SV: Om kommandobryggor i aktern.
« Svar #15 skrivet: 19 juli 2017, 09:20:01 »
Även idag backar man ganska långt ibland med tex kryssningsbåtar.

I tex LA  backar man över 2 NM med stora båtar (som är för höga för att komma under Vincent Thomas bridge och komma till turning basing) även i Barcelona är det nästan 2 NM backade.

Men, idag backar man i princip endast på instrument, då man inte har någon sikt akteröver, något som kanske inte var så enkelt i en "pre-ENC" era, då behövde man nog akterbrygga om man ville backa några längre sträckor, då det visuella var mycket viktigare.
Det handlar(de) för tågfärjornas del väl så mycket om deras juridiska status. De backar(de) inte när de går(gick) med den tekniska aktern först.
*
SV: Om kommandobryggor i aktern.
« Svar #16 skrivet: 31 juli 2017, 21:52:20 »
Stod på stranden i Falsterbo och studerade Trelleborgsfärjorna i eftermiddags. Sassnitz vände gissningsvis ca 25 min från hamnen och backade sen in, så nog kom den aktre bryggan väl till pass då. En annan fråga är varför vände hon så långt ute. Så trång är inte farleden och andra fartyg var inte i vägen.
/ Marre
SV: Om kommandobryggor i aktern.
« Svar #17 skrivet: 01 augusti 2017, 09:04:07 »
Stod på stranden i Falsterbo och studerade Trelleborgsfärjorna i eftermiddags. Sassnitz vände gissningsvis ca 25 min från hamnen och backade sen in, så nog kom den aktre bryggan väl till pass då. En annan fråga är varför vände hon så långt ute. Så trång är inte farleden och andra fartyg var inte i vägen.
/ Marre
Tågfärjorna har alltid vänt där ute. Fördelen med det är att då kan de i lugn och ro slå av på farten medan befälhavaren tar sig till fots från främre till aktre kommandobrygga, "slå back" och gå in i hamnen, som om färjan gick in med fören, eftersom hon har både propellrar och roder i den tekniska fören. Går de in i hamnen och vänder måste de närmast vara stillastående vid vändandet, eftersom utrymmet är mer begränsat, dessutom har befälet då inte tid att gå till den aktre kommandobryggan, där de har betydligt bättre sikt mot det trånga färjeläget (särskilt färjeläge 7, som är ett av de ursprungliga tågfärjelägena).

Vid hårda vindar vände ångfärjorna dock inne i hamnen, men de hade då en dyktalb att köra fören mot och en bogserbåt som hjalp dem med att vända.

Att MECKLENBUIRG-VORPOMMERN och SKÅNE (nästan) inte vänder utanför hamnen (längre) beror nog på två orsaker:
1. De har så stor maskinstyrka nu att de utan problem vänder inne i den nya, yttre hamnen, även vid hård vind
2. De kan ändå inte göra det i Rostock, för där är ingen naturlig farled rakt in i tågfärjeläget, och det känns då kanske onaturligt att ha helt olika rutiner i de båda hamnarna. Men de händer fortfarande att de båda kommer in med aktern först, MECKLENBURG-VORPOMMERN så sent som i förra veckan
SV: Om kommandobryggor i aktern.
« Svar #18 skrivet: 01 augusti 2017, 10:12:15 »

