Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna medlem har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Haas.

Sidor: [1] 2
1
Färjor / SV: Viking Lines helårsrapport 2017
« skrivet: 15 februari 2018, 13:55:36  »
Marginalerna är smala, när man får 1,45 € i rörelsevinst per passagerare (passagerarintäkterna står för över 90% av Viking Lines omsättning). Efter finansiella poster är vinsten en knapp euro per passagerare.

2
Färjor / SV: DFDS nybyggen
« skrivet: 15 februari 2018, 13:49:05  »
Peter Pan och Nils Holgersson har azipods
Ah, tack. Och orsaken till att de inte fanns på ABB:s lista är att de är Siemens poddar. Vi ska inte glömma Rolls-Royce heller. Lite så att ABB:s varumärke Azipod har blivit en generisk benämning, men det finns naturligtvis andra tillverkare också.

3
Färjor / SV: DFDS nybyggen
« skrivet: 15 februari 2018, 09:50:28  »
Konventionella propellrar och roder tydligen. Borde det inte lona sig med Azipod arrangemang pa en stor RoPax med manga ankomster och avgangar?
ABB:s lista med referenser (från 2015) har sju ro-paxfartyg med Azipod, tre i Kina och fyra i Japan. Här uppe i Östersjötrakten har det, så vitt jag förstår, varit konventionell mekanisk axeldrift som gäller ända fram till Viking Grace och Tallinks Megastar; de har visserligen både konventionellt roder och axel men har elmotordrift av propellern (OK, Finnjet var ett kapitel för sig med turbiner och rent tekniskt har Sveaborgsfärjan Suomenlinna II Azipod men den kanske vi kan konstatera är i en annan storleksklass). Viking Lines nybygge (det som byggs i Kina) skall få poddar, och det blir väl den första färjan i de här trakterna. Traditionellt har väl både dieselelektriskt maskineri och poddar varit för dyra för att man skulle kunna räkna hem investeringskostnaden - här har väl läget varit annorlunda för kryssningsfartygen som har ett varierande energibehov för  hotellverksamheten och framdriften som gör att poddar är mest kostnadseffektiva. Men troligtvis håller trenden på att vända mot poddar (eller åtminstone diesel(/gas)-elektriskt maskineri): både Viking Line och Tallink talar gärna om hur mycket tystare och mer vibrationsfria fartygen blir då motorerna körs på konstant varvtal och man kan minimera resonansfrekvenser i skrov och avgassystem.

Källa:
https://library.e.abb.com/public/98a7ddd74d7ecb3bc1257b09004c14ab/ABB%20Propulsion%20Products%20reference%20list%202013.pdf

4
Övrig sjöfart / SV: Sveriges Handelsfotta - 83 fartyg
« skrivet: 14 februari 2018, 09:01:26  »
Inkluderar Åland. Av den totala finska handelsflottan* på 1261 fartyg var 1141 registrerade i riket och 120 på Åland, dvs ungefär en tiondel.
Den egentliga handelsflottan (>15 m) på Åland bestod av 31 passagerarfartyg, inga tankfartyg, 21 torrlastfartyg och 17 övriga fartyg (totalt 79). Finland utan Åland: 229 passagerarfartyg, 10 tankfartyg, 118 torrlastfartyg, 226 övriga fartyg. Tittar man bara på fartyg över 1000 brutto (som i början av tråden) så blir listan betydligt kortare.

*) Totala handelsflottan = egentliga handelsflottan (fartyg >15 m) + småfartyg (<15m, dock inte fritidsbåtar) + fartyg utan eget framdrivningsmaskineri.

Källan är tvåspråkig, så den som t.ex. är intresserad av hur många som jobbar inom olika befattningar på finskregisterade fartyg kan kolla in tabell 18 på sidan 27.

https://www.trafi.fi/filebank/a/1496912516/be8586453e8c625ba6bd6392cd51afc0/26128-Kauppalaivastotilasto_2016.pdf
Basdata om alla fartyg i registret finns tillgängligt som öppna data: https://www.trafi.fi/sv/informationstjanster/oppna_data

5
Färjor / SV: DFDS nybyggen
« skrivet: 13 februari 2018, 11:50:50  »
Det ser ut att vara en "leadge-bow"-konstruktion. Det handlar ju inte bara om estetik, utan om förbättrade hydrodynamiska egenskaper i motsjö. Lite förenklat fyller man upp den imaginära trekant som bildas mellan bulben och stäven på en konventionell stävkonstuktion. Bulben finns kvar, men den är på sätt och vis inbyggd. Syns ganska bra på byggbilderna av Aidaprima och Celebrity Edge nedan.



Se också:
http://mararchief.tudelft.nl/file/2993/
https://daim.idi.ntnu.no/masteroppgaver/007/7873/masteroppgave.pdf

6
Övrig sjöfart / SV: Sveriges Handelsfotta - 83 fartyg
« skrivet: 02 februari 2018, 10:44:03  »
Som jämförelse: Finlands handelsflotta har ju traditionellt varit en dvärg jämfört med Sveriges. Vid årsskiftet 2016/2017 (den senaste årsstatistiken1) bestod Finlands handelsflotta av 104 fartyg (bruttodräktighet >1000) fördelat enligt följande:
19 passagerarfartyg
6 tankers
70 torrlastfartyg
9 andra fartyg

Som kuriositet: jämfört med 1970 har Finlands handelsflotta inte minskat, tvärtom vuxit en aning, både mätt i antal fartyg (statistiken gäller för fartyg >15 m) och i totala bruttodräktigheten (se källans tabell 4). Som störst (mätt i total bruttodräktighet) var den kring 1980 (statistiken börjar 1970). Utöver de 104 nämnda ovan finns knappt 600 mindre fartyg i spannet över 15 meter men under 1000 brutto.

