Så dessa tre färjor levererades nya till DFDS men var inte beställda av dem utan köptes in efter att ursprungsbeställarna avbeställt desamma.

5
Pollarsnack / SV: Maritimt språkbruk.
« skrivet: 29 september 2018, 17:34:17  »
Journalistsvenska är ett helt eget språk.

Kryssningsfartyg: Samlingsbegrepp som i princip avser "passagerarfartyg med hytter som trafikerar nattlinjer" vilket i sin tur gör att ordet kan avse alltifrån nattfärjor till stora kryssningsfartyg. Därav att t.ex Amorella är ett "kryssningsfartyg" som trafikerar Stockholm-Åbo då hon har hytter och går i nattrafik.

Lyxkryssare: Passagerarfartyg som används för kryssningar (lyxen ligger i att det enligt journalisterna är lyxigt med denna sorts trafik och har ingenting med själva fartyget att göra). I vissa fall kan även denna benämning avse transatlantiska liners då första klass-avdelningen i sig gör att det plötsligt är så att man "kryssar" Southampton-New York tillsammans med gods, post och passagerare i andra och tredje klass.

Jag drar alltid på smilbanden när jag ser "lyxkryssare" användas som samlingsbegrepp för alla möjliga fartyg som i princip har en sak gemensamt och det är hytter för passagerare och trafik som innebär nattsegling.

Färjor förefaller enbart avse dagtrafik, d.v.s en färja är ett fartyg som håller igång på korta linjer i dagsljus men så fort det handlar om nattrafik och hytter etc åker vi in i kryssningsbranschen på ett bananskal...;)

Fast det finns ju många skribenter här på LG som envisas med att skriva att dom åker på kryssning när dom bara åker på en tur och retur resa ;D

Det beror på att färjerederierna infört konceptet "minikryssning" vilket då åsyftar "nöjesresor" fram och tillbaka, ofta med vändande färja.

Rekordet ifråga om användningen av ordet "lyxkryssare" innehas av ett brevpapper med en bild på dåvarande GT-Linjens Travemünde (nuvarande Wasa Express) där det står "Lyxkryssaren Titanic". Ja, likheterna är naturligtvis stora, inte minst att de är maskindrivna, har hytter och tar passagerare samt gods....

6
Pollarsnack / SV: Maritimt språkbruk.
« skrivet: 29 september 2018, 13:16:51  »
Journalistsvenska är ett helt eget språk.

Kryssningsfartyg: Samlingsbegrepp som i princip avser "passagerarfartyg med hytter som trafikerar nattlinjer" vilket i sin tur gör att ordet kan avse alltifrån nattfärjor till stora kryssningsfartyg. Därav att t.ex Amorella är ett "kryssningsfartyg" som trafikerar Stockholm-Åbo då hon har hytter och går i nattrafik.

Lyxkryssare: Passagerarfartyg som används för kryssningar (lyxen ligger i att det enligt journalisterna är lyxigt med denna sorts trafik och har ingenting med själva fartyget att göra). I vissa fall kan även denna benämning avse transatlantiska liners då första klass-avdelningen i sig gör att det plötsligt är så att man "kryssar" Southampton-New York tillsammans med gods, post och passagerare i andra och tredje klass.

Jag drar alltid på smilbanden när jag ser "lyxkryssare" användas som samlingsbegrepp för alla möjliga fartyg som i princip har en sak gemensamt och det är hytter för passagerare och trafik som innebär nattsegling.

Färjor förefaller enbart avse dagtrafik, d.v.s en färja är ett fartyg som håller igång på korta linjer i dagsljus men så fort det handlar om nattrafik och hytter etc åker vi in i kryssningsbranschen på ett bananskal...;)

7
Pollarsnack / SV: Maritimt språkbruk.
« skrivet: 28 september 2018, 18:42:32  »
Men å andra sidan är väl Hurtigruten en båtlinje och de fartyg, som trafikerar linje är väl närmast att betrakta som sightseeingbåtar modell större.

Sightseeingbåtar låter som om det handlar om sådana farkoster som fd Lasse Dahlquist i Göteborg. Det traditionella fartyget hos Hurtigruten är snarare ett kombinerat gods/passagerarfartyg även om passagerarutrymmena numera är anpassade åt kryssningsfartygshållet.

8
Pollarsnack / SV: Maritimt språkbruk.
« skrivet: 28 september 2018, 18:36:51  »
När det gäller svenska termer är min uppfattning följande:

Skepp: Segelfartyg med eller utan hjälpmotor. Primär drivkälla är segel (d.v.s maskindrivna farkoster med hjälpsegel är inte skepp även om de kan segla vid maskinhaveri).

Fartyg: Större maskindriven flytande farkost (längre än 12-24 meter beroende på regelverk och definition).

Båt: Liten flytande farkost som kan ha motor eller drivas med segel eller muskelkraft.

