Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna medlem har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Mistluren

Sidor: [1] 2 3 ... 11
1
Däremot kan man fråga om Viking Sally inte hade porten till däck 5 i bruk samma år som Saga och Song kom. När tillkom nuvarande kajerna till Stadsgården?

På bilderna från Åbo ser man inga högre konstruktioner till landgångarna före att Amorella kom sent i 1988 och samtidigt invigdes nuvarande Vikingterminalen där.

Turella och Rosella hade det i varje fall. För de hade inga passagerarportar på däck 4, endast fordonsportar. Sally hade portarna så att man kunde välja däck. Dock kunde man bara använda en i taget.

Den gamla lägre landgången på VLs terminaler passar som sagt till portar på  både däck 4 och 5, men inte däck 6.

Poängen med den lite udda lösningen  som VL hade som standard var och är ju annars att man får ett snabbare passagerarutbyte genom att använda dubbla landgångar.

Siljas Serenade och Symphony har som sagt ett liknande arrangemang, men där används den nedre porten för personal.

Fast Rosella och Turella hade porten på däck 4 och det fanns inga andra portar till passagerare:

http://www.vikingline.fi/globalassets/documents/ships_and_on_board/ship_info/rosella_sv-en-fi.pdf

Däremot Diana II verkade ha sina portar på däck 5. Hon trafikerade ju Stockholm ett tag till början. :)
http://www.faktaomfartyg.se/extra_bilder/far_d/diana_II_1979_rit_1.htm

Det roliga är precis att få veta hur infran har följt med i utvecklingen, det är därför jag undrar.
Rosella byggdes om 1993. Innan dess låg passagerarentrén på däck 5. Turella har den väl fortfarande där?

2
Färjor / SV: Varför ligga på Ålands hav?
« skrivet: 19 oktober 2017, 11:19:00  »
Men nu vill rederierna sälja mer ombord, vilket man gör när fartygen ligger och driver i på Ålands hav.
Tidigare när fartygen i princip gick direkt över till Mariehamn och låg där så stängdes det mesta ner då man inte fick sälja alkohol ombord när fartyget låg vid kaj, utan man fick dra bort till Arkipelag i Mariehamn etc,, om man ville festa vidare.
Det enda som jag saknar i dag är korvmojjen som fanns där vid hamnplanen i Mariehamn och som man gick till på natten för att få något anat än någon macka som såldes ombord.
Det verkar ju enligt andra finnas fler orsaker till att inte ligga vid kaj. (Själv vet jag inte.) Men om detta är den avgörande. Då är det ju ingen idé att gå till Berghamn istället, även om hamnen där nu verkar bli utbyggd.

Kan det ha med saken att göra att man vill både köra Birka till egen hamn med mindre avgifter och samtidigt får en större ersättare till Eckerö?
Kanske skall vara tydlig. Det är igen som påstått att man avser gå till Berghamn med Birka. Men jag funderade på om det skulle finnas någon poäng med att göra det, nu när man ändå skall bygga ut hamnen där.

3
Färjor / SV: Varför ligga på Ålands hav?
« skrivet: 19 oktober 2017, 10:31:23  »
Men nu vill rederierna sälja mer ombord, vilket man gör när fartygen ligger och driver i på Ålands hav.
Tidigare när fartygen i princip gick direkt över till Mariehamn och låg där så stängdes det mesta ner då man inte fick sälja alkohol ombord när fartyget låg vid kaj, utan man fick dra bort till Arkipelag i Mariehamn etc,, om man ville festa vidare.
Det enda som jag saknar i dag är korvmojjen som fanns där vid hamnplanen i Mariehamn och som man gick till på natten för att få något anat än någon macka som såldes ombord.
Det verkar ju enligt andra finnas fler orsaker till att inte ligga vid kaj. (Själv vet jag inte.) Men om detta är den avgörande. Då är det ju ingen idé att gå till Berghamn istället, även om hamnen där nu verkar bli utbyggd.

4
Däremot kan man fråga om Viking Sally inte hade porten till däck 5 i bruk samma år som Saga och Song kom. När tillkom nuvarande kajerna till Stadsgården?

På bilderna från Åbo ser man inga högre konstruktioner till landgångarna före att Amorella kom sent i 1988 och samtidigt invigdes nuvarande Vikingterminalen där.

Turella och Rosella hade det i varje fall. För de hade inga passagerarportar på däck 4, endast fordonsportar. Sally hade portarna så att man kunde välja däck. Dock kunde man bara använda en i taget.