Källa:
1. https://www.trafi.fi/filebank/a/1496912516/be8586453e8c625ba6bd6392cd51afc0/26128-Kauppalaivastotilasto_2016.pdf

7
Färjor / SV: Fem år sedan Grace sattes i trafik, vad har hänt?
« skrivet: 22 januari 2018, 09:26:49  »
Med 104 fartyg (år 2011) syftade han nog på hela Carnival-gruppen, dvs Carnival Cruise Line och dotterbolagen  AIDA Cruises,  Costa Cruises, Fathom, P&O Cruises, P&O Cruises Australia, Cunard, Princess Cruises, Holland America Line och Seabourn. På 1980-talet hade CCL fyra fartyg som de låtit bygga själv (på Aalborg Værft och Kockums), och några äldre skapelser. Det är först från 1989 (då man köpte HAL) som man kan börja räkna in också dotterbolagens fartyg i det totala antalet.


8
Färjor / SV: Massor med byggbilder på Silja Serenade & Symphony!
« skrivet: 04 januari 2018, 16:01:26  »
Du behöver inte logga in på Facebook för att se bilderna. Det kommer visserligen en popup-ruta nu och då som ber dig logga in, men klicka bara "Not Now."
https://www.facebook.com/valkeatlaivat/
https://www.facebook.com/pg/valkeatlaivat/photos/?ref=page_internal

9
Roligt reportage!
Rena rama berg-och-dalbanelutningen för loken där, men så tycks det också vara kuggstångsbana.

10
Pollarsnack / SV: Arkivsida gamla Landgången
« skrivet: 24 november 2017, 08:42:23  »
Om det bara finns gamla backuper någonstans så är jag är villig att bidra med kunskaper och tekniska resurser för att exportera den gamla databasen till statiska sidor.

11
Kryssningsfartyg / SV: Nu bär det av på kryssning igen!
« skrivet: 20 november 2017, 18:22:25  »
340-600 och 748 var lite av anledningarna till att jag ville flyga med LH även om priset förstås också spelar in.

Fast 340 är väl en 330 med fyra motorer i stället för två, på samma flygplanskropp? Okej, okej, A340-600 är förstås 12 meter längre än A330-300, men det är ju inte sådär som med A350 och A380 som är på riktigt annorlunda. Du kan alltid trösta dig med att 330:an är mer politiskt korrekt än A340 då den drar mindre bränsle.

12
Färjor / SV: Viking FSTR
« skrivet: 17 november 2017, 11:28:13  »
Det är inte samma sak som att bränna pengarna och kasta dem i havet, för då går passagerarna till Tallink (och Eckerö) och de tjänar pengarna i stället. Det är klart att på sikt måste verksamheten vara vinstbringande. Men ibland kan man taktikera och ta ett plus-minus-nollresultat om det är bort från konkurrenten. Det är, på sikt, inte heller vettigt att låta en konkurrent växa för stor i förhållande till en själv. Dock: under Q3 2017 transporterade Viking Line 177.000 passagereare mer än under samma period 2016, samtidigt som resultatet försämrades med 2 M€. Om vi förenklar och antar att det här beror enbart på FSTR, så kostade var och en av dessa 177.000 passagerare c 11,30 € i form av utebliven vinst. Jämförelsevis: Tallink gjorde under samma persiod (Q3) ett resultat på 19,39 € per passagerare på rutten Estland-Finland (17,92€ år 2016).

13
Färjor / SV: Viking FSTR
« skrivet: 17 november 2017, 09:25:36  »
6,5 miljoner euro kostade FSTR i bunker den här sommaren, om man får tro resultatrapporten: "De ökade driftskostnader[na] hänför sig huvudsakligen till Viking FSTR som trafikerade på linjen Helsingfors–Tallinn under perioden 10 april–16 oktober 2017". Resultatet var 6 miljoner sämre än motsvarande period i fjol (jan-sept). Så resultatmässigt var väl FSTR ingen höjdare (inte ens Q3, -2M€), men lite roligt i alla fall att man lyckas kapa passagerare ett läge när konkurrenten sätter in ett nytt fartyg.

Källa:
https://www.vikingline.com/globalassets/documents/market_specific/corporate/investors/financial-reports/pressmeddelande-171117-verksamhetsoversikt.pdf

14
Färjor / Viking Line vinstvarnar igen (SV: Viking FSTR)
« skrivet: 10 november 2017, 13:37:17  »
Idag (10 november) gav Viking Line  en vinstvarning där de förväntar sig att resultatet för 2017 kommer att vara lägre än 2016. I föregående vinstvarning (8 september) förväntade de sig att resultatet för 2017 skulle vara på samma nivå som 2016, och innan dess var prognosen att resultatet för 2017 skulle vara bättre än 2016. Det går utför, och tydligen ganska fort.

https://www.vikingline.com/sv/investerare/borsmeddelanden/publicerade-2017/reviderad-resultatprognos-for-verksamhetsaret-20172/
https://www.vikingline.com/sv/investerare/borsmeddelanden/publicerade-2017/reviderad-resultatprognos-for-verksamhetsaret-2017/

15
Färjor / SV: 70-tals nostalgi
« skrivet: 16 oktober 2017, 09:13:46  »
Väldigt imponerad av den höga kvaliteten på bilderna, för att vara 1970-tal. Kunde väl ha varit tagna av proffsfotograferna som syns på bilderna, och inte bara av en "intresserad ungdom". Också om bilderna har färgkorrigerats nu i samband med digitaliseringen så är det gjort med varsam hand och stilkänsla. Bra gjort. Fantastisk bildserie, och mycket glad att du lagt ut den.

Sidor: [1] 2