Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna medlem har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Risberg

Sidor: [1] 2 3 ... 22
1
Kryssningsfartyg / SV: "Hurtigruten" kan delas upp
« skrivet: Idag kl. 08:29:23 »
Delen av skrovet som saknar fönster är väl lastdelen? Jämför med nuvarande Hurtigrut fartyg. :)
Tänker Du på bakom texten "HAVILA KYSTRUTEN BERGEN-KIRKENES-BERGEN"? Det är inte tillräckligt högt för en lastlucka vid högvatten. Och hvar är lastluckan? Hvar är landgången? Bara en slarvig illustration?

2
Kryssningsfartyg / SV: "Hurtigruten" kan delas upp
« skrivet: 18 januari 2018, 14:09:52  »
Det Havila-skipet var lite pent, for å si det mildt.
Ser jo ikke ut som om det skal kunne ta last. Har departementet glemt krav til kjøle- og frysetransporter av fisk i denne utlysingen også? Der ser jo faktisk ikke en gang ut til å være landgang til skipet.

3
Kryssningsfartyg / SV: "Hurtigruten" kan delas upp
« skrivet: 18 januari 2018, 13:25:25  »
Det Havila-skipet var lite pent, for å si det mildt.

4
Kryssningsfartyg / SV: SV: "Hurtigruten" kan delas upp
« skrivet: 15 januari 2018, 08:25:39  »
liker helheten i den nye stilen, selv om pinnestoler og ski kanskje ikke har noe om bord på et skip å gjøre. Nordnorge har en finere salong oppe på dekk 7, så regner med at Nordlys og RW får samme som Nordnorge
Spørsmål: Liker du dem utfra bilder i Adresseavisa eller har du faktisk opplevd dem?


Godt spørsmål. (for the record: så har jeg reist hele eller delstrekninger med alle Hurtigruten`s skip, inkludert Fram, og besøkt de igjen i havner)

Jeg var skeptisk til bilder og slikt i forkant og syntes det var synd at de skulle "ødelegge" de flotte skipene. Spesielt Kong Harald som var en av de trivligste. Skeptisk var jeg også til at de skulle fjerne en del av Harr-maleriene om bord på Nordkapp. Nordkapp hadde dessuten et visst Samisk preg i farger og detaljer som jeg likte svært godt.

Så var jeg om bord på Polarlys, 4 dager før de skulle begynne å rive. Da innså jeg at den var mer sliten enn man liksom har tillatt seg å tenke. En del av innredningen var så slitt at det ikke så pent ut på nært hold. Helhetlig så ga det fortsatt dette cruise-preget som jeg hadde likt så godt med Polarlys da jeg reiste med den. Men det var veldig OL på Lillehammer 1994, så kanskje ikke så dumt å fornye det?

Jeg hadde også tenkt å ta med noe, eller kjøpe deler av innredningen, men innså at hvis jeg tok en komponent ut av helheten, ville ingen forstå at det var en dings fra en Hurtigrute, så endte opp med ingenting.

Det begynte å dukke opp bilder på nettet og kritikken haglet ettersom skipene kom tilbake fra Fosen, en etter en. Jeg syntes da at det så grått og kjedelig ut. Spesielt om bord på Kong Harald som rett og slett så ut til å ha mistet all form for identitet i innredningen, men jeg likte panoramasalongen utifra bildene.

Så besøkte jeg Polarlys i Molde havn og ble overrasket. Enkelte steder var det litt vel enkelt kanskje, men jeg syntes det var stilig i sin helhet. Spesielt godt likte jeg kafeteriaen på 4. dekket og panoramasalongen forut på dekk 7. Lugarene hadde også godt av en fornyelse. Deretter besøkte jeg Spitsbergen som da var helt ny og ble huggustup forelska. Min tanke var at Spitsbergen er et skip jeg skal ha en hel rundreise på. Og slik ble det. Jeg har besøkt Kong Harald og Nordkapp og kom frem til samme konklusjon, bedre enn på bilder, stilrent og i tiden. Eller rettere sagt litt før tiden. Dette er noe helt nytt som vil komme andre steder etter hvert.

