Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna medlem har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Donkeyman

Sidor: [1] 2 3 ... 7
1
Övrig sjöfart / SV: Göteborgs hamn
« skrivet: 22 januari 2019, 17:10:27  »
Hela greia är något som har pågått ända sedan 1970-talet. Det är en kamp mellan fackförbund där företrädarna för hamnarna sitter mitt emellan. Enligt traditionella Svenska fackliga regler SKALL alla hamnarbetare vara anslutna till "Transport" och vara lyckliga med det. Men för si så där 40 år sedan samlade en stor del av hamnarbetarna sig till ett eget förbund "Hamn" som sedan dess har krigat för att få eget kollektivavtal. Helt enkelt därför att man var missnöjda med LO-förbundet Transport. Men man har inte nått fram, trots mängder av konflikter. I vissa hamnar är "Transport" i majoritet medan många andra (och större) hamnar har "Hamn" som majoritet. När det gäller organisation.

Ovanpå detta har det uppstått ännu en konflikt som har potential till att ytterligare försura situationen. Några terminaler önskar att stuveriet skall vara anställda direkt av terminalen och vara anslutna till det fack som är rådande i företaget deras, dvs vare sig Transport eller Hamn.

Som jag ser saken är detta en konflikt som kommer att vara i evigheter därför att det gälller inte löner eller anställningsförhållanden. Det är en konflikt som handlar om vilken fackförening som skall organisera arbetarna. Eller i klartext - en konflikt mellan om sjåarna skall vara med i LO-förbundet Transport eller i det fristående Hamn. Och arbetsgivaren är ansluten till sin huvudorganisation som har gällande avtal med LO och Transport, varje avsteg från detta skulle innebära att det Svenska systemet skulle bryta samman. Med andra ord - det finns inte någon kompromiss. Det måste bli det ena eller det andra och eftersom man inte har klarat av att lösa problemet på 40 år så är det inte mycket som talar för att det skall lösas nu.

2
Övrig sjöfart / SV: Skrämmande uselt ombord USS Fitzgerald
« skrivet: 16 januari 2019, 17:37:32  »
Civilt sjöfolk har i alla tider skrattat rått åt knektarnas sätt att hantera fartyg. Men en av mina gamla kamrater sedan blev marinofficer och för si så där 30 år sedan satte han in detta i sitt sammanhang på det lokala sjappet. Inom det "grå bolaget" är folket i normala fall alltid under utbildning. Vilket betyder att den som manövererar faktiskt tränar. När vederbörande har visat att han/hon kan uppgiften blir det någon annan som tar över spakarna för att träna. Vilket betyder att varje gång du möter ett militärt fartyg skall du räkna med att det står en "rookie" bakom spakarna.

Medan civilisterna har man samma uppgift i åratal - för att inte säga hela livet. Dessutom har ett civilt fartyg vanligen betydligt fler operationer än ett militärt. "Me don't know - vete f***n" men det låter plausibelt.

3
Där har jag svar. Öststathamnar var inte alls hårt kontrollerade när det gällde att köpa kartongvis med sprit för att ta med ombord. Att det skulle vara en flock med bistra tullare närvarande i Kapellskär tror jag inte alls på. Än mindre om man inte gick in till Kapellskär utan träffade en eller annan "kompis" en bit ut i skärgården.

Jag tror inte heller att det år 1968 skulle ha varit något som helst problem att göra ett kort strandhugg i Kapellskär för att både lossa ett antal kartonger sprit och att lasta kaffe, smör och diverse andra varor. Men den där byteshandeln kunde lika gärna ha skett mot en liten båt en bit ute i skärgården. Vilket varit betydligt mer diskret.

Den tidens radiosamtal gick genom VHF och Stavsnäs Radio. Fakturan gick på fartyget och hamnade sedan hos den Finska motsvarigheten till Svenska Televerket. Jag vet inte om Rådmansö hade automatisk telefonväxel då men det tror jag ganska säkert. Därmed skulle ett samtal till land i Sverige ha gått Fartyg- Stavsnäs Radio- Svenskt telefonnät. Med faktura till Finland.

Så frågar du hur enkelt det var att smuggla brännvin från Öststater till Sverige den gången. Jag vill påstå att det var tämligen problemfritt. Jag seglade själv i de trakterna och folk ombord såg inte det som något som helst problem. Det var mer att se som en intäktskälla för att "boosta" lönen.

