*
SV: Vad är egentligen en "ropax"?
« Svar #15 skrivet: 09 augusti 2017, 22:10:57 »
RoPax är typ bil/tåg och passagerarfärja :)
SV: Vad är egentligen en "ropax"?
« Svar #16 skrivet: 09 augusti 2017, 22:39:50 »
Sen finns det ingenting som gör att stora trailerdäck förhindrar kryssningskänslan som några exemplet nedan visar på:

http://www.faktaomfartyg.se/cruise_barcelona_2008.htm

Trådskaparen tror kanske också att all inkomst för rederiet kommer från nöjen ombord, inte från någon last där under nöjet...

//R
Men det är nog inte så många som håller med om att Cruise Barcelona verkligen är en Ropax. Snarare är hon en kryssningsfärja.
SV: Vad är egentligen en "ropax"?
« Svar #17 skrivet: 09 augusti 2017, 23:16:51 »
Sen finns det ingenting som gör att stora trailerdäck förhindrar kryssningskänslan som några exemplet nedan visar på:

http://www.faktaomfartyg.se/cruise_barcelona_2008.htm

Trådskaparen tror kanske också att all inkomst för rederiet kommer från nöjen ombord, inte från någon last där under nöjet...

//R
Men det är nog inte så många som håller med om att Cruise Barcelona verkligen är en Ropax. Snarare är hon en kryssningsfärja.

Precis, men hon har ett enormt lastutrymme! Det var det jag ville visa, att last inte behöver betyda sämre passagerarutrymmen...

//R
SV: Vad är egentligen en "ropax"?
« Svar #18 skrivet: 10 augusti 2017, 02:02:17 »
Jätteintressant att läsa alla svar.
Det verkar dock att definitionen "ropax" tolkas lite olika, och det är väl just däför att det faktiskt inte är något nytt fenomen eller koncept.

Om vi tittar på en klassisk indelning mellan:

1. Kryssningsfärja: Stor bilfärja med hög passagerarkapacitet (med tillhörande hytter i olika kategorier) omfattande passagerarutrymme med stort utbud av restauranger, barer, nöje/undehållning/dans, shopping och rekreation.
Exempel idag: Nästan samtliga fartyg hos Tallink/Silja/Viking (med några undantag), ColorLines färjor Olso-Kiel, DFDS Köpenhamn-Oslo, Amsterdam-Newcastle.
Tidigare även Klassiska exempel som TT-Line Trelleborg-Travemunde (fram till 1992), Euroway Malmö-Travemunde, Finnlines (Finnjet) och Tor-Line.

2. Bil- och passagerarfärja (av klassisk snitt): Med restaurang (oftast buffet och ev. en mindre a la carte avdelning), cafeteria, en butik för shopping och en bar/pub (ev ibland med enklare underhållning) där till hyttkapacitet som motsvarar bildäcket.
Klassiska exempel: Stena Line, Europafärjorna/Lion Ferry, Sessanlinjen, Wasa Line, Estline mm.

3. Fraktfärja: Bilfärja med inriktning på lastbilar och trailers. Endast ett enklare maställe i form av cafeteria med själbetjäning, ev buffet. Enkel inredning. Ett mindre antal hytter och en enklare kiosk.

Skulle man på denna enklare skala placera in vad vi brukar mena med begreppet "ropax" så landar vi troligen vanligast någonstans mellan  kategorierna 2 och 3. Helt enkelt en lastfärja med lite extra passagerarutrymme.
I bästa fall med lite upstylad inredning (Stena Germanica/Scandinavica som ju är just upstylade lastfärjor) men fortfarande med begränsade passagerarutrymme och utbud.
I denna grå mellankategori faller ju numera nästan all färjetrafik på väst- och sydkust, förutom möjligen Stenas polenfärjor från Karlskrona.