Rundreise med Spitsbergen ble det og i løpet av reisen møtte vi Nordnorge i Rørvik som da kom rett fra Fosen i ny drakt. Alle løp for å komme først om bord for å se, såvel passasjerer som mannskap. Og det var total blink. Nordnorge har de samme endringene men i stedet for pinnestoler på 7. dekk, så har Nordnorge en flott salong som er en Hurtigrute verdig . Spesielt vellykket må det sies å være, at de har åpnet opp inn til kafeteriaen på 4. dekk, slik at når man går opp trappen fra resepsjonen på 3, ser man rett inn til en innbydende kafeteria og restaurant med varm belysning, lun atmosfære og stilig interiør. Larvikitt på dørken foran disken i kafeteriaen, gir et eksklusivt preg. larvikitt er en sort steinart med naturlig glitter og den koster sånn ca. 20 000 pr kvadrat,

Stilen om bord er nordisk og fresh, den begynner å komme etter i butikker og hoteller, men da Hurtigruten startet ombyggingsprogrammet var dette rett før stilen kom, kan man si.

Jeg ble enig med meg selv om at det er stilig og at jeg liker det. Kan vøre enig i at pinnestoler og gamle klokker ikke har noe på et skip å gjøre. men da jeg reiste med Nordkapp rundt juletider, med juletre og sånn oppe på dekk 7, ja så var det en utrolig koselig stemning der og jeg satt oftere der enn i den flotte panoramasalongen forut.

Jeg skal ha meg en tidsreise tibake til 90 tallet med Richard With før den "ramponeres" men det gleder meg at Hurtigruten kjøper tilbake RW og Nordlys, gir de samme overhaling fordi turistene klager så fort de innser at de er på et eldre skip enn andre. Turister fra USA, Australia og Kina, er blitt veldig kresne på standard og med ny innredning bemøter Hurtigrutene fremtiden mer forberedt.

Har stor tro på dette både visuelt, markedsøkonomisk og fremtidsrettet.

Vil man ha nostalgi, så seiler Lofoten og vesterålen med hver sin stilepoke. Trollfjord og Finnmarken burde fredes men Midnatsol begynner å bli sliten og kunne nok bli flott med ny stil om bord.

Så som svar på spørsmålet om jeg likte det utifra bilder eller opplevelse, så er det opplevelsen av det, som er avgjørende. personlig likte jeg detaljer i interiøret så godt at da jeg fornyet kjøkkenet i villaen hjemme, ble det veldig inspirert av Hurtigruten, både i materialvalg og fargekart.


S
Godt innlegg.

Jeg skal være enig med deg i at POLARLYS var sliten, men jeg synes faktisk at TROLLFJORD og MIDNATSOL er enda mer slitne. Men KONG HARALD, RICHARD WITH og NORDLYS, som etter min mening hadde et vanvittig flott interiør når de var ny, fremsto ikke for meg som like slitne, og heller ikke NORDKAPP og NORDNORGE.

Det jeg misliker mest med de nye interiørene er pinnestolene, resepsjonen og inngangen til spisesalen, men også fryktelig kitschy detaljer som vedkubber som lamper i á la carte-restauranten. SPITSBERGEN, selv om den på en måte følger samme konsept, er ikke så ille som dem som er bygget om, og har jo heller ikke pinnestoler. SPITSBERGEN er faktisk et sjarmerende lite skip, og det er godt at hennes vanvittig høye støynivå ikke høres innendørs ombord. Og så er det et poeng at SPITSBERGEN ser ut slik fra starten av. Det har vært tradisjon at Hurtigruteskipene har beholdt sitt opprinnelige interiør, muligens med unntak for ERLING JARL - nå raderer man ut hele nittitallsepoken.