Den gamla lägre landgången på VLs terminaler passar som sagt till portar på  både däck 4 och 5, men inte däck 6.

Poängen med den lite udda lösningen  som VL hade som standard var och är ju annars att man får ett snabbare passagerarutbyte genom att använda dubbla landgångar.

Siljas Serenade och Symphony har som sagt ett liknande arrangemang, men där används den nedre porten för personal.

5
Färjor / SV: Varför ligga på Ålands hav?
« skrivet: 18 oktober 2017, 22:08:54  »
Det finns flera goda orsaker att ligga vid kaj. Man kan dra ner på bemanningen och passagerarna får en lugnare sömn, utan motorljud och hamnmanöver etcetera.

6
Jag tror att det var Viking Saga och Song som var först med de höga entréerna. Det behövdes ju eftersom de hade dubbla trailerdäck. Senare vikingfartyg har kunnat utnyttja både den lägre och högre landgången för snabbare lossning och lastning.

På Silja kom inte motsvarande förrän med Serenade och Symphony.

Men det är fortfarande bara Helsingforsläget som har den höga landgången i Värtan. Övriga av Silja och Tallinks fartyg har entrérna på "mellandäcket", alltså på det däck som motsvarar det som ligger mellan entrédäcken på VLs fartyg. Istället har man en entré i fören och en i aktern för snabb lossning och lastning.

Ja, fast det stämmer inte eftersom på Viking Saga och Song hade man rulltrappan från däck 4 dit landgången kom vid sidan av färjan på båtdäcket, alltså på utsidan av dubbla trailerdäck till allmänna utrymmen högre upp på däck 6. En lösning som inte upprepades igen på Östersjöfärjorna. De gångerna jag åkt med Regina Baltica, var det rulltrappan som gällde. :)

Finnjet hade ju också landgången till däck 4 och 5 på Skatudden från första början.

http://faktaomfartyg.se/extra_bilder/viking_saga_viking_song_extra_1.htm
http://faktaomfartyg.se/extra_bilder/far_v/viking_song_1980_rit_1.htm
http://faktaomfartyg.se/extra_bilder/viking_saga_1980_omb_1.htm
http://faktaomfartyg.se/extra_bilder/viking_saga_1980_extra_1.htm
http://faktaomfartyg.se/extra_bilder/braemar_1980_dplan.htm
http://faktaomfartyg.se/extra_bilder/far_r/regina_baltica_1980_inr_1.htm
Nu blir jag lite osäker. Men visst hade man väl entrér även på däck 6? Är det inte de som syns närmst hytterna på de första ritningarna du länkat?

När hos senare gick från Frihamnen fanns det väl bara en lägre landgång. (Av typen som kan justeras för att passa däck 4 eller 5, men inte däck 6.)

Det är väl samma sak med Isabelle? Hon kan väl också bara använda den nedre entrén när hon går för Tallink, eller är jag ute och cyklar nu? Blev som sagt osäker.

Tillägg, jo Saga och Song hade entréer även på däck 6 och det redan från varvet.

http://www.faktaomfartyg.se/viking_song_1980_b_1.htm

Jes, men har aldrig sett bilder där de skulle faktiskt ha varit i bruk... Men jag måste bläddra genom mina bilder jag kanske har sparade på Regina Baltica vid kajen i Tallinn. :)
Stadsgården tror jag har bättre odds. Frågan är bara vilket eller vilka år man byggde de höga landgångarna. Men det är nog rimligt att det skedde ganska nära inpå leveranserna av Saga och Song.

Tyvärr. I Tallinn:

http://merihistoria.fi/aineistot/987/

Vid Stadsgårdsterminalen så sent som 1984, alltså ett år före Mariella:

https://en.m.wikipedia.org/wiki/MS_Regina_Baltica#/media/File%3AViking_Song_1984.jpg

Det är möjligt att de övre entréerna på Saga och Song aldrig användes. I och för sig kan man ifrågasätta årtalet eller utreda de övriga kajplatserna både i Stockholm och Helsingfors. Samtliga fick ju så småningom landgångar i två våningar. Det är dock inte särskilt givande.

Men redan Saga och Song hade i varje fall (till skillnad från Sally, Turella och Rosella) redan de entréer i dubbla våningsplan som sedan blev standard hos Viking ända fram till Grace. Även Athena, Kalypso och Europa hade dem.

7
Jag tror att det var Viking Saga och Song som var först med de höga entréerna. Det behövdes ju eftersom de hade dubbla trailerdäck. Senare vikingfartyg har kunnat utnyttja både den lägre och högre landgången för snabbare lossning och lastning.