Färja: Fartyg som är byggt för att transportera (färjar) folk och/eller gods eller båda på en linje, ofta kort (upp till 24-36 timmar som mest).

Lastfartyg: Ett fartyg inrättat för godstransport.

Liner: Ett linjefartyg för passagerare, gods och post som trafikerar en specifik rutt enligt tidtabell (i praktiken en långdistansfärja om man hårddrar det). Den mest klassiska rutten för denna trafik går över Atlanten mellan Europa och USA men liknande trafik förekommer/förekom på andra håll också (t.ex UK-Australien etc). Klassindelad passageraravdelning är vanligt.

Kryssningsfartyg: Ett passagerarfartyg byggt för "nojestrafik" med enklassinredning (alltså gemensamma publika utrymmen även om det kan finnas svitlounge och pool) - det fyller ingen transportuppgift av traditionellt slag utan används huvudsakligen till "sightseeing" enligt ett på förhand framtaget program.

9
Övrig sjöfart / SV: En bortglömd katastrof
« skrivet: 27 september 2018, 21:19:07  »
Det finns ju ett antal bra böcker om detta haveri, bl.a. "14 Minutes". Egentligen är jag lite förvånad över att historiekunskaperna är så pass grunda idag att Empress of Ireland anses som "bortglömd" med tanke på att hon brukar finnas med generellt i böcker och tidskrifters specialnummer såsom "The Worlds Worst Disasters" och liknande.

Men det är bra att hon uppmärksammas.

Här finns en utmärkt digital rekonstruktion av hennes interiör:

https://www.youtube.com/watch?v=_WTKccAMDA0&t=213s

10
Pollarsnack / SV: Maritimt språkbruk.
« skrivet: 27 september 2018, 14:12:41  »
Man kan ju också säga att man tar färjan till fastlandet (jag brukar använda uttrycket "ta färjan"). Något jag måste säga att jag finner lite fascinerande är språkbruket som ibland används om kryssningsfartyg. T.ex är det svårt att inte le när man ser en rundvandring ombord på Seven Seas Explorer och man redan ute på däck informeras om "small". Ja, 12 däck och 223 meter x 32 meter och 54 000 ton är väldigt litet. För mig är detta definitivt ett stort fartyg ifråga om mått, volym och deplacement. Sedan finns det naturligtvis större fartyg men begreppet "small" känns lite malplacerat.

Att räkna storlek i passagerarkapacitet kan jag tycka är lite missvisande för då är ju t.ex Maersks containerfartyg extremt små om de tar 12 passagerare (lastfartygsgränsen).

För mig är "litet" någonting som är kortare än 100 meter, kanske något över och åker definitivt in i kategorin "stor" när 200 meter passeras, över 300 meter blir det snarare "mega".

Det är ju förövrigt värt att nämna att "lilla" Seven Seas Explorer är större än sådana klassiska liners som Lusitania/Mauretania.

11
Kryssningsfartyg / SV: Celebrity Edge pa provtur.
« skrivet: 27 september 2018, 13:55:27  »
Jag måste säga att Saga Cruises nybyggen ser OK ut men annars är det ganska uppenbart att man tar ett lådformat, färjelikt skrov och ställer dit en resort på det i de flesta fall.;)

Dock skulle jag för egen del gissa att det förr eller senare dyker upp fartyg i stil med Klosters gamla Project Phoenix, d.v.s att man går fullt ut och bygger "hotelltorn" och under dessa har ett "city" med publika utrymmen.

Utseendet kan dock förbättras om balkongerna omvandlas till verandor då dessa ofta kan integreras på ett snyggare sätt (det medger ett utseende som mer liknar klassiska promenaddäck snarare än något som liknar Clausens kreatursfartyg).

I vissa fall kan man ju också trimma utseendet på ett annars lådlikt fartyg med målning som rätt gjord kan ge ett slankare intryck. Exempelvis att man lurar ögat den vägen så det liknar en terrasserad akter även om däckshuset är helt vertikalt o.s.v.

12
Kryssningsfartyg / SV: Celebrity Edge pa provtur.
« skrivet: 25 september 2018, 16:34:23  »
Det är ju bra om balkongerna omvandlas till verandor - Cunard Line introducerade de senare ombord på Aquitania och det har ju onekligen flera fördelar, dels att det verkligen blir ett extra utrymme i hytten, dels att det går att använda vid olika väder. Det kan också bidra till ett stiligare utseende hos fartyget.

Så om detta är en början till att det konventionella balkongtänkandet ersätts med verandor är det mycket välkommet.

13
Kryssningsfartyg / SV: Norgekryssning
« skrivet: 25 september 2018, 15:20:37  »
Jag tycker inte att man skall avskräckas från att ta en kryssning bara för att någon specifik rederi/fartygskombination har trängsel i Lido (buffén). Det finns ju andra rederier och fartyg att välja på och personligen har jag lite förkärlek för Cunard Line och kan rekommendera dem. Dessutom fungerar det buffémässiga utmärkt bra hos dem.