4
Det finns ju en helt annan möjlighet. På den tiden var det attraktivt att smuggla brännvin och andra varor från Öststatshamnar. Det hade inte varit otänkbart att ha något sådant med sig som lossades till en liten båt innanför kusten. En liten sväng inomskärs hade ju inte varit någon särdeles omväg och övärlden där uppe är ju ganska tom på folk. Vilket hade varit en rejäl kassaförstärkning. Men samtidigt vore ju en sådan operation inte särdeles diskret även om dagens radarövervakning inte existerade. Och varför inte ta varorna direkt till Rauma, efterfrågan var minst lika stor där.


5
Var inte Irma 45 lång. Därmed var hon knappast lotspliktig. Jag vet inte hur reglerna var den gången men jag tvivlar. I dag hade den i vart fall inte behövt lots. Sedan är det nog inte givet att man klarerade in och ut även om man nog borde ha gjort det. Var själv med om korta "strandhugg" från små fartyg i gamla tider utan att man "blandade in" myndigheter när det inte skulle vara någon lastning eller lossning. Det kunde vara kockan som behövde handla, kanske man skulle köpa tobak, posta brev eller något annat väsentligt som inte försinkade resan nämvärt. Och den gången kunde man beteckna Kapellskär som en "diskret" plats.

Men jag säger inte ATT detta var något som hände. Jag säger bara att det var något som KUNDE hända. Huruvida båten faktiskt ens var inomskärs i Kapellskärstrakten är efter vad jag förstår obevisat. Men man kan ju också undra - resa från Klaipeda till Rauma. Varför gick man inte Öster om Åland. Var det för vädret eller hade man något ärende på Västra sidan.

6
Reseberättelser / SV: Hurtigruten i höstmörker
« skrivet: 15 december 2018, 10:37:16  »
Synd att det är så dyrt

Jag håller inte alls med om att det är dyrt. Prisnivån hänger helt och hållet ihop med hur man reser samt vilken tid på året. Själv reser jag flera gånger om året i arbetet. Årets resor har varit Tromsø- Honningsvåg. Honningsvåg- Tromsø. Tromsø- Sandnessjøen. Sandnessjøen- Bodø. Tromsø- Stokmarknes. Svolvaer- Tromsø. Bergen- Torvik. Ålesund- Bergen. Molde- Trondheim.

En "över natt" resa kostar under tusenlappen med hytt och frukost. Men då skall märkas att jag alltid tar enklaste invändiga hytt. Har inte något behov av utsikt. Skall man äta i stora matsalen eller i "fine dining" då är det normala Norska restaurangpriser. Äter man i cafeterian blir priset betydligt mer humant. Öl och drinkar kostar som på vilken Norsk pub som helst. Skall man ta utflykter så är det också dyrt. Jämför jag med flygresor samma sträcka så kostar resa med hytt och frukost i allmänhet ungefär en tredjedel eller fjärdedel av flygbiljetten. Köper man en biljett på kryssningsbasis är priserna betydligt högre än om man reser mellan två hamnar.

För ett par månader sedan reste jag Oslo- Kiel och retur några dagar senare. Den resan kostade ungefär dubbelt mot motsvarande resa med Hurtigruten. Trots enklaste invändiga hytt.

7
På den tiden var butiken i Gräddö central butik för hela Rådmansö. Därav en stor "landsortsbutik". Men den var betydligt större än så, tack vare Finlandstrafiken. Här snackar vi om en modern snabbköpsbutik av samma kaliber som de stora butikerna inne i Stockholm. Inne i butiken stod de attraktiva "Finlandsvarorna" i enorma staplar. Ett par gånger om dagen kom en jätteflock av Finnar in och handlade just de här varorna. I stora lass. Jag antar att butikens ägare gjorde mycket med spänn.

Man kan jämföra med MatHias i Mariehamn som var jättebutik för Svenskar som kom med dagsturer från Stockholm och inhandlade varor som var mycket billigare i Finland. Till exempel kött. Den här handeln gick alltså bägge vägar därför att en del viktiga varor var billigare i Sverige och en del var billigare i Finland. Det var till och med så att när du kom ombord på färjan i Mariehamn efter att ha handlat så hade de en service där du kunde lämna in dina (tunga) handlepåsar för förvaring i fartygets kylrum. Men varorna som gick från Sverige till Finland behövde inte frysrum.

Lägger man så till tax-free ombord plus billiga krogar och barer ombord så var dagsturen en god affär för både Svenskar och Finnar. Det var så här som hela trafiken med dagsfärjor bägge vägar startade upp och växte till en industri. Glöm inte att detta var före EU och 24-timmarsregel. Biljetterna kostade nära nog inte något som helst. När jag gick på sjöbefälsskolan i Stockholm i början av 70-talet låg det en stor låda med färjebiljetter i elevcaféet, bara att plocka med sig. Så gick du ombord och roade dig med god mat och dryck, dans, bingo, spelautomater och en massa annat som inte fanns hemma eller var svindyrt. Genom att handla billiga varor fick man i praktiken resan och nöjena gratis eller tjänade pengar.

