Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna medlem har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Donkeyman

Sidor: [1] 2 3 ... 5
1
Kryssningsfartyg / SV: Hurtigruten overtar Kleven Verft
« skrivet: 12 juni 2018, 06:14:19  »
Det är sannolikt så att Hurtigruten redan har betalat en ganska ansenlig handpenning för de två nybyggena. Men fartyg under byggnation är normalt sett varvets egendom ända till de är färdiga när de överlämnas till den nya ägaren. Detta innebär i sådana fall att vid konkurs för varvet kommer fartygen att ingå i konkursen och inbetalda pengar är förlorade. Den som beställt och delvis betalat de icke färdigställda fartygen blir en fordringsägare i konkursen på lik linje med alla andra. Genom åren finns det flera exempel på redare som fått betala sin båt i det närmaste två gånger när byggnadsvarvet konkat. På det här sättet säkerställer man leveransen till avtalat pris.

2
Färjor / SV: Birger Jarl åter till salu.
« skrivet: 21 maj 2018, 10:04:02  »
Alldeles oavsett vilket så krävs maskinfolk i princip kontinuerligt även vid ren hotelldrift. Då kan de utgöras av certifierade maskinister på året-runt lön så har man löst det tekniska även för hotell- och restaurangdriften. Eftersom resan bara är 3 timmar så räcker det med att ha bara ha en vakt ombord, man behöver inte bemanna för dygnkontinuerlig drift. Har man fast besättning så är det inte heller någon stor sak med farledsbevisen. Därmed kan man "meranvända" både kapten och resten av besättningen i hotell- och restaurangdriften. Alternativet är att bemanna resorna med "extraknäckande" besättning och det är nog inte någon enkel uppgift.

3
Färjor / SV: Birger Jarl såld?
« skrivet: 28 april 2018, 15:41:10  »
Nu är det väl så att "Finnmarken" är en symbol för ett klasssiskt transportsystem med 125 år på nacken men som än i dag genererar 15% av alla turister som besöker Norge. "Birger Jarl" är inte i närheten av detta.

Grundproblemet för "Birger Jarl" är att fartygets hotell- och restaurangverksamhet i den form den drivs i dag inte är möjlig utan att fartyget samtidigt har klass som passagerarfartyg och är ute och rör på sig ganska ofta. Och skärgårdsturerna är sannolikt ett rejält "penningsluk" i det sammanhanget.

Skall man renodla restaurang och hotell krävs en ny kajplats som sannolikt blir betydligt "sämre" än den man har i dag. Det vill säga man är fångad i en form av "Moment 22".

4
Färjor / SV: Gourmet restaurant på Helsingør - Helsingborg (Lat56*)
« skrivet: 24 april 2018, 20:15:46  »
Den Danska restaurangen kommer till Sverige en gång i timmen därför att den befinner sig på en Dansk färja som går mellan Sverige och Danmark. Sedan kan den Danska restaurangen mycket väl ägas av ett Svenskt företag och då blir det lika rätt att kalla den för Svensk restaurang. Alla har alltså rätt så vi kan lägga ned det spåret.

Däremot kan det vara på sin plats att göra en liten historisk utvikning. Därför att för inte så förfärligt länge sedan var restaurangerna och barerna på färjorna över Öresund mycket populära bland Svenskar. Helt enkelt därför att de var billigare än det som fanns i land på Svensk sida. Men utbudet av sådana lokaler var också begränsat i Sverige. Det minns väl alla som är typ 50+. Det utvecklades en tradition att "tura", det vill säga man satt kvar på färjan många turer i sträck och behövde inte betala ny biljett så länge man inte gick i land.

Samtidigt var det mycket billigare att handla öl, sprit och en massa andra varor i Danmark vilket fyllde färjorna med shoppande resenärer.

Allt detta förändrades i och med liberaliseringen av den Svenska alkoholpolitiken. Det växte upp mängder med serveringar på land och när Sverige gick in i EU utjämnades också priserna. Därmed reducerades underlaget för färjorna och alla rederier utom det som i dag är HH försvann. Traditionen att "tura" reducerades också och därmed underlaget för serveringarna. Till slut var det bara en färja som hade en "anständig" krog ombord.

Det var situationen senast jag var i Helsingborg och "turade" i samband med en brandkurs där. Men jag känner flera som bor i den staden och de och andra i samma generation höll traditionen vid liv. Nu verkar det som om det nya rederiet lyckas med att få den här gamla traditionen att komma tillbaka med lite nya grepp jämfört med tidigare. Vilket i vart fall jag tycker är glädjande. Det blir nog en "tura"-dag för Donkeyman i sommar av rent nostalgiska skäl.

5
Kryssningsfartyg / SV: QE2 som hotell
« skrivet: 20 april 2018, 13:03:18  »
Enligt berättelser från 20-talet skall det ha varit stora mängder Ryska flyktingar i Paris. Men staden skall också ha varit en magnet för penningstarka Amerikanska turister som ville ägna sig åt sådana nöjen som var förbjudna på hemmaplan under förbudstiden så historien är inte otänkbar.

