*
Om kommandobryggor i aktern.
« skrivet: 17 juli 2017, 22:00:59 »
På många färjor under 60 talet så byggdes det aktre kommandobryggor, speciellt då Danska men en del Svenska och Finska.
Tågfärjorna mellan Trelleborg - Sassnitz/ Rostock har ju det fortfarande.
Var det något krav på att färjor skulle ha det och hur ofta användes dom?
Tex så hade ju M/S Skandia, M/S Nordia och M/S Fennia hos Silja Line sådana, men dom togs bort på Fennia runt 1968 men när togs dom bort på Skandia och Nordia?
Vad jag vet så har ju inte Viking Line haft det på några av sina nybyggen.
Inte heller Stena Line och Sessanlinjens nybyggen har haft det
Rederi Ab Gotland hade det på Visby från 1972 men inte på Gotland från 1973, användes den på Visby någon gång?
Undrar Micke



Här löns int förklarar för den som int begriper
SV: Om kommandobryggor i aktern.
« Svar #1 skrivet: 18 juli 2017, 05:09:32 »
Intressant fråga. När det gäller tågfärjor så var det nog inga konstigheter, dom backar ofta en lång sträcka in mot hamnen i god fart efter att ha vänt en bra bit utanför. Så då var det nog lämpligt att ha en till brygga i aktern. Men flera av dom bilfärjor du nämner är lite klurigare, flera är inte direkt stora heller...

//R
SV: Om kommandobryggor i aktern.
« Svar #2 skrivet: 18 juli 2017, 08:56:47 »
Jag citerar från min egen bok "Fra LILLEBELT til SKÅNE" (som f.ö. fås gratis som pdf-fil, se tråd under "Säljes/skänkes"):

Foran og bak på et skip er som kjent baug og akterskip (på dansk forstævn og agterstævn). Høyre og venstre på skipet er styrbord henholdsvis babord. Skip har en hvit forlanterne og en hvit akterlanterne, som er høyere plassert enn forlanternen. Styrbords lanterne er grønn og babords rød. Forfra skal ingen andre lys kunne sees på et skip enn lanternene, og kun når akterlanternen står rett over forlanternen skal såvel styrbords som babords lanterne kunne sees samtidig. (Det er derfor gardiner trekkes for vinduene foran når det blir mørkt ute.)

Med noen meget få unntak, som for eksempel Statens Järnvägars MALMÖ og Deutsche Reichsbahns STUBBENKAMMER, så hadde alle danske, svenske og tyske statsbaneferger kommandobro også i akterskipet og ror i forskipet, og bauglastende ferger seiler ut av havnene og hekklastende inn i havnene med det som normalt er akterskipet først. De bakker da ikke, men har såvel for-, akter-, styrbords- som babords-lanterner plassert og vendt i motsatt posisjon. På dagen markeres seilretningsskiftet ved at to sorte kuler/skiver heises i aktermasten, som derved er blitt til formast. Dette har betydning i forhold til rettigheter i forhold til andre skip. I DDR betød de to kulene/skivene at et skip med ”forrang” manøvrerte, og ble om natten ikke markert ved speilvendte lanterner men ved to røde lanterner i aktermasten. SJ’s fra Lion Ferry innchartrede SVEALAND, som hadde Lion Ferry-offiserer, som ikke var så vant til jernbaneferger, brukte de røde aktermastlanternerne i Trelleborg istedetfor speilvendt lanterneføring, hvor de ikke betød noe! Idag er det kun Stena Lines' SASSNITZ, som konsekvent bruker denne signalering/lanterneføring.

Ekstreme i så måte er de tre Øresundsfergene TYCHO BRAHE, AURORA AF HELSINGBORG og HAMLET og de fire Fugleflugtsferger DEUTSCHLAND, SCHLESWIG-HOLSTEIN, PRINSESSE BENEDIKTE og PRINS RICHARD, som simpelthen hverken har fast baug, akter, styrbord eller babord.


