Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna medlem har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Haas.

Sidor: [1] 2 3
1
Övrig sjöfart / SV: Okänt militärt fartyg/tullfartyg i UAE
« skrivet: 30 maj 2018, 12:31:30  »
UAE = United Arab Emirates, dvs Förenade Arabemiraten varav ovan nämnda Sharjah är ett emirat, liksom också t.ex. Dubai och Abu Dhabi.

2
Färjor / SV: Peter Pan
« skrivet: 23 maj 2018, 12:50:52  »
OM man tycker jag ställt en dum fråga, behöver man inte lägga sin dyrbara tid på den :-)
Sannsynligheten for at TT-Line svarer på et slikt spørsmål er vel heller ikke så stor, så jeg er enig, kommentaren var unødvendig.

Till TT-Line, idag kl 7:02:
Kodstycke: [Välj]
Hej,
har noterat att Peter Pan är ur trafik. När kommer fartyget tillbaka i trafik igen?

Mvh, xxx

Från TT-Line, idag kl 12:38:
Kodstycke: [Välj]
Hej.
Vi har i dagsläget inget besked om när hon kommer i trafik igen.
 
Med vänlig hälsning
Kundservice
TT-Line
xxx

3
Färjor / SV: Viking Grace Rotor segel.
« skrivet: 15 maj 2018, 09:07:59  »
Min fingertoppskänsla säger att Viking Lines andel av kostnaderna för försöket är ganska liten. Skulle tro att en stor del bekostas av diverse innovationsstöd och av Norsepower (som i sin tur säkert också får FoU-pengar för projektet av staten och/eller EU). Tyvärr är ju Viking Lines resultat så uselt att redan en 2% inbesparing i bränslekostnaderna skulle innebära en rejäl procentuell förbättring av företagets resultat.
Ur Viking Lines och Norsepowers gemensamma pressmeddelande: "This project has received funding from the European Union’s Horizon 2020 research and innovation programme under grant agreement No 738282."

Källa: https://docs.wixstatic.com/ugd/cea95e_b69825193fd143d69908a3849ae54f82.pdf

4
Lastfartyg / SV: Finnlines: tre nya ro-ro fartyg
« skrivet: 04 maj 2018, 11:50:25  »
Enligt ett pressmeddelande från Finnlines ska fartygen byggas av Jinling Shipyard (中外运长航集团船舶重工总公司 i Jiangsu, Kina). Tre fartyg, totalt 200 M€, längd 238 m med 5800 filmeter plus 5600 m2 bildäck och kapacitet för 300 TEU på väderdäck. Planeringen är gjord av Knud E. Hansen. Konventionella dieslar och roderpropellrar (okänt vilken konstruktion), med tillägget att man ska ladda litiumackumulatorer under gång så att man inte behöver ha maskinerna igång under hamnuppehållen (dock, av allt att döma, är inte batterierna avsedda för framdrift). För att förbättra hydrodynamiken planerar man att blåsa små luftbubblor under skrovet.

Källa:
https://www.finnlines.com/newsroom/finnlines-invests-sustainability-three-new-green-ro-ro-vessels-ordered

5
Färjor / SV: Viking Line's årsberättelse 2017
« skrivet: 25 mars 2018, 18:47:27  »
I denna tråd bör vi kanske också ge några av de mest centrala siffrorna:

Tallink
Omsättning: 967 MEUR
Vinst före skatt: 54 MEUR

Viking Line
Omsättning: 523 MEUR
Vinst före skatt: 7 MEUR

Rederiaktiebolaget Eckerö
Omsättning: 233 MEUR
Vinst före skatt: 12 MEUR

Det har kanske varit ett fraktens år 2017, om man jämför dessa tre med Finnlines?

Finnlines:
Omsättning: 536 MEUR
Vinst före skatt:82 MEUR

Vinst i förhållande till omsättning för dessa fyra rederier blir alltså Finnlines 15%, Tallink 5%, Eckerö 5%, Viking Line 1%.
Finnlines har ju fokus på frakt och endast en blygsam passagarartrafik, medan det för Viking Line är tvärtom (frakten står för kring 10% av intäkterna).