På Silja kom inte motsvarande förrän med Serenade och Symphony.

Men det är fortfarande bara Helsingforsläget som har den höga landgången i Värtan. Övriga av Silja och Tallinks fartyg har entrérna på "mellandäcket", alltså på det däck som motsvarar det som ligger mellan entrédäcken på VLs fartyg. Istället har man en entré i fören och en i aktern för snabb lossning och lastning.

Ja, fast det stämmer inte eftersom på Viking Saga och Song hade man rulltrappan från däck 4 dit landgången kom vid sidan av färjan på båtdäcket, alltså på utsidan av dubbla trailerdäck till allmänna utrymmen högre upp på däck 6. En lösning som inte upprepades igen på Östersjöfärjorna. De gångerna jag åkt med Regina Baltica, var det rulltrappan som gällde. :)

Finnjet hade ju också landgången till däck 4 och 5 på Skatudden från första början.

http://faktaomfartyg.se/extra_bilder/viking_saga_viking_song_extra_1.htm
http://faktaomfartyg.se/extra_bilder/far_v/viking_song_1980_rit_1.htm
http://faktaomfartyg.se/extra_bilder/viking_saga_1980_omb_1.htm
http://faktaomfartyg.se/extra_bilder/viking_saga_1980_extra_1.htm
http://faktaomfartyg.se/extra_bilder/braemar_1980_dplan.htm
http://faktaomfartyg.se/extra_bilder/far_r/regina_baltica_1980_inr_1.htm
Nu blir jag lite osäker. Men visst hade man väl entrér även på däck 6? Är det inte de som syns närmst hytterna på de första ritningarna du länkat?

När hos senare gick från Frihamnen fanns det väl bara en lägre landgång. (Av typen som kan justeras för att passa däck 4 eller 5, men inte däck 6.)

Det är väl samma sak med Isabelle? Hon kan väl också bara använda den nedre entrén när hon går för Tallink, eller är jag ute och cyklar nu? Blev som sagt osäker.

Tillägg, jo Saga och Song hade entréer även på däck 6 och det redan från varvet.

http://www.faktaomfartyg.se/viking_song_1980_b_1.htm

Jes, men har aldrig sett bilder där de skulle faktiskt ha varit i bruk... Men jag måste bläddra genom mina bilder jag kanske har sparade på Regina Baltica vid kajen i Tallinn. :)
Stadsgården tror jag har bättre odds. Frågan är bara vilket eller vilka år man byggde de höga landgångarna. Men det är nog rimligt att det skedde ganska nära inpå leveranserna av Saga och Song.

8
Färjor / SV: Varför ligga på Ålands hav?
« skrivet: 18 oktober 2017, 13:28:48  »
Vad gäller kajplatserna i Marieham så använder Siljas H:fors fartyg samma kajplats som Cinderella men möjligtvis så kan man använda den nyaste kajen, som används dagtid av Viking Grace och Baltic Princess.
Visst, man har tre avgångar på natten, men aldrig mer än två fartyg från  Helsingfors/Tallinn inne samtidigt. Eftersom det finns fem lägen totalt skulle det funka även om Birka och Cinderella låg vid kaj tillsammans med Rosella.

Förvisso kan inte alla fartyg använda alla lägen i alla kombinationer. Men det skulle ändå funka praktiskt.

Problemet måste vara ekonomiskt-juridiskt.

9
Jag tror att det var Viking Saga och Song som var först med de höga entréerna. Det behövdes ju eftersom de hade dubbla trailerdäck. Senare vikingfartyg har kunnat utnyttja både den lägre och högre landgången för snabbare lossning och lastning.

På Silja kom inte motsvarande förrän med Serenade och Symphony.

Men det är fortfarande bara Helsingforsläget som har den höga landgången i Värtan. Övriga av Silja och Tallinks fartyg har entrérna på "mellandäcket", alltså på det däck som motsvarar det som ligger mellan entrédäcken på VLs fartyg. Istället har man en entré i fören och en i aktern för snabb lossning och lastning.