På icke-järnvägsägda bilfärjor är det ovanligare. Jag vet att TT-Lines kaptener bad om det, särskilt efter att PETER PAN (I) legat och kämpat i tre timmar i Västra Hamnbassängen i Trelleborg en kväll, och höll på att krascha in i ångfärjan DROTTNING VICTORIA, men TT-Linie ignorerade det önskemålet.
SV: Om kommandobryggor i aktern.
« Svar #3 skrivet: 18 juli 2017, 09:29:35 »
Även en lilla vackra Mette Mols från 1966 hade styrhytt/brygga i aktern.

http://www.faktaomfartyg.se/mette_mols_1966.htm

//R
*
SV: Om kommandobryggor i aktern.
« Svar #4 skrivet: 18 juli 2017, 10:49:02 »
Jo alla dom fyra systrarna hade akterbrygga.
Även serien efter dessa som Mols Linien byggde 1975 hade akterbrygga.
Ålandsfärjan byggd 1972 hade det, användes som förvaring för räddningsutrustning

Foto Birger Blomqvist.
Här löns int förklarar för den som int begriper
SV: Om kommandobryggor i aktern.
« Svar #5 skrivet: 18 juli 2017, 10:50:24 »
Jo alla dom fyra systrarna hade akterbrygga.
Även serien efter dessa som Mols Linien byggde 1975 hade akterbrygga.
Ålandsfärjan byggd 1972 hade det, användes som förvaring för räddningsutrustning
Kanske inte den bäst utnyttjade investeringen? ::)
SV: Om kommandobryggor i aktern.
« Svar #6 skrivet: 18 juli 2017, 11:57:29 »
Nästa fråga i ämnet... På ex. Aurora, Tycho Brae och liknande färjor med dubbla huvudbryggor, byter man vad som är barbord och styrbord när man vänder? Slår om färgen på lanternorna? OCH hur gör man med kaffekoppen?? ;)
SV: Om kommandobryggor i aktern.
« Svar #7 skrivet: 18 juli 2017, 12:26:33 »
Nästa fråga i ämnet... På ex. Aurora, Tycho Brae och liknande färjor med dubbla huvudbryggor, byter man vad som är barbord och styrbord när man vänder? Slår om färgen på lanternorna? OCH hur gör man med kaffekoppen?? ;)
På just de två Du nämner, och HAMLET, använder man inte begreppen "för", "akter", "babord" och "styrbord", och slår, just precis, om färgen på lanternorna (till skillnad från de gamla HH-tågfärjorna och alla andra "dubbelriktade" danska enkelspårsfärjor, som trots allt hade en definierad "för", även om den såg exakt likadan ut som aktern, och även de slog om lanternorna i mörker). På de korta enkelspårslederna använde man inte de två "kloten" i aktermasten dagtid, och gör det inte på Fågelvägsleden i dag heller, därför att färjorna på dessa leder i hvilket fall som helst har väjningsplikt för genomgående fartyg på Öresund, Fehmern Bælt etc.
« Senast ändrad: 18 juli 2017, 12:42:51 av Risberg »
SV: Om kommandobryggor i aktern.
« Svar #8 skrivet: 18 juli 2017, 14:00:15 »
Nästa fråga i ämnet... På ex. Aurora, Tycho Brae och liknande färjor med dubbla huvudbryggor, byter man vad som är barbord och styrbord när man vänder? Slår om färgen på lanternorna? OCH hur gör man med kaffekoppen?? .;)

Kaffekoppen blir en tekopp. ;)
//Göran L
*
SV: Om kommandobryggor i aktern.
« Svar #9 skrivet: 18 juli 2017, 20:12:02 »
På dubbeländade HH-färjor (så konstigt är det inte, alla kortdistansfärjor av den typen brukar vara dubbeländade) brukar man använda väderstrecken. D.v.s norr, söder, öster och väster just eftersom det inte fungerar med babord/styrbord samt för och akter på ett symmetriskt fartyg.;)

Edit här: Undantag finns men i många fall blir det väderstrecken eftersom de traditionella termerna blir lite problematiska med alla vändningar. Det finns dock fall där man använder de normala benämningarna.

Man skulle ju ungefär som på järnvägsfordon kunna tala om A-ände och B-ände också om man vill. Detta då färjor sällan är 100% symmetriska (skrovet är symmetriskt men ofta finns det interna skillnader, t.ex butik i en ände och cafeteria i den andra etc).

På HH-leden har i princip alla färjor varit dubbeländare: Kronprinsesse Louise, Thyra, Kronprins Frederik, Helsingborg (III)/Glyngøre, Dan, Svea, Orehoved/Kärnan, Hälsingborg, Helsingør, Kronborg (I), Najaden, Kärnan (II), Kronborg (II), Holger Danske, Tycho Brahe, Aurora af Helsingborg, Hamlet, Mercandia IV och VIII.