Att MECKLENBUIRG-VORPOMMERN och SKÅNE (nästan) inte vänder utanför hamnen (längre) beror nog på två orsaker:
1. De har så stor maskinstyrka nu att de utan problem vänder inne i den nya, yttre hamnen, även vid hård vind
2. De kan ändå inte göra det i Rostock, för där är ingen naturlig farled rakt in i tågfärjeläget, och det känns då kanske onaturligt att ha helt olika rutiner i de båda hamnarna. Men de händer fortfarande att de båda kommer in med aktern först, MECKLENBURG-VORPOMMERN så sent som i förra veckan
En tredje orsak kan vara att färjorna nu är så stora att det börjar bli väldigt långa gångavstånd mellan främre och aktre kommandobrygga på MECKLENBURG-VORPOMMERN och SKÅNE. Den aktre kommandobryggan sitter dessutom något asymmetriskt på MECKLENBURG-VORPOMMERN och väldigt asymmetriskt på SKÅNE, något den f.ö. också gjorde på TREKRONER på DanLink Helsingborg - København, och förorsakade problem vid ingång till Sydhamnen i Helsingborg till en början.
SV: Om kommandobryggor i aktern.
« Svar #19 skrivet: 01 augusti 2017, 11:22:24 »
Det bärande skälet till att den aktra bryggan ej används på Stena-färjorna "Skåne" och Meck Pom är att bränsleförbrukningen lär vara mindre när fartyget går framåt i stället för att backa.
Detta har jag tidigare läst. Jag kan dock inte komma i håg var jag läst det. Fartygen har ju numera bulb och denna innebär ju att strömningsmotståndet skall bli mindre på fartyget. Detta i sin tur innebär lägre bränsleförbrukning. När jag åkte med "Skåne", 24/7, från Rostock, så vände färjan i Trelleborgs hamn. Den nya hamnens utbyggnad innebar samtidigt att det gjordes plats för en "vändplats" och hur stora fartyg som kan vända där vet jag inte. Jag skulle dock tro att det går att vända fartyg med en längd på upp till 250 meters längd. Kuriosa i sammanhanget:
De gamla SJ-färjorna backade alltid in men hade, vid dåligt väder, även hjälp av sin egen bogserbåt Trelleborg SJ. De gamla färjorna hade roder även i fören men dagens moderna fartyg har ju tvärställda bogpropellrar och många har ju även azipoder som medger att det verkligen går att finmanövrera fartygen. Slutligen: Alla lyxkryssarna som tas ut från Meyer Werft i Papenburg backar ut och de manövreras helt från bryggan som ligger förut. Det backas i nästan 24 timmar eftersom det sker i mycket låg fart på Ems.
SV: Om kommandobryggor i aktern.
« Svar #20 skrivet: 01 augusti 2017, 11:59:12 »

De gamla SJ-färjorna backade alltid in men hade, vid dåligt väder, även hjälp av sin egen bogserbåt Trelleborg SJ.
Stämmer inte helt. Det fanns alltså en "dyktalb" mitt framför Mitttelbron (dagens Travemünde-bro) i hamnbassängen i Trelleborg, och vid riktigt dåligt väder gick de med stäven rakt mot den, och så sköt TRELLEBORG S.J. mot babords akter, så att de kom i position för att backa in i läget.
« Senast ändrad: 01 augusti 2017, 12:02:56 av Risberg »
*
SV: Om kommandobryggor i aktern.
« Svar #21 skrivet: 01 augusti 2017, 13:49:51 »
Vad jag reagerade mot var att Sassnitz vände betydligt längre ut än jag sett tidigare. Jag ser ingen anledning till att inte vänta till tex 10 min innan hamn, för så trång är inte inseglingsrännan. Som det nu är backar man 10% av överfarten.
/Marre
SV: Om kommandobryggor i aktern.
« Svar #22 skrivet: 01 augusti 2017, 14:16:05 »
Vad jag reagerade mot var att Sassnitz vände betydligt längre ut än jag sett tidigare. Jag ser ingen anledning till att inte vänta till tex 10 min innan hamn, för så trång är inte inseglingsrännan. Som det nu är backar man 10% av överfarten.
/Marre
Tågfärjorna vänder ju absolut inte i inseglingsrännan. Jovisst är den för trång för det! Färjorna möts ju inte ens i inseglingsrännan, även om det ser ut som om det är god plats till det, men det är nog för riskabelt, med tanke på vind.

Hur långt ut de vänder (och även huruvida MECKLENBURG-VORPOMMERN eller SKÅNE vänder) kan ju ha att göra med andra färjors manövrar. Om en boganlöpande färja t.ex. vänder inne i hamnen för att gå ut, kan de ju lika gärna göra kommandobytemanövern längre ut, för att inte vara i vägen, när den färjan kommer ut. Och det samma gäller nog om MECKLENBURG-VORPOMMERN eller SKÅNE kommer precis innan en TT- eller Unity Line-färja från Swinoujscie, Rostock eller Travemünde - det kanske upplevs som säkrare att ha vänt utanför hamnen, framför att vänta med den manövern inne i hamnbassängen, precis innan den andra färjan kommer in.