Jag är fullt medveten om att inkomsterna från bildäcket/frakten är betydande. Men eftersom jag är kund och passagerare i första hand så vänder jag mig mot den oerhörda försämring, och likgiltighet mot kundrna som syd- och västkustrederierna visat och självmant genomsitt handlande lyckats ta död på alla typer av nöjesresande i deras sydvästliga farvatten.

Jag har svårt att förstå de som vurmar för dessa förändringar, och jag kan inte finna något större nöje med att sitta i lysrörskenet i lastfärjans kafeteria med en dagens bestående av en oljedrypande hamburgertallrik.

Tur att det fortfarande finns rederier med riktiga fartyg.







SV: Vad är egentligen en "ropax"?
« Svar #19 skrivet: 10 augusti 2017, 05:39:00 »
Jätteintressant att läsa alla svar.
Det verkar dock att definitionen "ropax" tolkas lite olika, och det är väl just däför att det faktiskt inte är något nytt fenomen eller koncept.

Om vi tittar på en klassisk indelning mellan:

1. Kryssningsfärja: Stor bilfärja med hög passagerarkapacitet (med tillhörande hytter i olika kategorier) omfattande passagerarutrymme med stort utbud av restauranger, barer, nöje/undehållning/dans, shopping och rekreation.
Exempel idag: Nästan samtliga fartyg hos Tallink/Silja/Viking (med några undantag), ColorLines färjor Olso-Kiel, DFDS Köpenhamn-Oslo, Amsterdam-Newcastle.
Tidigare även Klassiska exempel som TT-Line Trelleborg-Travemunde (fram till 1992), Euroway Malmö-Travemunde, Finnlines (Finnjet) och Tor-Line.

2. Bil- och passagerarfärja (av klassisk snitt): Med restaurang (oftast buffet och ev. en mindre a la carte avdelning), cafeteria, en butik för shopping och en bar/pub (ev ibland med enklare underhållning) där till hyttkapacitet som motsvarar bildäcket.
Klassiska exempel: Stena Line, Europafärjorna/Lion Ferry, Sessanlinjen, Wasa Line, Estline mm.

3. Fraktfärja: Bilfärja med inriktning på lastbilar och trailers. Endast ett enklare maställe i form av cafeteria med själbetjäning, ev buffet. Enkel inredning. Ett mindre antal hytter och en enklare kiosk.

Skulle man på denna enklare skala placera in vad vi brukar mena med begreppet "ropax" så landar vi troligen vanligast någonstans mellan  kategorierna 2 och 3. Helt enkelt en lastfärja med lite extra passagerarutrymme.
I bästa fall med lite upstylad inredning (Stena Germanica/Scandinavica som ju är just upstylade lastfärjor) men fortfarande med begränsade passagerarutrymme och utbud.
I denna grå mellankategori faller ju numera nästan all färjetrafik på väst- och sydkust, förutom möjligen Stenas polenfärjor från Karlskrona.

Jag är fullt medveten om att inkomsterna från bildäcket/frakten är betydande. Men eftersom jag är kund och passagerare i första hand så vänder jag mig mot den oerhörda försämring, och likgiltighet mot kundrna som syd- och västkustrederierna visat och självmant genomsitt handlande lyckats ta död på alla typer av nöjesresande i deras sydvästliga farvatten.

Jag har svårt att förstå de som vurmar för dessa förändringar, och jag kan inte finna något större nöje med att sitta i lysrörskenet i lastfärjans kafeteria med en dagens bestående av en oljedrypande hamburgertallrik.

Tur att det fortfarande finns rederier med riktiga fartyg.

Skillnaden är väll att en RoPax är till för en transport, en transport som iof kan ske i hög standard och på intet sätt behöver innebära "hamburgertallrik under lysrör".

För mig känns en "kryssningsfärja" som den absoluta motsatsen till hög standard och klass, snarare som en plats för ungdomsfylla och, låginkomsttagare från mindre städer.

SV: Vad är egentligen en "ropax"?
« Svar #20 skrivet: 10 augusti 2017, 06:29:34 »
Kombifärja brukade man kalla "Bil och Passagerarfärjan av klassiskt snitt".