Därför kan jag mycket väl tänka mig att "Irma" gjorde ett kort uppehåll för att handla billiga varor. Det gjorde många andra båtar i vart fall. Jag jobbade på Svenska båtar som gjorde strandhugg på Finska sidan av samma skäl. Men som sagt - detta är bara en teori.

8
På den tiden var det vanligt att Finska passagerare på "kortkryssning" reste upp till butiken i Gräddö och köpte enorma mängder med varor som var billigare i Sverige. Till exempel kaffe och smör. Det anordnades också transport fram och åter. Så det är inte otänkbart att ett litet Finskt lastfartyg gjorde ett snabbt stopp i Kapellskär som ju är en "diskret" plats. Kanske handlaren ordnade transport då detta kunde vara "god butik". Närmaste droskbil fanns på den tiden i Räfsnäs som ju är "runt hörnet".

9
Reseberättelser / SV: Hurtigruten i höstmörker
« skrivet: 11 december 2018, 00:54:54  »
Just Nordkap är också föremål för politisk diskussion. Nordkapp kommun gjorde sig av med platån för många år sedan, man upplevde den som värdelös den gången och tyckte det var ett bra sätt att få in cash. Sedan har det varit många turer men i dag har den hamnat i ett samhällsägt företag kallat Finnmarksegendomen. Men när de tog över var platån uthyrd på ett extremt långt kontrakt för vad som i dag betecknas som "ingenting". Men när det avtalet skrevs fanns det inte heller några anläggningar där.

Turistanläggningen kom till långt senare. Vill minnas det var runt 1990 och att den byggdes av Ricas hotellkedja. Men då var det inte helårsväg till Nordkap så anläggningen var öppen ungefär 6 månader om året. Men den saken ändrade man ganska snart på, senare tillkom tunneln från fastlandet. En tunnel som också blev kontroversiell tack vare ett våldsamt överskridande av budget.

I dag får Nordkapp kommun nästan inte något som helst från driften av själva anläggningen. Men självfallet genererar den många jobb och mycket verksamhet i Honningsvåg. Det som debatteras är att Nordkapp kommun nu vill få tillbaka platån och själv casha in hyrespengarna. På sikt önskar man ta över och driva anläggningen. Denna fråga genererar mängder med artiklar i media. I synnerhet när det är dags för lokalval.

10
Färjor / SV: Lastbil välte på Wasa Express
« skrivet: 02 december 2018, 09:09:49  »
Jag har en hel del praktisk erfarenhet från ro/ro båtar i oceanfart. Dess värre inte från kortbenstrafik som mellan Sverige och Finland.

Men det är inte första gången sådant här sker och orsaken är normalt sett att man har underskattat det väder man skall möta och därmed avstått från eller haft för dålig "lashing". Det är ju ett tungt och tidsödande arbete att göra en ok lashing så är det kort resa med gott väder att vänta så hoppar man över det.

Men när det gäller surrning av lastbilar så finns det en faktor till som man gärna glömmer. De här fordonen är utrustade med luftfjädring och den är som namnet säger en fjädring. Börjar fjädringen arbeta så kommer också lasingen att slakna.

Mitt rederi fraktar kontinuerligt tunga fordon (lastbilar, bussar, traktorer, kranbilar) mellan Tromsø och Svalbard. Den korrekta lashingen är att tappa ut luften ur fjädringen och spänna fast fordonen med kättingbjörnar. Ett alternativ är att använda trailerbockar om man har tillgång till sådana i rätt höjd. Så spänner man ned fordonet mot bocken (som by-passar fjädringen).

När det gäller lashing-manualer så har jag sett otroligt många dåliga, för att inte säga odugliga, sådana. Dess värre betraktas detta enbart som en pärm som skall stå i hyllan och visas fram vid inspektioner. Många gånger duger de inte heller till mer. Men när något händer kräver assurans och flaggstat omedelbart fram den och checkar om man har följt manualen. Då spelar det dess värre inte någon roll om den är skriven av någon som "inte vet vad han sysslar med".

11
Reseberättelser / SV: Symphony of the Seas transatlantisk
« skrivet: 19 november 2018, 17:24:17  »
En sak är säker - på alla mina resor med Hurtigruten och diverse Färjor så tar jag billigaste hyttkategori invändigt utan fönster. Helt enkelt därför att jag har inte något som helst behov av att se havet från hytten. Hytten är till för att sova eller koppla av i. Inte heller behöver jag havsutsikt från baren, restaurangen, shoppen eller något annat kommersiellt utrymme ombord.