Men det verkar som om de olika färjornas befäl gör olika bedömningar på nödvändiga avstånd respektive hastighet i inseglingsrännan. HUCKLEBERRY FINN går inte sällan ut ur hamnen ganska tätt efter foregående, och påbörjar inte sällan sin vändningsmanöver från Nyhamnen (färjeläge 2) innan färjan från färjeläge 10 är färdig med sin, och NILS DACKE verkar forsera inseglingsrännan något snabbare än de övriga.

Ett undantag från två färjor samtidigt i inseglingsrännan beskrivs emellertid i "Från LILLEBELT til SKÅNE" (se tråd under "Säljes - skänkes"):
TRELLEBORG hade s.k. KaMeWa-propellrar, som innebar att propellerbladen kunde vändas, för att bromsa fartyget. Det hade inte SASSNITZ till en början. Det innebar att när hon kom in i Trelleborg måste de propellrarna som skulle bromsa hennes infart i läget först varvas upp, och inte sällan kom hon litet för fort in i läget. Detta försökte ju naturligtvis kaptenen att undvika. En gång i början av sextiotalet kom SASSNITZ därför väl försiktigt in i Trelleborgs inseglingsränna och blåste på grund. Ett sådant missöde, med eventuella följdkostnader i ”hårdvaluta” (DDR hade ju inte konvertibel valuta), kunde vara ödesdigert för kaptenen, så han vände sig till hamnkapten Carl-Axel Dahl i Trelleborg. ”Detta ordnar vi”, sade Dahl. Han bad lotsbåten gå ut til havaristen och fästa en wire från aktern på SASSNITZ til västra pirhuvudet. Så bad han bogserångaren TRELLEBORG S.J. gå ut och fästa sig vid SASSNITZ' för, och ligga klar. Så ringde han kaptenen på TRELLEBORG och sa ”när Du kommer till Trelleborg så ligger SASSNITZ på grund vid inseglingsrännan. Gå så nära Du kan och så fort Du kan.” Så TRELLEBORG kom in genom inseglingsrännan i full fart och när svallvågorna nådde SASSNITZ drog TRELLEBORG S.J. ut mot rännan och SASSNITZ flöt flott.
SV: Om kommandobryggor i aktern.
« Svar #23 skrivet: 01 augusti 2017, 18:32:03 »
Det bärande skälet till att den aktra bryggan ej används på Stena-färjorna "Skåne" och Meck Pom är att bränsleförbrukningen lär vara mindre när fartyget går framåt i stället för att backa.
Detta har jag tidigare läst. Jag kan dock inte komma i håg var jag läst det. Fartygen har ju numera bulb och denna innebär ju att strömningsmotståndet skall bli mindre på fartyget. Detta i sin tur innebär lägre bränsleförbrukning. När jag åkte med "Skåne", 24/7, från Rostock, så vände färjan i Trelleborgs hamn. Den nya hamnens utbyggnad innebar samtidigt att det gjordes plats för en "vändplats" och hur stora fartyg som kan vända där vet jag inte. Jag skulle dock tro att det går att vända fartyg med en längd på upp till 250 meters längd. Kuriosa i sammanhanget:
De gamla SJ-färjorna backade alltid in men hade, vid dåligt väder, även hjälp av sin egen bogserbåt Trelleborg SJ. De gamla färjorna hade roder även i fören men dagens moderna fartyg har ju tvärställda bogpropellrar och många har ju även azipoder som medger att det verkligen går att finmanövrera fartygen. Slutligen: Alla lyxkryssarna som tas ut från Meyer Werft i Papenburg backar ut och de manövreras helt från bryggan som ligger förut. Det backas i nästan 24 timmar eftersom det sker i mycket låg fart på Ems.

Just "conveyance" från Papenburg på Ems är rätt spektakulär, man har bara någon fot under kölen och, ett par meter på var sida, med ett 150 000 brt fartyg.

Som Du skriver så backar man helt på instrument hela vägen ned då man inte har någon sikt visuellt.

En poddad båt styr man lika bra när man backar som kör framåt.

Delvis en av orsakerna till att man väljer att backa ned för Ems är att ifall man går på grund, vilket har hänt ett flertal gånger....... man har alltid dockan i Hamburg bokad "ifall" är att man vill vara säker på att poddarna inte slår i.