Lite OT - en annan historia från den tiden är om "Bloody Mary". Bland de Ryska flyktingarna fanns folk som kunde konsten att tillverka vodka så det fanns stora mängder av den drycken i omlopp. Så uppfann man "Bloody Mary" för att boosta förbrukningen. En drink som föll de Amerikanska tillresande i smaken. Men den gången hette det "Bucket of Blood".

6
Kryssningsfartyg / SV: QE2 som hotell
« skrivet: 19 april 2018, 15:41:24  »
Jag såg QE 2 i Dubai så sent som i Augusti när jag var på jobb i Dubai. Men det var bara från sjösidan. Åkte ut och in till en ankarliggare med en speedbåt så jag bad föraren göra en "strykare" när vi passerade. Såg inte några tecken på verksamhet ombord, tvärtom såg båten "skabbig" ut. Men det kanske var stor verksamhet inne i båten, det kunde jag inte observera.

7
Färjor / SV: Birger Jarl åter till salu.
« skrivet: 16 april 2018, 14:47:43  »
Det tycks som om vi har en form av "Moment 22" här.

Att använda fartyget för sjöfart i lite större utsträckning än 3 timmars turer runt Fjäderholmarna innebär troligen investeringar. Möjligen i den större skalan, men det vet vi inte något om. Men mer sjöfart innebär problem för driften som hotell och restaurant.

Att använda fartyget för ren hotell- och restaurantdrift går sannolikt att göra lönsamt men då har vi problemet att kajplatsen enligt uppgift kräver 80 mindre turer om året vilket genererar kostnader och går ut över hotell- och restaurantdriften.

Att sälja fartyget till skrot innebär möjligen stora kostnader för asbestsanering och diverse annat. Kan man över huvud taget skrota fartyget i Sverige, finns det över huvud taget någon som klarar att göra detta lönsamt. Mig veterligen ligger närmaste fartygsskrot med infrastruktur i Danmark.

Så vad göra ........ här är en svårlöslig ekvation.

9
Övrig sjöfart / Jon Michelet är död
« skrivet: 15 april 2018, 18:37:52  »
Den Norska författaren Jon Michelet har avlidit. Han var en av landets mest populära författare som har gett ut mängder av böcker om olika tema. Som gammal sjöman låg havet och sjöfolket honom nära hjärtat och han har i olika sammanhang tagit till orda till förmån för krigsseglarna.

Hans riktiga storverk är romanserien "En sjøens helt" som skildrar en ung Norsk sjöman som mönstrar ut just före kriget börjar och som sedan blir ute hela kriget. Som så många andra den gången. Det har kommit 5 band som Donkeyman har slukat och läst om ett par gånger.

Det sista och 6:e bandet var planerat till Augusti 2017 men på grund av sjukdom klarade han inte att bli färdig med det i tid. Men familj och förlag meddelar att han har skrivit på detta under hela sin sjukdomstid. Det har gått sakta tack vare hans hälsotillstånd men Michelet har kämpat på och fick manus färdigt just före sin död.

Boken blir att heta "Krigerens hjemkomst" och kommer ut i höst. Donkeyman väntar med längtan. Han måste ju få veta "hur det går".

Den här bokserien rekommenderas till alla som har sjöfartsintresse. Det är långt mer än en krigsskildring, det är en beskrivning på hur livet var ombord på ett handelsfartyg på 40-talet.

10
Färjor / SV: Birger Jarl åter till salu.
« skrivet: 13 april 2018, 13:39:14  »
Vad kan prislappen ligga på? - Om man vill köpa.

Ett fartygs värde sätts i huvudsak av dess kommersiella potential.

Skall man börja segla med Birger Jarl som passagerarfartyg på linje eller kryssning måste man sannolikt pytsa in mycket cash. Det är nog tvivelaktigt om man kan förränta något sådant.

Skall man däremot se på hotell och restaurangkoncept så har man en mycket bra kajplats men den är villkorad med att fartyget är "ute och rör på sig" i en viss utsträckning. Något som ju höjer kostnadsnivån rejält. En alternativ kajplats i bra läge är också problematiskt att finna.

Men alla fartyg har ett lägstapris som är skrotvärdet. Jag tror att om man skall få till ett koncept som ger avkastning så måste man nog få köpa fartyget till något som är i kontakt med skrotpriset och dessutom ha en välfylld plånbok som tillåter investeringar.

Men den sista optimisten är inte född än. Tänk bara på dem som låg bakom Strömma, Blidösund och de andra båtarna som räddades på 60-talet. Det hjälpte inte att idiotförklara dem, de höll på sitt och skapade en hel industri.

11
Kryssningsfartyg / SV: Ocean Gala på väg mot Dubai?
« skrivet: 11 april 2018, 08:27:26  »
När det gäller re-circulation av utrustning från skrotade båtar kan man bara konstatera att platser som Alang är mycket mer effektiva och professionella jämfört med Fosen och Fornæs.