6
Färjor / SV: Strejk
« skrivet: 20 mars 2018, 08:21:03  »
Arbets- och näringsministeriet har idag flyttat startpunkten för den eventuella strejken med 14 dagar, till den 6.4 kl 6. Enligt lagen om medling i arbetstvister kan ministeriet, på förlikningsmannens initiativ, flytta på en strejk ifall den anses "med hänsyn till sin omfattning eller arbetsområdets art beröra samhällets livsviktiga funktioner eller avsevärt skada ett allmänt intresse".
Riksförlikningsmannen bedömer läget som "allvarligt".

http://valtakunnansovittelija.fi/artikkeli/-/asset_publisher/ulkomaanliikennetta-uhannut-lakko-siirtyy-alkamaan-aikaisintaan-6-4-2018-klo-6
http://finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1962/19620420

7
Färjor / SV: Strejk
« skrivet: 19 mars 2018, 17:37:11  »
Det är Finlands Skeppsbefälsförbund som varslat om strejk då det gamla kollektivavtalet löpte ut i slutet av februari. På fredag lade riksförlikningsmannen fram ett förlikningsförslag som arbetsgivarparten godkände men arbetstagarparten förkastade. Av förlikningsförslaget får man intrycket av att det mest handlar om löner och diverse ersättningar. Förslaget finns (endast på finska) här: http://valtakunnansovittelija.fi/documents/2057498/4639251/SLPL+Suomen+Varustamot+ry+16.3.2018/70279186-8d58-4df0-847b-76fd61feb324/SLPL+Suomen+Varustamot+ry+16.3.2018.pdf

Edit: pdf-filen tycks vara i bildformat, så tyvärr är det inte så enkelt att köra den genom t.ex. Google Translate. Men som sagt, förslaget har en allmän höjning på 1,6%, och sedan diverse tillägg, allt från att torka upp spyor (14,32 €/h) till Dynamic Position operator’s certificate (527,44 €/månad).

8
Lastfartyg / SV: Finnlines: tre nya ro-ro fartyg
« skrivet: 05 mars 2018, 12:54:50  »
Som sagt, Finnlines har inte publicerat några detaljer, men om man spekulerar så är 7300 filmeter det samma som i Grimaldis GG5G-koncept (Grimaldi Green 5th Generation) planerat av Knud E. Hansen: http://www.knudehansen.com/news/knud-e-hansen-in-the-news/2017/more-green-ships-for-the-blue-grimaldi-fleet/

9
Lastfartyg / Finnlines: tre nya ro-ro fartyg
« skrivet: 28 februari 2018, 09:10:52  »
Finnlines har i samband med sin resultatrapport lämnat en avsiktsförklaring på tre nya ro-ro fartyg om 7300 filmeter per fartyg. Inga andra detaljer (såsom varv, byggtidtabell eller trafikområde) gavs i det här skedet.

Källa: https://www.finnlines.com/newsroom/financial-statements-2017-and-financial-review-january-december-2017

(För övrigt ett riktigt gott resultat av Finnlines, med en vinst på runt 15% av omsättningen)

10
Färjor / SV: Viking Lines helårsrapport 2017
« skrivet: 15 februari 2018, 13:55:36  »
Marginalerna är smala, när man får 1,45 € i rörelsevinst per passagerare (passagerarintäkterna står för över 90% av Viking Lines omsättning). Efter finansiella poster är vinsten en knapp euro per passagerare.

11
Färjor / SV: DFDS nybyggen
« skrivet: 15 februari 2018, 13:49:05  »
Peter Pan och Nils Holgersson har azipods
Ah, tack. Och orsaken till att de inte fanns på ABB:s lista är att de är Siemens poddar. Vi ska inte glömma Rolls-Royce heller. Lite så att ABB:s varumärke Azipod har blivit en generisk benämning, men det finns naturligtvis andra tillverkare också.