Det är väl denna fartygskategori man delat upp i en mer kryssningsnbetonad del och en annan mer fraktbetonad del, allt eftersom se enskilda fartygen kommit skilja sig mer åt.
SV: Vad är egentligen en "ropax"?
« Svar #21 skrivet: 10 augusti 2017, 07:01:49 »
Jätteintressant att läsa alla svar.
Det verkar dock att definitionen "ropax" tolkas lite olika, och det är väl just däför att det faktiskt inte är något nytt fenomen eller koncept.

Om vi tittar på en klassisk indelning mellan:

1. Kryssningsfärja: Stor bilfärja med hög passagerarkapacitet (med tillhörande hytter i olika kategorier) omfattande passagerarutrymme med stort utbud av restauranger, barer, nöje/undehållning/dans, shopping och rekreation.
Exempel idag: Nästan samtliga fartyg hos Tallink/Silja/Viking (med några undantag), ColorLines färjor Olso-Kiel, DFDS Köpenhamn-Oslo, Amsterdam-Newcastle.
Tidigare även Klassiska exempel som TT-Line Trelleborg-Travemunde (fram till 1992), Euroway Malmö-Travemunde, Finnlines (Finnjet) och Tor-Line.

2. Bil- och passagerarfärja (av klassisk snitt): Med restaurang (oftast buffet och ev. en mindre a la carte avdelning), cafeteria, en butik för shopping och en bar/pub (ev ibland med enklare underhållning) där till hyttkapacitet som motsvarar bildäcket.
Klassiska exempel: Stena Line, Europafärjorna/Lion Ferry, Sessanlinjen, Wasa Line, Estline mm.

3. Fraktfärja: Bilfärja med inriktning på lastbilar och trailers. Endast ett enklare maställe i form av cafeteria med själbetjäning, ev buffet. Enkel inredning. Ett mindre antal hytter och en enklare kiosk.

Skulle man på denna enklare skala placera in vad vi brukar mena med begreppet "ropax" så landar vi troligen vanligast någonstans mellan  kategorierna 2 och 3. Helt enkelt en lastfärja med lite extra passagerarutrymme.
I bästa fall med lite upstylad inredning (Stena Germanica/Scandinavica som ju är just upstylade lastfärjor) men fortfarande med begränsade passagerarutrymme och utbud.
I denna grå mellankategori faller ju numera nästan all färjetrafik på väst- och sydkust, förutom möjligen Stenas polenfärjor från Karlskrona.

Jag är fullt medveten om att inkomsterna från bildäcket/frakten är betydande. Men eftersom jag är kund och passagerare i första hand så vänder jag mig mot den oerhörda försämring, och likgiltighet mot kundrna som syd- och västkustrederierna visat och självmant genomsitt handlande lyckats ta död på alla typer av nöjesresande i deras sydvästliga farvatten.

Jag har svårt att förstå de som vurmar för dessa förändringar, och jag kan inte finna något större nöje med att sitta i lysrörskenet i lastfärjans kafeteria med en dagens bestående av en oljedrypande hamburgertallrik.

Tur att det fortfarande finns rederier med riktiga fartyg.

Skillnaden är väll att en RoPax är till för en transport, en transport som iof kan ske i hög standard och på intet sätt behöver innebära "hamburgertallrik under lysrör".

För mig känns en "kryssningsfärja" som den absoluta motsatsen till hög standard och klass, snarare som en plats för ungdomsfylla och, låginkomsttagare från mindre städer.

Ja, jag håller till viss del med dig både när det gäller din positiva tolkning till ropax, men även om kryssningsfärjan om man väljer att åka med tex Cinderella en fredagskväll, har billigaste hyttkategorin och äter sin middag i buffetrestaurangen. Men om man väljer en onsdagskväll ombord på Symphony, bor i en lyxhytt eller svit samt intar middagen i en av a la carte restaurangen blir blir naturligvis bilden en annan. Allt beror på linje, fartyg, hyttklass och var/vad man själv väljer ombord. Alla typer av upplevelser finns med i spektrat.