Dock skulle jag säga att frågan om hur det fungerar i buffén mycket är en fråga om planering av densamma (det finns bufféer som är ytterst illa utformade fast då hamnar vi på land då fartygsvarianterna brukar vara mer effektiva, exempelvis genom att planera stationerna vettigt även om det alltid finns undantag).

Har man upplevt botten i buffévärlden blir man mer tolerant (bottenbetyg delas ut till Cascades Casino i Langley, BC där allt är uppradat och det endast finns en kö vilket gör att man vackert får vänta och passera salladerna/kalla rätter även om man är vid bordet andra gången och enbart är ute efter varmrätter).

14
Färjor / SV: TT-line nybyggen
« skrivet: 18 september 2018, 20:27:54  »
Storlek och paxkapacitet antyder ju dock att vi talar om nya NH/PP då jag har lite svårt att tänka sig att det föreligger behov av att byta ut just HF/TS (det är ju nästan tredubbla passagerarkapaciteten...). Så man kan snarare utgå ifrån att det blir TT-tradition (NH/PP) men att det i praktiken blir så att de två gamlingarna fasas ut.

Just 866 passagerare antyder ju snarast NH/PP förutom rederitraditionen. Hade det rört sig om "direkta" HF/TS-ersättare är det nog snarare troligt att passagerarkapaciteten landat runt 400 eller möjligen 500 om vi talar om rena "fraktfärjor".

15
Färjor / SV: Ikke en gang daglig forbindelse på "Kungsleden"
« skrivet: 06 september 2018, 14:38:38  »
Som jag ser på saken är Sassnitz utmärkt som hamn för den trafik där den snabba överfarten är fördelaktig och Swinouscie för rent gods varpå man kan tänka sig en variant där persontåg, bilar och vissa lastbilar kör iland i Mukran medan resten fortsätter. Man kan då även tänka sig en trafikering där vissa turer går direkt Trelleborg-Swinouscie medan andra anlöper Sassnitz vid trafik med två färjor.

Spontant skulle jag absolut tänka mig ropax liknande Polonia i konceptet, d.v.s ett ombordutbud som även tilltalar dagskryssare. Optimalt är möjlighet att medföra järnvägsvagnar till både Sassnitz (persontåg) och Swinouscie (godståg). Med två färjor kan man också optimera trafikupplägget.

Båda hamnarna har potential som jag ser på saken och det rederi som känns mest lämpat här heter TT-Line. Jag upplever helt enkelt en högre ambitionsnivå från deras sida jämfört med Stena där jag ständigt får intrycket att detta inte är linjer de skulle satsat på såvida inte de "följde med" Scandlines (det är ju trots allt talande att detta rederi inte satsat på Trelleborg tidigare). Annars har ju Stena onekligen resurserna att betälla två anpassade färjor men med tanke på att det idag är TT-Line och Unity Line som betjänar Swinouscie känns det som att de inte ser någon anledning att ge sig in på den marknaden utan verkar mest "satsa" eller snarare koncentrera sig på Rostock.

Detta gör att det snarare känns troligare att TT-Line satsar på Swinouscie och då i samband med detta börjar anlöpa Sassnitz vissa turer och att de s.a.s ligger i vassen och lurar då dagen lär närma sig när Stena pensionerar F/S Sassnitz.

Initialt kan man tänka sig att TT gör en satsning som först innebär två nya färjor till paradlinjen (nya NH/PP), därefter blir dagens NH/PP morgondagens HF/TS till Rostock samtidigt som ND/RH fortsätter, existerande HF/TS åker då in på Trelleborg-Sassnitz-Swinouscie såvida inte beslut fattas om att även ersätta dessa. Nu är jag inte säker på deras status tekniskt (maskinellt) men är den sådan att det skulle gå att livstidsförlänga utan allt för mycket besvär är ju det en lösning.

Alternativet är naturligtvis beställning av två nya färjor till Trelleborg-(Sassnitz)-Swinouscie men med tanke på att trafiken Trelleborg-Travemünde utgör "kärnverksamheten" är nybeställning dit något som känns mer troligt och att färjorna helt enkelt flyttas runt på linjenätet. Alternativet är att två nya färjor beställs kort efter (sig två-tre år) efter nybyggen till Travemünde.

Övergripande fråga är ju egentligen den återstående livslängden för TS/HF, d.v.s om dessa måste avyttras "snart" p.g.a ålder/teknisk status eller om de skulle kunna användas ett antal år till. Det är ju annars praktiska, lastdryga färjor som känns lämpade ur den synvinkeln för trafik till Swinouscie även om passagerarutrymmena skulle kunna uppgraderas (man kan ju t.ex tänka sig att bygga om ett hyttdäck till extra passagerardäck för att t.ex kunna ordna en panoramabar samtidigt som nuvarande cafeteria byggs om till buffetrestaurant i stil med den som finns på NH/PP).

Sidor: [1] 2 3 ... 11