Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna medlem har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - JoonasK

Sidor: [1] 2 3 ... 12
1
Kryssningsfartyg / SV: Seaside/Seaview
« skrivet: 20 oktober 2017, 09:34:26  »
Är Italienska Fincantieri som bygger dessa och dom har snott design idén från dessa tror jag  ;)
http://www.faktaomfartyg.se/al_salam_boccaccio_1970_b_1.htm
Nej den är bara ful tycker jag om dessa "monster"

Far genast tankarna till stabilitet. Det var inget vidare med de förstörda fd italienarna.

2
Skojar du! Såklart uppsakattas bilderna på Elefterios! Klart intressanta färjor som dröjde mycket före leverans.

3
Oj så var det! Och att det var så omfattande, med alla hytter till bildäcket samtidigt.

http://www.faktaomfartyg.se/extra_bilder/turella_1979_rit_1.htm

Rosella fick det 1993 men när fick syrran det? Som Lion King redan 1996? När hon var Fantaasia, var det inget garage på däck 5 mer, du ser ju det på planlösning och själva hyttavdelningen på mina bilder ombord Regina della Pace 2012. Och ja, där har dom bytt logik så att det som var däck 4 hos Viking är däck 5.

https://goo.gl/photos/VcXushvzF8vc6wWh7

Syns tydligt på Mirans bilder ombord Fantaasia:
http://www.faktaomfartyg.se/extra_bilder/fantaasia_1979_omb_1.htm
Rosella nuvarande landgång på däck 4 togs i bruk när hon återigen sattes in på kapellskärlinjen 2008 istället för att
bygga om landgången, porten fanns där sen tidigare och användes till att lassa/lossa bilar när det fanns
ett bildäck på 4:an. Passagerar portarna på 5:an som funnits sen begynnelsen finns ännu kvar, den ena används
som lager för den nya butiken där, den andra användes faktiskt ännu under Tallinn trafiken i vintras.

Det där stämmer riktigt, jag klev ju ombord på Tallinn-linjen genom den.

4
Som Lion King hade Turella personbildäcket kvar på hyttdäcket.
Har själv parkerat där mellan Halmstad-Grenå.

/ Marre

Säkert så. I så fall har hyttavdelningen kommit hos Tallink eller sista tider som Lion King. FOF anger enbart en dockning 1996.

5
Oj så var det! Och att det var så omfattande, med alla hytter till bildäcket samtidigt.

http://www.faktaomfartyg.se/extra_bilder/turella_1979_rit_1.htm

Rosella fick det 1993 men när fick syrran det? Som Lion King redan 1996? När hon var Fantaasia, var det inget garage på däck 5 mer, du ser ju det på planlösning och själva hyttavdelningen på mina bilder ombord Regina della Pace 2012. Och ja, där har dom bytt logik så att det som var däck 4 hos Viking är däck 5.

https://goo.gl/photos/VcXushvzF8vc6wWh7

Syns tydligt på Mirans bilder ombord Fantaasia:
http://www.faktaomfartyg.se/extra_bilder/fantaasia_1979_omb_1.htm

6
Däremot kan man fråga om Viking Sally inte hade porten till däck 5 i bruk samma år som Saga och Song kom. När tillkom nuvarande kajerna till Stadsgården?

På bilderna från Åbo ser man inga högre konstruktioner till landgångarna före att Amorella kom sent i 1988 och samtidigt invigdes nuvarande Vikingterminalen där.

Turella och Rosella hade det i varje fall. För de hade inga passagerarportar på däck 4, endast fordonsportar. Sally hade portarna så att man kunde välja däck. Dock kunde man bara använda en i taget.

Den gamla lägre landgången på VLs terminaler passar som sagt till portar på  både däck 4 och 5, men inte däck 6.

Poängen med den lite udda lösningen  som VL hade som standard var och är ju annars att man får ett snabbare passagerarutbyte genom att använda dubbla landgångar.

Siljas Serenade och Symphony har som sagt ett liknande arrangemang, men där används den nedre porten för personal.

Fast Rosella och Turella hade porten på däck 4 och det fanns inga andra portar till passagerare:

http://www.vikingline.fi/globalassets/documents/ships_and_on_board/ship_info/rosella_sv-en-fi.pdf

Däremot Diana II verkade ha sina portar på däck 5. Hon trafikerade ju Stockholm ett tag till början. :)
http://www.faktaomfartyg.se/extra_bilder/far_d/diana_II_1979_rit_1.htm

Det roliga är precis att få veta hur infran har följt med i utvecklingen, det är därför jag undrar.