Euroway var trevligt efter som allt där höll en högre klass och lågklassiga suparresesällskap inte förekom i den utsträckningen som man kan råka ut för på ålandsfärjorna. Likaså TT-Line fina "jumbofärjor" Nils Holgersson (87) och Peter Pan (86) med fullt utbud alla dagar i veckan. Detta innan TT-Line kastade in handduken 1992.
SV: Vad är egentligen en "ropax"?
« Svar #22 skrivet: 10 augusti 2017, 07:08:11 »
Kombifärja brukade man kalla "Bil och Passagerarfärjan av klassiskt snitt".

Det är väl denna fartygskategori man delat upp i en mer kryssningsnbetonad del och en annan mer fraktbetonad del, allt eftersom se enskilda fartygen kommit skilja sig mer åt.

Jag kommer ihåg att TT-Saga-Line (nuvarande TT-Line) kallade sina lastfärjor Saga Star och Svealand, och senare Nils Dacke ll och Huckelberry Finn för just "kombifärjor" och de övriga (Nils Holgersson, Peter Pan, Gustav Vasa och Nils Dacke I) för "passagerarfärjorna"
*

    Mumin

  • 17
  • Vinden drar, skeppet far...
    • Visa profil
SV: Vad är egentligen en "ropax"?
« Svar #23 skrivet: 10 augusti 2017, 08:12:40 »

Skillnaden är väll att en RoPax är till för en transport, en transport som iof kan ske i hög standard och på intet sätt behöver innebära "hamburgertallrik under lysrör".

För mig känns en "kryssningsfärja" som den absoluta motsatsen till hög standard och klass, snarare som en plats för ungdomsfylla och, låginkomsttagare från mindre städer.
[/quote]

Väldig intressant, vilken inställning du har. Där kan jag inte alls hålla med. Känner en hel del Costa-Aida-etc-resenärer som passar din beskrivning. Men det är inte min semestersyssla.

Ja, fulla ungdomar är ett problem, men det är det överallt. Kanske se över, hur dom uppfostrats. Och den permanenta nordiska törsten är ju hemmagjord. Klart att alla skall ha, när det annars försöks göras dyrt eller oåtkomligt. Där finns ett gammalt fel i det nordiska tankesättet. Kanske värst i Finland, där detta blev del av DNA efter förbudstiden.

Dom kryssningsfärjorna vi har här i norden är i den klass verkligen unika och jag gillar resor med dem. Dom sköts väl, snygga och mestadels mycket god mat.

Och sen är det ju ochså äkta arbetsplatser det handlar om. Inte bara på båtarna. Även där har jag stor högaktning och vill inte tänka på vad det skulle betyda för näringslivet, om båtarna försvann.
21.07.17  TRA-MMO  Finntrader
22.07.17  STO-HEL   Gabriella
01.08.17  Kryssning  Silja Symphony HEL-STO-HEL
11.08.17  HEL-STO   Mariella
12.08.17  MMO-TRA  Nordlink
26.10.17  TRA-MMO  Finntrader
27.10.17  STO-HEL
03.11.17  HEL-STO
04.11.17  GBG-KIE
SV: Vad är egentligen en "ropax"?
« Svar #24 skrivet: 10 augusti 2017, 08:49:16 »
Det är väl inte utsidan som avgör hur insidan ser ut? Bara för att man har öppet trailerdäck i aktern, betyder inte det att inredningen behöver vara tråkig transport!