12
Färjor / SV: DFDS nybyggen
« skrivet: 15 februari 2018, 09:50:28  »
Konventionella propellrar och roder tydligen. Borde det inte lona sig med Azipod arrangemang pa en stor RoPax med manga ankomster och avgangar?
ABB:s lista med referenser (från 2015) har sju ro-paxfartyg med Azipod, tre i Kina och fyra i Japan. Här uppe i Östersjötrakten har det, så vitt jag förstår, varit konventionell mekanisk axeldrift som gäller ända fram till Viking Grace och Tallinks Megastar; de har visserligen både konventionellt roder och axel men har elmotordrift av propellern (OK, Finnjet var ett kapitel för sig med turbiner och rent tekniskt har Sveaborgsfärjan Suomenlinna II Azipod men den kanske vi kan konstatera är i en annan storleksklass). Viking Lines nybygge (det som byggs i Kina) skall få poddar, och det blir väl den första färjan i de här trakterna. Traditionellt har väl både dieselelektriskt maskineri och poddar varit för dyra för att man skulle kunna räkna hem investeringskostnaden - här har väl läget varit annorlunda för kryssningsfartygen som har ett varierande energibehov för  hotellverksamheten och framdriften som gör att poddar är mest kostnadseffektiva. Men troligtvis håller trenden på att vända mot poddar (eller åtminstone diesel(/gas)-elektriskt maskineri): både Viking Line och Tallink talar gärna om hur mycket tystare och mer vibrationsfria fartygen blir då motorerna körs på konstant varvtal och man kan minimera resonansfrekvenser i skrov och avgassystem.

Källa:
https://library.e.abb.com/public/98a7ddd74d7ecb3bc1257b09004c14ab/ABB%20Propulsion%20Products%20reference%20list%202013.pdf

13
Övrig sjöfart / SV: Sveriges Handelsfotta - 83 fartyg
« skrivet: 14 februari 2018, 09:01:26  »
Inkluderar Åland. Av den totala finska handelsflottan* på 1261 fartyg var 1141 registrerade i riket och 120 på Åland, dvs ungefär en tiondel.
Den egentliga handelsflottan (>15 m) på Åland bestod av 31 passagerarfartyg, inga tankfartyg, 21 torrlastfartyg och 17 övriga fartyg (totalt 79). Finland utan Åland: 229 passagerarfartyg, 10 tankfartyg, 118 torrlastfartyg, 226 övriga fartyg. Tittar man bara på fartyg över 1000 brutto (som i början av tråden) så blir listan betydligt kortare.

*) Totala handelsflottan = egentliga handelsflottan (fartyg >15 m) + småfartyg (<15m, dock inte fritidsbåtar) + fartyg utan eget framdrivningsmaskineri.

Källan är tvåspråkig, så den som t.ex. är intresserad av hur många som jobbar inom olika befattningar på finskregisterade fartyg kan kolla in tabell 18 på sidan 27.

https://www.trafi.fi/filebank/a/1496912516/be8586453e8c625ba6bd6392cd51afc0/26128-Kauppalaivastotilasto_2016.pdf
Basdata om alla fartyg i registret finns tillgängligt som öppna data: https://www.trafi.fi/sv/informationstjanster/oppna_data

14
Färjor / SV: DFDS nybyggen
« skrivet: 13 februari 2018, 11:50:50  »
Det ser ut att vara en "leadge-bow"-konstruktion. Det handlar ju inte bara om estetik, utan om förbättrade hydrodynamiska egenskaper i motsjö. Lite förenklat fyller man upp den imaginära trekant som bildas mellan bulben och stäven på en konventionell stävkonstuktion. Bulben finns kvar, men den är på sätt och vis inbyggd. Syns ganska bra på byggbilderna av Aidaprima och Celebrity Edge nedan.



Se också:
http://mararchief.tudelft.nl/file/2993/
https://daim.idi.ntnu.no/masteroppgaver/007/7873/masteroppgave.pdf

15
Övrig sjöfart / SV: Sveriges Handelsfotta - 83 fartyg
« skrivet: 02 februari 2018, 10:44:03  »
Som jämförelse: Finlands handelsflotta har ju traditionellt varit en dvärg jämfört med Sveriges. Vid årsskiftet 2016/2017 (den senaste årsstatistiken1) bestod Finlands handelsflotta av 104 fartyg (bruttodräktighet >1000) fördelat enligt följande:
19 passagerarfartyg
6 tankers
70 torrlastfartyg
9 andra fartyg

Som kuriositet: jämfört med 1970 har Finlands handelsflotta inte minskat, tvärtom vuxit en aning, både mätt i antal fartyg (statistiken gäller för fartyg >15 m) och i totala bruttodräktigheten (se källans tabell 4). Som störst (mätt i total bruttodräktighet) var den kring 1980 (statistiken börjar 1970). Utöver de 104 nämnda ovan finns knappt 600 mindre fartyg i spannet över 15 meter men under 1000 brutto.

Källa:
1. https://www.trafi.fi/filebank/a/1496912516/be8586453e8c625ba6bd6392cd51afc0/26128-Kauppalaivastotilasto_2016.pdf

Sidor: [1] 2 3