7
Färjor / SV: Varför ligga på Ålands hav?
« skrivet: 19 oktober 2017, 11:15:37  »
Men nu vill rederierna sälja mer ombord, vilket man gör när fartygen ligger och driver i på Ålands hav.
Tidigare när fartygen i princip gick direkt över till Mariehamn och låg där så stängdes det mesta ner då man inte fick sälja alkohol ombord när fartyget låg vid kaj, utan man fick dra bort till Arkipelag i Mariehamn etc,, om man ville festa vidare.
Det enda som jag saknar i dag är korvmojjen som fanns där vid hamnplanen i Mariehamn och som man gick till på natten för att få något anat än någon macka som såldes ombord.
Det verkar ju enligt andra finnas fler orsaker till att inte ligga vid kaj. (Själv vet jag inte.) Men om detta är den avgörande. Då är det ju ingen idé att gå till Berghamn istället, även om hamnen där nu verkar bli utbyggd.

Kan det ha med saken att göra att man vill både köra Birka till egen hamn med mindre avgifter och samtidigt får en större ersättare till Eckerö?

8
Däremot kan man fråga om Viking Sally inte hade porten till däck 5 i bruk samma år som Saga och Song kom. När tillkom nuvarande kajerna till Stadsgården?

På bilderna från Åbo ser man inga högre konstruktioner till landgångarna före att Amorella kom sent i 1988 och samtidigt invigdes nuvarande Vikingterminalen där.

9
Ja, du har rätt att de fanns men gåtan löser sig genom att titta på bilden - hela flottan hade specialmärke Viking Line 25 år just det året eftersom 1984 var det 25 år från 1959 när det hela började. Och så har man förändrat målningen redan - den röda färgen fortsätter med en rak linje i fören uppåt när till början hade systrarna en kantigare linje där. På Merihistoria finns det bilder även på Skatuddens Kanalterminal och den hade aldrig några högre landgångar - inte ens när Sally Albatross och Silja Festival trafikerade dit. Så svaret till detta är att först när Olympia och Mariella började från nuvarande terminal på Skatuddens ”Finnjet”-ända, tillkom även landgångarna till däck 6. Dels därför att det var redan installerat upp till däck 5 på Finnjet. Samma används även idag.

10
Trevliga bilder kan inte varit mycket folk ombord? Såg nästan ut som att du satt själv i restaurangen.

Tack! Några hundra stycken ändå. Jag försöker alltid fota lika lite folk som möjligt för att inte reta upp med fotoförbud och dylika.

11
Jag tror att det var Viking Saga och Song som var först med de höga entréerna. Det behövdes ju eftersom de hade dubbla trailerdäck. Senare vikingfartyg har kunnat utnyttja både den lägre och högre landgången för snabbare lossning och lastning.

På Silja kom inte motsvarande förrän med Serenade och Symphony.

Men det är fortfarande bara Helsingforsläget som har den höga landgången i Värtan. Övriga av Silja och Tallinks fartyg har entrérna på "mellandäcket", alltså på det däck som motsvarar det som ligger mellan entrédäcken på VLs fartyg. Istället har man en entré i fören och en i aktern för snabb lossning och lastning.

Ja, fast det stämmer inte eftersom på Viking Saga och Song hade man rulltrappan från däck 4 dit landgången kom vid sidan av färjan på båtdäcket, alltså på utsidan av dubbla trailerdäck till allmänna utrymmen högre upp på däck 6. En lösning som inte upprepades igen på Östersjöfärjorna. De gångerna jag åkt med Regina Baltica, var det rulltrappan som gällde. :)

Finnjet hade ju också landgången till däck 4 och 5 på Skatudden från första början.

http://faktaomfartyg.se/extra_bilder/viking_saga_viking_song_extra_1.htm
http://faktaomfartyg.se/extra_bilder/far_v/viking_song_1980_rit_1.htm
http://faktaomfartyg.se/extra_bilder/viking_saga_1980_omb_1.htm
http://faktaomfartyg.se/extra_bilder/viking_saga_1980_extra_1.htm
http://faktaomfartyg.se/extra_bilder/braemar_1980_dplan.htm
http://faktaomfartyg.se/extra_bilder/far_r/regina_baltica_1980_inr_1.htm
Nu blir jag lite osäker. Men visst hade man väl entrér även på däck 6? Är det inte de som syns närmst hytterna på de första ritningarna du länkat?