//R
SV: Vad är egentligen en "ropax"?
« Svar #25 skrivet: 10 augusti 2017, 08:54:24 »
1. "Kryssningsfärja" tycker jag är ett begrepp som det gått inflation i. Det är oerhört få färjor som har en sådan standard, att de förtjänar epitetet "kryssning". COLOR MAGIC och COLOR FANTASY hör möjligen till undantagen.
2. Bil/tågfärja är ett ro/ro-fartyg som går enligt tidtabell och är lika mycket inriktat på passagerare som på frakt.
3. Ro/pax är ett litet underligt begrepp, men skulle jag kanske i första hand använda om ro/ro-fartyg där landgångspassagerare kan få följa med, men leden/färjan överhuvudtaget inte i första hand är till för passagerare. TOM SAYWER, HUCKLEBERRY FINN, NILS DACKE, ROBIN HOOD, MECKLENBURG-VORPOMMERN och SKÅNE är typiska exempel, men även PETER PAN och NILS HOLGERSSON är på gränsen till att vara sådana, även om TT-Line försöker att marknadsföra det som något annat. Men "restauranten" serverar inte annat än buffet, inte ens cafeterian serverar något annat än buffet till frukost, underhållningen i baren er nada och utrymmena inkl. shopen har mycket begränsade öppettider. POLONIA och SASSNITZ däremot är inte typiska exempel på ro/pax - de är tågfärjor, lika mycket inriktade på passagerare som på frakt.
4. Så här vi de färjor som överhuvudtaget inte tar landgångspassagerare, som GALILEUSZ, GRYF, WOLIN, KOPERNIK, JAN SNIADECKI, SEA WIND eller de som inte ens tog personbilar, som STUBBENKAMMER, GÖTALAND ursprungligen, SVEALAND av Halmstad och ROSTOCK ursprungligen. De är godsfärjor eller ro/ro-fartyg.
« Senast ändrad: 10 augusti 2017, 09:02:09 av Risberg »
SV: Vad är egentligen en "ropax"?
« Svar #26 skrivet: 10 augusti 2017, 11:09:32 »
1. "Kryssningsfärja" tycker jag är ett begrepp som det gått inflation i. Det är oerhört få färjor som har en sådan standard, att de förtjänar epitetet "kryssning". COLOR MAGIC och COLOR FANTASY hör möjligen till undantagen.
2. Bil/tågfärja är ett ro/ro-fartyg som går enligt tidtabell och är lika mycket inriktat på passagerare som på frakt.
3. Ro/pax är ett litet underligt begrepp, men skulle jag kanske i första hand använda om ro/ro-fartyg där landgångspassagerare kan få följa med, men leden/färjan överhuvudtaget inte i första hand är till för passagerare. TOM SAYWER, HUCKLEBERRY FINN, NILS DACKE, ROBIN HOOD, MECKLENBURG-VORPOMMERN och SKÅNE är typiska exempel, men även PETER PAN och NILS HOLGERSSON är på gränsen till att vara sådana, även om TT-Line försöker att marknadsföra det som något annat. Men "restauranten" serverar inte annat än buffet, inte ens cafeterian serverar något annat än buffet till frukost, underhållningen i baren er nada och utrymmena inkl. shopen har mycket begränsade öppettider. POLONIA och SASSNITZ däremot är inte typiska exempel på ro/pax - de är tågfärjor, lika mycket inriktade på passagerare som på frakt.
4. Så här vi de färjor som överhuvudtaget inte tar landgångspassagerare, som GALILEUSZ, GRYF, WOLIN, KOPERNIK, JAN SNIADECKI, SEA WIND eller de som inte ens tog personbilar, som STUBBENKAMMER, GÖTALAND ursprungligen, SVEALAND av Halmstad och ROSTOCK ursprungligen. De är godsfärjor eller ro/ro-fartyg.

Det var en bra analys.
Jag håller även med dig även när det gäller Nils Holgersson och Peter Pan, helt klart på gränsen, även om de har mycket fina inredningar så räcker verkligen inte utbudet till för att bära dessa fina klassiska namn vidare.