5
Kryssningsfartyg / SV: SV: "Hurtigruten" kan delas upp
« skrivet: 12 januari 2018, 18:52:41  »
liker helheten i den nye stilen, selv om pinnestoler og ski kanskje ikke har noe om bord på et skip å gjøre. Nordnorge har en finere salong oppe på dekk 7, så regner med at Nordlys og RW får samme som Nordnorge
Spørsmål: Liker du dem utfra bilder i Adresseavisa eller har du faktisk opplevd dem?

6
Kryssningsfartyg / SV: SV: "Hurtigruten" kan delas upp
« skrivet: 11 januari 2018, 23:59:00  »
Nu køper de tilbake sine skip  :D
Nordlys og Richard With vil nok få samme stilige innredning som Kong Harald, Nordkapp, Nordnorge og Polarlys.
Stilige!? Er du ironisk? KONG HARALD, NORDKAPP, NORDNORGE og POLARLYS er jo fullstendig ramponert, for Søren!

7
Färjor / SV: Bildgåte-tråden
« skrivet: 19 december 2017, 13:08:07  »
Men rätta svaret är Robin Hood.
Med andra ord dagens NILS DACKE.

8
Det festligaste är deras påstående This list is recognized by the world as the standard of countries and territories that are politically, ethnologically or geographically different. Och hvem har erkänt den på vägnar av världen?

Det finns en 100 Countries' Club också, enligt hvilken jag har varit i minst 100 länder. Det har jag inte, för jag räknar t.ex. inte Gibraltar, Färöarna, Åland, Svalbard, Puerto Rico, Alaska &c som egna länder.

Grönland, däremot, börjar bli ett gränsfall. Danska är inte längre officiellt språk och endast de danska Utrikes- och Justitiedepartementena omfattar också Grönland. De har Dronning Margrethe II som statsöverhuvud, men både Kanada och Australien har Queen Elizabeth II, utan vi betraktar dem som en del av Storbritannien. 

9
Av mina båtresor (jag har tillbringat 905 nätter som passagerare på fartyg, hvarav en hel del på vanliga färjor) skulle jag endast vilja kalla följande kryssningar, som för mig är (rund)resa endast för resans egen skuld:
Och så glömde jag
1994 NORDLYS Stralsund - København - Hamburg - Oslo
1998 NORWAY Oslo - Southampton
Så har jag företagit följande långväga resor på passagerarfartyg, men där ändamålet har varit att ta mig från embarkationshamn till disembarkationshamn, även om fädsättet ibland valts för sin egen skuld (ej medräknat alla kortare och längre Hurtigrutresor med övernattning):
Och där glömde jag
2003 GENERAL A SOUMARÉ Bamako - Timbuktu
2003 TOMBOUCTOU Timbuktu - Gao & Gao - Mopti

10

Förr var det mycket vanligt med passagerare i handelsfartyg. När jag jobbade i Ostasiat hade vi ofta passagerare mellan Europa och Kina/Japan och i Transatlantic emigranter till Australien. 12 pax var maxgränsen utan läkare. Märkligt nog kunde besättningarna emellertid uppgå till närmare 40 personer. Men vi antogs väl inte bli sjuka.
Jag har en känsla av att det nästan upphörde på 70-talet, men så började man nedbemanna och fick hytter över, och erbjöd dem till passagerare. Man upptäckte väl att det nästan var inkomster utan utgifter, så därför är det fortfarande några rederier som till och med bygger fartyg med "för många"/passagerarhytter. Men gränsen är fortfarande 12 pax. Jag har aldrig haft mer än 5 medpassagerare och en gång varit den ende. Frågan är om inte ISPS-hamnarna tar livet av den resformen igen. Det var så enkelt när man kunde ta en taxi rätt ner till båten i Rotterdam och bara gå ombord, nu måste man anmäla sig i hamnvakten och transporteras till fartyget, och senast i Buenos Aires var det en omfattande procedyr, med hamnagentens hjälp, att komma in i hamnen.