Mest noterbara undantagen har varit LB-färjorna, d.v.s Betula (I), Primula, Carola, Dana Scarlett (ja, hon har ju seglat på HH-leden), Betula (II), Regula, Ursula samt Prinsesse Anne-Marie och Prinsesse Elisabeth. Sedan hade man en gäst 1987 som var enkeländare men användes dubbeländat: Fynshav som seglade framåt Helsingborg-Helsingör men backade Helsingör-Helsingborg.

Enkeländade färjor har inte varit den stora grejen även om de förekommit eftersom vändningarna tar tid. Det tar ett antal extra minuter att vända runt och backa in i färjeläget där dubbeländaren bara seglar rakt in.

I princip använde DSB sin standardfärja modell liten, därav att Orehoved, Dan och Svea (ex Fyn) kunde sättas in direkt efter att Storströmsöverfarten samt Lilla Bälts-överfarten lagts ned och blivit broar.

Man har även haft vissa temporära insatser av tågfärjan Hjalmar som också hälsade på från Lillabältsleden.

Man kan också säga att trots LBs satsningar på enkeländare har dubbeländaren varit väldigt dominerande i trafiken just eftersom den är praktisk.

Innan Kronprinsesse Louise sattes i trafik 1892 användes enkeländare - bl.a. Masnedsund i trafiken.

Den svenska inställningar har varit mer i enkeländarens favör vilket man också kunde märka på Malmö-Köpenhamn där DSB satte in dubbeländare och SJs flaggskepp (tågfärjan Malmö år 1900) var enkeländare.

När det gäller dockningsbryggor i aktern brukar man ha sådana på fartyg och färjor som ofta framförs i lite besvärligare passager medelst backning. Typfall är t.ex liners utgående från Southampton, såväl Cunard som White Star Line hade genomgående dockningsbrygga i aktern på sina fartyg för den traden. De brukade ju nämligen backa in till kaj där för att ha fören ut mot River Test.

På färjor har ju bl.a. Storabältsfärjorna haft det sedan enkeländarna gjorde entré. De första färjorna där var dubbeländare men sedan började DSB med enkeländare när dieseldrivna Korsør och Nyborg sattes in. Den klassiska modellen, d.v.s Store Bælt, Sjælland (1933 - hon blev klassisk efter ombyggnaden), Fyn, Dronning Ingrid) hade det och därefter fortsatte det med IC-färjorna.

DSBs bilfärjor till Halskov-Knudshovedleden hade också dockningsbrygga, t.ex Sprogø och Arveprins Knud.

En annan färjelinje som är den dubbeländade färjans oinskränkta territorium är Staten Island-leden och tidigare de linjer som korsade Hudson River innan tunnlarna byggdes.

En liten färjelinje med dubbeländare är den som finns i Disney World i Orlando. De använder en färjetyp som påminner om en äldre Staten Islandfärja som t.ex Dongan Hills.

Slutligen finns det ju lite dubbeländare-till-enkeländare-konverteringar såsom Holger Danske. Hon byggdes om 1991 för att sättas in på Kalundborg-Kolby Kås-rutten och då byggdes Helsingörsänden om, den förliga propellern blev hopfällbar, samtliga maskiner kopplades upp på andra axeln och tax-free-butiken blev icke-rökarsalong.

Det är också ovanligt att man vänder HH-färjor om det inte är tekniska fel på dem. Har bilder på Tycho Brahe i felvänt utförande i Helsingborg och vet några fall där både Dan och Kronborg fått segla felvända in efter att man rammat färjelägena. Även Svea skall i full fart rammat klaffen på ångfärjan med en smäll som tydligen hördes över hela centrala Helsingborg.

I fallet Dan var det en udda händelse eftersom den främre propellern hela tiden slog framåt när kaptenen försökte slå back. Resultatet blev att efter upprepade manövrar (inklusive försök att totalstoppa maskinerna och sedan slå full back) skedde kollisionen. Skadorna gjorde att man fick vända och lägga till med Helsingörsänden för att kunna lossa.
« Senast ändrad: 18 juli 2017, 20:15:04 av NT-T2 »

SV: Om kommandobryggor i aktern.
« Svar #10 skrivet: 18 juli 2017, 20:44:46 »
Fennia hade sina två aktra torn med kommandobrygga, men användes den överhuvudtaget någon gång?
Den togs ju bort efter bara några år.

Eftersom både Skandia och Nordia haft bryggor i aktern många år innan Fennia levererades får man väl anta att de någon gång använts, eller har de?
När tog man bort de aktre bryggorna på dessa systrar, för i slutet av Siljatiden hade de inte längre kvar dessa aktre bryggor.