I Skandinavien köper du prylar som skruvats loss från de skrotade fartygen och de ligger "as is - where is". I de flesta fall har man inte heller tagit vara på certifikaten som hör ihop med prylarna. Du köper delen som ett råmaterial som du själv får göra i ordning. För de här firmorna är det uppenbart stålet som är den stora intäktskällan.

I Östern skruvar man loss absolut allt. Du kan sedan köpa renoverade delar av alla de slag. Med certifikat och allt. I många fall kan du också finna oanvända reservdelar.

Men re-cirkulation av delar kräver också resurser och kunskap. Det finns flera firmor här i Skandinavien som köper "skrotdelar" från de som hugger upp fartyg och som sedan renoverar dessa och säljer som "second hand".

För inte så länge sedan hade vi ett företag i Stockholm som levde på att köpa fartyg som gått i konkurs eller utrangerats av andra skäl. Deras expertis låg i att finna de här fartygen och få loss dem för "noll komma niks". Sedan skruvade man väck allt som gick att sälja enkelt och lade det på lager för försäljning. Det som var kvar av fartyget såldes till skrot för ungefär samma pris som man givit för ett komplett fartyg. Vinsten låg i alla de delar som man sedan kunde sälja.

12
Kryssningsfartyg / SV: Ocean Gala på väg mot Dubai?
« skrivet: 10 april 2018, 13:19:41  »
Er det normalt at man skroter et skip med så mye inventar?

Det är helt och hållet en prisfråga. När skroten skall köpa ett fartyg är det normalt så att man inspekterar det och lämnar ett bud "as is". Det betyder i praktiken att det som finns ombord när man inspekterar skall vara ombord när det levereras. Skall man plocka av inventarier kommer man överens om detta innan man gör ett deal. Högsta pris förutsätter dessutom att fartyget fortfarande har giltiga certifikat.

Fartygets inventarier och utrustning är en stor del av skrothandlarens vinst. Utmed skrotstränderna i till exempel Alang finns det en hel industri som reparerar och sätter i stånd utrustning som sedan säljs vidare. Många rederier köper "second hand" prylar från skrotarna. Det är inte annorlunda i till exempel Norge och Danmark där det också finns fartygsskrotning. Jag har köpt många bra och billiga prylar till de rederier jag jobbat för både från Indien med omnejd och från våra Skandinaviska aktörer.

13
Färjor / SV: Polferries flaggar på Bahamas - varför?
« skrivet: 05 april 2018, 12:25:43  »
En mängd Ryska fartyg är registrerade i andra flaggor. Orsaken till det uppges vara  att Ryska banker är mycket ovilliga till att ta inteckningar i fartyg. Vilket bland annat gjorde att en bunt med Ryska rederier som var registrerade på Grek-Cypern vann högsta vinsten när Cypern blev EU-medlem.

14
Färjor / SV: Polferries flaggar på Bahamas - varför?
« skrivet: 04 april 2018, 20:07:18  »
Skall man byta flagg för att få en mindre noga besiktning skall man inte byta till Bahamas. Det är en flagg som i praktiken har samma regelverk och besiktning som UK. Det finns flera betydligt lämpligare flaggor om man önskar driva "substandard shipping".

Skillnaden ligger i ekonomiska regler. Vill redaren "salta ned" en större del av sina inkomster och göra dem "rostfria" väljer man den typen av flaggor.

Jag har själv jobbat som Chief på Bahamasbåtar och jag har varit inspektör för sådana och har absolut inte upplevt att det är "slappare" kontroll än till exempel i Sverige. Jag vill snarare påstå att det är tvärtom.

15
Övrig sjöfart / Kort högsäsong för sjöfarten
« skrivet: 04 april 2018, 17:22:31  »
De senaste veckorna har kännetecknats av särdeles dåligt väder i NordNorge. Mängder av samhällen har blivit isolerade då vägar blivit avskurna av stora snöskred samtidigt som flyget inte har kunnat gå. Omfattande strömavbrott har också rapporterats.

Tidningarna har varit fyllda med reportage där folk och butiksvaror fraktas med diverse mindre passagerarfartyg, kustvakten och det som funnits till hands. Men också Hurtigruterna har haft mycket att göra. Senast i går var det reportage på TV om Honningsvåg som var isolerat genom vägavstängning och stängd flygplats. Men Hurtigruten gick. För övrigt har de mindre samhällena på Magerøya (ön där Honningsvåg och Nordkap ligger) varit isolerade i lång tid.

I dagens tidning kunde man läsa att man efter en längre avstängning öppnat vägen för kolonnkörning till Båtsfjord. Med resultat att hela kolonnen med plogbilar och allt fastnat uppe på fjället och folk fick tillbringa natten på veivesenets vägstation halvvägs över passagen.

Sidor: [1] 2 3 ... 5