Kanske borde man även introducera begreppet "fullservice färja", dvs färjan som i princip har hela utbudet men ändå inte räcker till för att klassas som "Cruise Ferry" i klass med Colorlines Kiel-systrar samt utvalda Silja/Tallink/Vikingfartyg?
*
SV: Vad är egentligen en "ropax"?
« Svar #27 skrivet: 10 augusti 2017, 12:33:56 »
ROPAX = bil/passagerarfärja där en del av bildäck är exponerat för väder och vind???

ROPAX = roll on/roll off cargo + passengers
Alltså alla Viking/Silja/Tallink/Color/osv. färjor är ropax färjor.

Nästan alla kryssningsfärjor är ropax färjor. Naturligtvis kan vi diskutera om tex Birka Stockholm, något bildäck finns inte, men fartyget trafikerar som en färja. Ropax är det inte, men en kryssningsfärja kanske i alla fall.
SV: Vad är egentligen en "ropax"?
« Svar #28 skrivet: 10 augusti 2017, 12:43:40 »
Det är väl inte utsidan som avgör hur insidan ser ut? Bara för att man har öppet trailerdäck i aktern, betyder inte det att inredningen behöver vara tråkig transport!

//R

Nej det är säkert ingen naturlag att det finns något sådant samband, men den psykologiska effekten blir att man uppfattar att lasten är det viktigaste och passagerare inte har lika hög prioritet. I annat fall hade man byggt passagerarutrymmen över hela bil/ trailerdäcket så som alla färjor byggdes för 30 år sedan, utan att man för den skull kallade dem "kryssningsfärja". Förr var detta en (standard)"färja" helt enkelt. Eller möjligtvis "jumbofärja" som var ett vanligt begrepp på tidigt 1980-tal.

Det är intressant att notera att Gotlandsbolagets fartyg ALDRIG varit inriktade på fest och nöjesresor utan enbart på transport, och trots det hade tidigare generationers m/s Visby och m/s Gotland ett flertal salonger (över helt täckta bildäck). Men idag gäller trista flygstolar för hela slanten.

SV: Vad är egentligen en "ropax"?
« Svar #29 skrivet: 10 augusti 2017, 12:54:03 »
Nej det är säkert ingen naturlag att det finns något sådant samband, men den psykologiska effekten blir att man uppfattar att lasten är det viktigaste och passagerare inte har lika hög prioritet. I annat fall hade man byggt passagerarutrymmen över hela bil/ trailerdäcket så som alla färjor byggdes för 30 år sedan, utan att man för den skull kallade dem "kryssningsfärja". Förr var detta en (standard)"färja" helt enkelt. Eller möjligtvis "jumbofärja" som var ett vanligt begrepp på tidigt 1980-tal.
På den tiden använde man ju heller inte ro/ro-begreppet om fartyg där godsägaren själv körde ombord, utan om fraktfartyg som lastades och lossades som en bilfärja.
Det är intressant att notera att Gotlandsbolagets fartyg ALDRIG varit inriktade på fest och nöjesresor utan enbart på transport, och trots det hade tidigare generationers m/s Visby och m/s Gotland ett flertal salonger (över helt täckta bildäck). Men idag gäller trista flygstolar för hela slanten.
Det gäller egentligen också färjorna mellan Skåne och Kontinenten, även om det skedde ett begränsat nöjesresande mellan t.ex. Trelleborg och Travemünde och kanske fortfarande gör mellan Ystad och Swinoujscie. Innan 24-timmarsregeln för taxfree infördes var ju dagsturer mellan Trelleborg och Sassnitz vanliga, men det var ju en ToR-resa på endast 8-9 timmar, en ren inköpsresa (som det har blivit igen, med de billiga priserna i Tyskland och näst intill obegränsade kvoter inom EU), även om såväl TRELLEBORG (1958), SASSNITZ (1959), SKÅNE (1967) som RÜGEN hade en stor restaurang i fören och en lika stor cafeteria på däcket under, SKÅNE hade till och med skybar (som ju Gotlandsbåtarna också hade).