Däremot går jag vid varje resa flerfaldiga gånger ut på däck och ser på havet och nostalgerar över alla mina år till sjöss. Om väder och vind tillåter och där finns en uteservering så kan jag gärna sitta och mimra tillsammans med en halvliter eller en god drink. Men havet är lika vackert på ett tomt däck i nattmörker och duggregn.

12
Reseberättelser / SV: Symphony of the Seas transatlantisk
« skrivet: 16 november 2018, 15:39:46  »
För bara någon månad sedan reste jag Oslo- Kiel- Oslo med Color Line. Jag var i Hamburg på jobb några dagar så det blev ena båten ned och den andra upp. Men ett par inlägg längre upp i tråden står det om hytter med fönster mot Arkaden. Något som jag måste kommentera med minne av en av de resorna. Minns inte om det var ner- eller uppresan - men i vart fall. Jag satt ute i Arkaden vid den puben som påminner om en normal Engelsk pub. Där spelade och sjöng en väldigt kompetent "gittarkliare" och jag sopade i mig pilsnerdricka.

MEN - när man lyfte blicken några meter opp på andra sidan av Arkaden så var det ett hyttfönster där man kunde se rätt in. Och "insikten" var ganska trevlig. Där var det en flock med ungjäntor som drack alkoholhaltiga drycker och rörde sig fram och tillbaka framför fönstret. Det som förbättrade "ut-" förlåt "in-sikten var att de var för att säga det diplomatiskt - "lättklädda". Och för en gammal pensionerad gubbe är det naturligtvis trevligt att se lättklädda unga damer och dra sig till minnes ungdomens glada äventyr. Även om man egentligen kvalificerar till epitetet "ful gubbe". Men till mitt försvar vill jag påstå att jag var inte ensam om att få svårt att slita blicken från just det fönstret. Vill nog påstå att en hel pub glodde så mycket man kunde. Till och med trubaduren fann en lämplig låt till stora ovationer.

13
Lastfartyg / SV: Tanker & fregatt i svår kollision(Norge)
« skrivet: 13 november 2018, 18:38:16  »
Helge Ingstad har sjunkit.Dom stödkättingar man försökt säkra fregatten med höll inte utan brast och nu syns bara en liten del  av fregatten.

Nu var inte fregatten säkrad med kätting. Man hade använt 10 st 50mm wire där ögonen låsts med några få wireklämmor. Hur dessa var kopplade i själva fartyget vetes ej. Däremot var landänden bestående av järnrör som borrats ned i berget i all hast efter haveriet. Det framkommer inte heller hur man försäkrat sig om att wires var jämt uppspända.

Men det som rappporterats säger att man riggat upp de här tingen till ungefär midnatt. Men på morgonen upptäcker man att fartyget har ändrat postion och flera wires har brustit. Då kan man undra - var det inte folk närvarande under natten som observerade situationen eller gick alla till vila och återkom på morningen.

En sak är säker - till sådant här använder man kätting. Inte wire. "Runt hörnet" ligger dessutom Sotra ankarkättingfabrik som har mängder av kätting på lager. Men läser man vidare i eftermiddagens rapporter så får man intrycket av att "knekteriet" ansåg sig ha tillräcklig kompetens av bärgning och tackade nej till de rutinerade bärgningsföretag som också fanns på nära håll.

Hur som helst - oavsett vad som är sant och vad som är "tidningsankor" så är faktum att hela rasket har glidit ut på djupt vatten och sjunkit. Totalt sett har skattebetalarna redan förlorat si så där 5 miljarder spänn. Plus kostnader för undsättning, bärgning, reparation och så vidare. Bortsett från att man har en fregatt mindre.

14
Färjor / SV: Tågfärjor backar inte
« skrivet: 10 november 2018, 09:12:30  »
Fartyg som står på grund skall visa tre klot som dagsignal. Så man behöver faktiskt tre klot ombord om man skall kunna visa alla signaler.

15
Lastfartyg / SV: En episode på Atlanterhavet
« skrivet: 10 oktober 2018, 11:45:43  »
Under lastning och lossning kan man trimma ett fartyg på två sätt. För att undgå slagsida använder man så kallad heeling, dvs man flyttar vatten mellan babord och styrbord. De flesta fartyg har speciella tankar för detta som är förbundna med ett eget pumpsystem.

Och för att hålla ett förnuftigt trim för/akter använder man i huvudsak ballast i förliga resp akterliga tankar. Speciellt viktigt är detta på fartyg med ramper så att det inte blir för stora nivåskillnader. Självfallet påverkas detta också av i vilka sekvenser man lastar/lossar/ballastar.

För att dämpa rullning till sjöss använder man så kallade flume-tankar.

Sidor: [1] 2 3 ... 7