Backar man kan man alltid hålla akter, där poddarna sitter i djupt vatten, och, skulle vinden ta tag i båten så lägger man "bara" fören i lerbanken, och, med tanke på att man kör i ungefär 1 knop så blir det då "bara" lite färgskrap eller, i värsta fall, någon bucklig plåt som är lätt att byta.

Slår man i poddarna så har man problem "på riktigt".

Propellrarna kan man byta men, skadar man själva podden så kan man nog se fram emot 4 månader vid kaj............  finns inga "reserv poddar" på lager.
*
SV: Om kommandobryggor i aktern.
« Svar #24 skrivet: 04 augusti 2017, 18:33:52 »
Stod på stranden i Falsterbo och studerade Trelleborgsfärjorna i eftermiddags. Sassnitz vände gissningsvis ca 25 min från hamnen och backade sen in, så nog kom den aktre bryggan väl till pass då. En annan fråga är varför vände hon så långt ute. Så trång är inte farleden och andra fartyg var inte i vägen.
/ Marre

Förlåt att jag frågar men som uppvuxen på näset kan jag faktiskt inte minnas att jag från stranden i Falsterbo kunnat studera färjornas manövrar i Trelleborg ett antal km bort. Bara lite förvånad och nyfiken på var du befann dig när du iakttog detta.

*
SV: Om kommandobryggor i aktern.
« Svar #25 skrivet: 05 augusti 2017, 09:48:10 »
Visst är Trelleborg långt bort, och själva hamnen i Trelleborg ser man inte pga att kustlinjen skymmer.
Men vet man vad man tittar efter är det inte svårt att se färjorna på väg ut och in till Trelleborg, även om de bara är små borta vid horisonten.
Min utsiktspunkt i Falsterbo häromdagen var på klitterna nedanför Stadsparken, ungefär mitt emellan bryggan och det nya livräddartornet.
Rostockfärjan var på väg ut och hade lagt kursen mot sydväst. Tror det var Skåne, men var svårt att se på det avståndet, men det gick att se den röda Stenaskorstenen. Sassnitz på ingående vände helt om en god stund innan färjorna möttes, och det var det jag tyckte var långt innan den smala inseglingsrännan. Ungefär samtidigt möttes TT Lines eftermiddagsfärja till Travemünde med dagfärjan i motsatt riktning rakt söder om Falsterbo, också det långt ut mot horisonten.
/Marre
*
SV: Om kommandobryggor i aktern.
« Svar #26 skrivet: 07 augusti 2017, 14:43:18 »
Visst är Trelleborg långt bort, och själva hamnen i Trelleborg ser man inte pga att kustlinjen skymmer.
Men vet man vad man tittar efter är det inte svårt att se färjorna på väg ut och in till Trelleborg, även om de bara är små borta vid horisonten.
Min utsiktspunkt i Falsterbo häromdagen var på klitterna nedanför Stadsparken, ungefär mitt emellan bryggan och det nya livräddartornet.
Rostockfärjan var på väg ut och hade lagt kursen mot sydväst. Tror det var Skåne, men var svårt att se på det avståndet, men det gick att se den röda Stenaskorstenen. Sassnitz på ingående vände helt om en god stund innan färjorna möttes, och det var det jag tyckte var långt innan den smala inseglingsrännan. Ungefär samtidigt möttes TT Lines eftermiddagsfärja till Travemünde med dagfärjan i motsatt riktning rakt söder om Falsterbo, också det långt ut mot horisonten.
/Marre

Tackar, får ta en kikare och prova själv. Har helt enkelt totalmissat detta, däremot tycker jag man har vettig sikt mot Trelleborg (eller snarare färjorna) om man beger sig mot Höllviken och stranden där.

Däremot gillar jag att kolla färjor från ångkvarnen i Trelleborg, får väl lägga upp lite bilder från mitt senaste besök.

SV: Om kommandobryggor i aktern.
« Svar #27 skrivet: 09 augusti 2017, 16:23:10 »
SJs fina Malmöhus hade också akterbrygga och vände alltid långt utanför inloppet till Malmö hamn, hissde de svarta kloten i aktermasten och backade in.

I Köpenhamn tror jag att vände innanför pirarna, eller har jag fel?