11
Som redan dryftats i denna tråd: Hvad är ett kryssningsfartyg? Huruvida en resa är en kryssning eller inte bestäms för mig mer av ändamålet med resan än om hvilket fartyg den företagits på.

Av mina båtresor (jag har tillbringat 905 nätter som passagerare på fartyg, hvarav en hel del på vanliga färjor) skulle jag endast vilja kalla följande kryssningar, som för mig är (rund)resa endast för resans egen skuld:
1979 LOFOTEN Hammerfest – Svalbard – Nordpolsisen – Tromsø
1982 WILHELM THAM Stockholm – Göteborg
1991 KRISTINA BRAHE Kotka – Viborg – Villmanstrand
1993 LOFOTEN Stokmarknes – Hammerfest – Murmansk – Hammerfest - Stokmarknes
1997 NORDNORGE Bergen – Shetland – Bergen
2000 NORDNORGE Bergen – Kirkenes – Bergen
2007 FRAM Oslo – Bergen – Shetland – Tórshavn – Vestmannaeyar – Reykjavík – Syd- & Västgrönland till Ummannaq – Søndre Strømfjord
2010 FRAM Dover – Stavanger – Hardangerfjorden – Sognefjorden – Geirangerfjorden – Nordfjord – Bergen – Oslo
2015 STELLA AUSTRALIS Punta Arenas – Kap Horn - Ushuaia
2015 FRAM Ushuaia – Antarktis – Ushuaia
2016 BIRKA Stockholm – Luleå - Stockholm
2016 FRAM Reykjavík – Nordvästisland – Scoresbysund – Nordöstgrönlands nationalpark – Danmarkshavn – Ny-Ålesund – Longyearbyen – Moffen – Sydsvalbard – Bjørnøya – Bergen
2017 AMAPRIMA Budapest – Amsterdam
2017 V. TJKALOV Krasnojarsk – Dudinka – Krasnojarsk
2017 NESTROY Wien – Svarta Havet
2017 AMADEUS SILVER III Amsterdam – Basel

Så har jag företagit följande långväga resor på passagerarfartyg, men där ändamålet har varit att ta mig från embarkationshamn till disembarkationshamn, även om fädsättet ibland valts för sin egen skuld (ej medräknat alla kortare och längre Hurtigrutresor med övernattning):
1981 SMYRIL Bergen – Tórshavn – Scrabster
1984 STEFAN BATORY Tilbury - Montreal & Montreal – Tilbury
1985 NORRÖNA Bergen – Tórshavn – Seyðisfjörður, Seyðisfjörður – Tórshavn & Tórshavn – Bergen
1992 ILJITSJ Stockholm – St. Petersburg & St. Petersburg – Stockholm
1992 QUEEN ELIZABETH 2 Cherbourg – New York & New York – Southampton
1994 CHANG HAN 57 Chongqing – Hankou (gränsfall till kryssning)
1995 ANTONINA NEZHDANOVA Vladivostok – Niigata
1995 XIN JIAN ZHEN Kobe – Shanghai
1999 PUERTO EDEN Puerto Natales – Puerto Montt
2003 DUKE OF SCANDINAVIA København – Gdansk – Trelleborg
2005 SILVER SHADOW Singapore – Semarang – Darwin – Sydney
2012 QUEEN MARY 2 Southampton – New York & New York – Southampton
2012 KENNICOT Prince Rupert - Whittier
2012 CELEBRITY MILLENIUM Seward – Vancouver B.C.
2014 COSTA FAVOLOSA Savona – Santos
2016 NORRÖNA Hirtshals – Tórshavn - Seyðisfjörður