Nog borde det väl finnas kvar någon gammal räv från den tiden som kan ge svar på dessa undringar?
*
SV: Om kommandobryggor i aktern.
« Svar #11 skrivet: 18 juli 2017, 21:11:46 »
Ett tidigt exempel på dockningsbrygga på ett fartyg som egentligen kan kallas "färja" (termen Atlantic Ferry användes om trafiken) är 1889 års RMS Teutonic från White Star Line:

http://rmstitanichotel.co.uk/history/ss-teutonic/

Att en del rederier tagit bort dessa bryggor kan väl ofta kopplas till trafikomläggningar, d.v.s när manövreringen förenklats i hamnarna har behovet bortfallit och utrustningen avlägsnats. Just Southampton är dock en hamn där det är praktiskt eftersom det är lite intrikat manövreringen där när man skall backa in till terminalen, framförallt med ett fartyg som saknar bogpropellrar och endast har propeller och roder i aktern.

*
SV: Om kommandobryggor i aktern.
« Svar #12 skrivet: 18 juli 2017, 22:58:35 »
Citera
Eftersom både Skandia och Nordia haft bryggor i aktern många år innan Fennia levererades får man väl anta att de någon gång använts, eller har de?
När tog man bort de aktre bryggorna på dessa systrar, för i slutet av Siljatiden hade de inte längre kvar dessa aktre bryggor.

En vild gissning är att de aktre bryggorna på Skandia och Nordia togs bort när man byggde ny hyttavdelning på soldäcket ett däck längre ner. Kanske för att man ville frigöra ytan för nytt soldäck som ersättning. Men varför de funnits från början vet jag inte. Har man utrustat med ny teknik, bogpropeller eller liknande som inte fanns från början?

Jag vill påstå att på 60-talsfärjorna var det mycket vanligt med aktre kommandobrygga. En ren spekulation är att manövreringen måste underlättats av man bättre såg vart man var på väg. Utan bogpropeller vände man lättare utanför hamnarna. Kanske hängde bryggan kvar bara av tradition tills man kom på att man kunde vända "som på en femöring" med bogpropellern.

En intressant båt med aktre kommandobryggga är den sista av De Stora Båtarna mellan Malmö och Köpenhamn, Örnen från 1962, som var den enda av dessa som hade en aktre kommandobrygga. Anledningen var att man backade ganska långt och vände där hamnbassängerna var bredare. Öresund från 1960 hade bogpropeller och vände lätt i den trängre delen av hamnen. Men Absalon och Gripen som var några år äldre vände också vid den trängre tilläggsplatsen och de var såvitt jag förstår tekniskt jämförbara med roder i fören och även storleksmässigt. Tilläggas bör kanske att även Örnen började vända vid tilläggsplasen de sista åren.

/ Marre
SV: Om kommandobryggor i aktern.
« Svar #13 skrivet: 19 juli 2017, 05:17:42 »
En av dom linjer jag rest mycket på som verkligen fram till 1997 använde bryggan i aktern var Rödby - Puttgarden. Men inte så konstigt heller, när man i riktning Puttgarden först backade ut en bra bit på grund av smal farled/sandbankar, sen vände en bra bit ut och backade in med god fart till Puttgarden. Resan tog förstås olika lång tid på grund av detta vilket kunde ställa till det för resenärerna i riktning Rödby som räknade med samma restid som när man åkte i ritkning Puttgarden...  :D

Kan skydd för vädret vara en orsak? Inbyggda bryggvingar var inte helt vanligt på 60 talet även om det förekom på några färjor. Vid längre backningar var det nog inte alltid så skönt att stå där ute på bryggvingen och hålla uppsikt i rörelseriktningen... Då var det bättre med en brygga i aktern där man kunde stå i värmen! :)

//R
SV: Om kommandobryggor i aktern.
« Svar #14 skrivet: 19 juli 2017, 07:03:07 »
Även idag backar man ganska långt ibland med tex kryssningsbåtar.

I tex LA  backar man över 2 NM med stora båtar (som är för höga för att komma under Vincent Thomas bridge och komma till turning basing) även i Barcelona är det nästan 2 NM backade.

Men, idag backar man i princip endast på instrument, då man inte har någon sikt akteröver, något som kanske inte var så enkelt i en "pre-ENC" era, då behövde man nog akterbrygga om man ville backa några längre sträckor, då det visuella var mycket viktigare.