Ja, fast det stämmer inte eftersom på Viking Saga och Song hade man rulltrappan från däck 4 dit landgången kom vid sidan av färjan på båtdäcket, alltså på utsidan av dubbla trailerdäck till allmänna utrymmen högre upp på däck 6. En lösning som inte upprepades igen på Östersjöfärjorna. De gångerna jag åkt med Regina Baltica, var det rulltrappan som gällde. :)

Finnjet hade ju också landgången till däck 4 och 5 på Skatudden från första början.

http://faktaomfartyg.se/extra_bilder/viking_saga_viking_song_extra_1.htm
http://faktaomfartyg.se/extra_bilder/far_v/viking_song_1980_rit_1.htm
http://faktaomfartyg.se/extra_bilder/viking_saga_1980_omb_1.htm
http://faktaomfartyg.se/extra_bilder/viking_saga_1980_extra_1.htm
http://faktaomfartyg.se/extra_bilder/braemar_1980_dplan.htm
http://faktaomfartyg.se/extra_bilder/far_r/regina_baltica_1980_inr_1.htm
Nu blir jag lite osäker. Men visst hade man väl entrér även på däck 6? Är det inte de som syns närmst hytterna på de första ritningarna du länkat?

När hos senare gick från Frihamnen fanns det väl bara en lägre landgång. (Av typen som kan justeras för att passa däck 4 eller 5, men inte däck 6.)

Det är väl samma sak med Isabelle? Hon kan väl också bara använda den nedre entrén när hon går för Tallink, eller är jag ute och cyklar nu? Blev som sagt osäker.

Tillägg, jo Saga och Song hade entréer även på däck 6 och det redan från varvet.

http://www.faktaomfartyg.se/viking_song_1980_b_1.htm

10
Jag tror att det var Viking Saga och Song som var först med de höga entréerna. Det behövdes ju eftersom de hade dubbla trailerdäck. Senare vikingfartyg har kunnat utnyttja både den lägre och högre landgången för snabbare lossning och lastning.

På Silja kom inte motsvarande förrän med Serenade och Symphony.

Men det är fortfarande bara Helsingforsläget som har den höga landgången i Värtan. Övriga av Silja och Tallinks fartyg har entrérna på "mellandäcket", alltså på det däck som motsvarar det som ligger mellan entrédäcken på VLs fartyg. Istället har man en entré i fören och en i aktern för snabb lossning och lastning.

11
Färjor / SV: Varför ligga på Ålands hav?
« skrivet: 18 oktober 2017, 12:02:02  »
Anledningen till min fundering var om Birka/Eckerö skulle kunna använda en utbyggd hamn i Berghamn som alternativ. Det funkar ju om det är avgifterna som är problemet, men inte om det handlar om skatter, utskänkningstillstånd eller dylikt.

12
Färjor / SV: Varför ligga på Ålands hav?
« skrivet: 18 oktober 2017, 08:10:51  »
Man säljer en massa ombord och det får man inte göra om man ligger till kaj.
Okej, tack! Då hjälper det alltså inte att flytta till Berghamn eller så.

13
Färjor / SV: Varför ligga på Ålands hav?
« skrivet: 18 oktober 2017, 07:45:53  »
Det beror nog på antalet kajplatser. Det är titt som tätt full trafik i Västerhamn under natten.
Nej, Birka har en helt egen och Cinderella skulle kunna ligga bredvid Rosella, samtidigt som det fortfarande fanns två lediga lägen.

Förr låg de också vid kaj, trots lika tät trafik till Tallinn och Helsingfors.

14
Citera
Du kom ju ombord via däck 4 på Svea/ Wellamo så där ligger ju receptionen rätt

Helt riktigt! Men jag fick ändå känslan av att man kom ombord via källaringången på Festivalen, men det var nog också pga av att det låg hyttavdelningar i nära anslutning till receptionen. Inga ljusa fina arkader med panoramafönster mot havs som jag minns det - utan lite känsla på däck 4 av en källare för mig.  :)

Samma design är en rak kopia från Finlandia och Silvia Regina som har också fortfarande däck 4 som reception och var mycket vanligt dåtiden när landgångarna sällan var anpassade till högre höjder. Mariella och Olympia likaså. Jag tror att Isabella och Amorella var de första med informationen på däck 7 istället.
Amorella har entréerna på samma ställen som Mariella och Olympia. Det är bara däcksnumreringen som är annorlunda. Huvudentrén ligger på däck 6 på Mariella.

15
Färjor / Varför ligga på Ålands hav?
« skrivet: 18 oktober 2017, 00:43:52  »
Som rubriken, varför ligger Birka och Cinderella sedan några år tillbaka på Ålands hav hela natten för att först på morgonen gå in till Mariehamn? - Avgifter, juridik, skatter eller något annat?

Förr låg de eller i varje fall Birka, vanigen vid kaj under natten.

Sidor: [1] 2 3 ... 11