Så har jag företagit följande långväga resor på fraktfartyg, där ändamålet har varit att ta mig från embarkationshamn till disembarkationshamn (de tio första är redovisade i det gamla forumet – dock utan bilder, då jag ej fotograferar digitalt):
1997 MAERSK COLOMBO Singapore – Hamburg
1999 CCNI ANGOL Rotterdam – Iquique
1999 MONTEBELLO Buenos Aires – Rotterdam
2001 GREY FOX Lisboa – Kapstaden & Kapstaden – Port Elizabeth
2001 CMA CGM LA BOURDONNAISE Mombasa – Fos-sur-Mer
2003 GRANDE ARGENTINA Antwerpen – Dakar
2003-04 WIKING Dakar – Zarate – Rotterdam
2006 CP BOREALIS Brisbane – Auckland & Port Chalmers – Tilbury
2008 CAP CLEVELAND Antwerpen – Sydney
2008 CMA CGM LA TOUR Melbourne – Tilbury
2015 CAP SAN NICOLAS Buenos Aires – Maasvlakte Euromax

12
Kryssningsfartyg / SV: Nu bär det av på kryssning igen!
« skrivet: 21 november 2017, 17:27:07  »
Det skall bli intressant att höra (läsa) Din berättelse om man också i de nya slussarna drar fartygen med lokomotiv!

I de gamla slussarna är lokomotivens de s.k. mulornas huvuduppgift inte att dra fartygen utan att hålla fartygen centrerade och i position i slussarna. Fartygen går normalt in för egen maskin.
Korrekt ;)
I de nya slussarna använder man bogserbåtar. Finns att läsa på kanalmyndighetens hemsida.
Så tråkigt! ;)

13
Kryssningsfartyg / SV: Nu bär det av på kryssning igen!
« skrivet: 21 november 2017, 14:34:11  »
De gånger jag gått av eller på i Valparaiso har det varit lite knöligt att flyga till eller från Europa. Har blivit buss eller bil till Santiago och sedan till Buenos Aires för byte av flyg till Europa. Men jag antar det finns smartare sätt numera.
Jag har bara gått av i Iquique i Chile (för att fraktbåten var så sen). Tog sedan bussen till Santiago, tåget till Temuco, buss till Puerto Montt, buss igen till Punta Arenas och Puerto Natales, färja till Puerto Montt, fyra bussar och tre båtar genom två nationalparker till San Carlos de Bariloche, tåg till Viedma, buss till Bahia Blanca, tåg till Buenos Aires och ett annat fraktfartyg därifrån till Rotterdam.

14
Kryssningsfartyg / SV: Nu bär det av på kryssning igen!
« skrivet: 21 november 2017, 14:30:54  »
Jag har inte åkt genom dom gamla Slussarna, men det är säkert intressant med dom nya också! :)

Det är fortfarande buss eller annan transport till Santiago från San Antonio/Valparaiso som gäller innan flyg mot Europa.

Flygbolagen är följande: Lufthansa A321 till München, A330-300 till Miami, skulle varit en A340-600 så nu är jag lite sur. :( KLM Boeing 777 från Santiago till Buenos Aires, och så Lufthansa Boeing 747-800 till Frankfurt med avslutningen i en A321 till ARN.
340-600 och 748 var lite av anledningarna till att jag ville flyga med LH även om priset förstås också spelar in.

//R
Det skall bli intressant att höra (läsa) Din berättelse om man också i de nya slussarna drar fartygen med lokomotiv!

15
Färjor / SV: Varför är det så svårt att åka hiss?
« skrivet: 20 november 2017, 11:21:01  »
Varför är det så svårt att åka hiss på en båt? Pilen visar att hissen går upp men ändå så försöker folk att åka ner varför är det så svårt bara för att man är på en färja?
Detta tas även upp av bloggare som åker mycket kryssningsfartyg så jag velar om vart tråden passar bäst.
Befinner man sig på något mellandäck vid ankomst, och skall till landgångsdäck, händer det att man måste "fånga hissen" i fel riktning, för att den inte skall vara full när den kommer tillbaka i riktig riktning.

Sidor: [1] 2 3 ... 22