När hos senare gick från Frihamnen fanns det väl bara en lägre landgång. (Av typen som kan justeras för att passa däck 4 eller 5, men inte däck 6.)

Det är väl samma sak med Isabelle? Hon kan väl också bara använda den nedre entrén när hon går för Tallink, eller är jag ute och cyklar nu? Blev som sagt osäker.

Tillägg, jo Saga och Song hade entréer även på däck 6 och det redan från varvet.

http://www.faktaomfartyg.se/viking_song_1980_b_1.htm

Jes, men har aldrig sett bilder där de skulle faktiskt ha varit i bruk... Men jag måste bläddra genom mina bilder jag kanske har sparade på Regina Baltica vid kajen i Tallinn. :)
Stadsgården tror jag har bättre odds. Frågan är bara vilket eller vilka år man byggde de höga landgångarna. Men det är nog rimligt att det skedde ganska nära inpå leveranserna av Saga och Song.

Tyvärr. I Tallinn:

http://merihistoria.fi/aineistot/987/

Vid Stadsgårdsterminalen så sent som 1984, alltså ett år före Mariella:

https://en.m.wikipedia.org/wiki/MS_Regina_Baltica#/media/File%3AViking_Song_1984.jpg

12
Jag tror att det var Viking Saga och Song som var först med de höga entréerna. Det behövdes ju eftersom de hade dubbla trailerdäck. Senare vikingfartyg har kunnat utnyttja både den lägre och högre landgången för snabbare lossning och lastning.

På Silja kom inte motsvarande förrän med Serenade och Symphony.

Men det är fortfarande bara Helsingforsläget som har den höga landgången i Värtan. Övriga av Silja och Tallinks fartyg har entrérna på "mellandäcket", alltså på det däck som motsvarar det som ligger mellan entrédäcken på VLs fartyg. Istället har man en entré i fören och en i aktern för snabb lossning och lastning.

Ja, fast det stämmer inte eftersom på Viking Saga och Song hade man rulltrappan från däck 4 dit landgången kom vid sidan av färjan på båtdäcket, alltså på utsidan av dubbla trailerdäck till allmänna utrymmen högre upp på däck 6. En lösning som inte upprepades igen på Östersjöfärjorna. De gångerna jag åkt med Regina Baltica, var det rulltrappan som gällde. :)

Finnjet hade ju också landgången till däck 4 och 5 på Skatudden från första början.

http://faktaomfartyg.se/extra_bilder/viking_saga_viking_song_extra_1.htm
http://faktaomfartyg.se/extra_bilder/far_v/viking_song_1980_rit_1.htm
http://faktaomfartyg.se/extra_bilder/viking_saga_1980_omb_1.htm
http://faktaomfartyg.se/extra_bilder/viking_saga_1980_extra_1.htm
http://faktaomfartyg.se/extra_bilder/braemar_1980_dplan.htm
http://faktaomfartyg.se/extra_bilder/far_r/regina_baltica_1980_inr_1.htm
Nu blir jag lite osäker. Men visst hade man väl entrér även på däck 6? Är det inte de som syns närmst hytterna på de första ritningarna du länkat?

När hos senare gick från Frihamnen fanns det väl bara en lägre landgång. (Av typen som kan justeras för att passa däck 4 eller 5, men inte däck 6.)

Det är väl samma sak med Isabelle? Hon kan väl också bara använda den nedre entrén när hon går för Tallink, eller är jag ute och cyklar nu? Blev som sagt osäker.

Tillägg, jo Saga och Song hade entréer även på däck 6 och det redan från varvet.

http://www.faktaomfartyg.se/viking_song_1980_b_1.htm

Jes, men har aldrig sett bilder där de skulle faktiskt ha varit i bruk... Men jag måste bläddra genom mina bilder jag kanske har sparade på Regina Baltica vid kajen i Tallinn. :)

13
Jag tror att det var Viking Saga och Song som var först med de höga entréerna. Det behövdes ju eftersom de hade dubbla trailerdäck. Senare vikingfartyg har kunnat utnyttja både den lägre och högre landgången för snabbare lossning och lastning.

På Silja kom inte motsvarande förrän med Serenade och Symphony.

Men det är fortfarande bara Helsingforsläget som har den höga landgången i Värtan. Övriga av Silja och Tallinks fartyg har entrérna på "mellandäcket", alltså på det däck som motsvarar det som ligger mellan entrédäcken på VLs fartyg. Istället har man en entré i fören och en i aktern för snabb lossning och lastning.

Ja, fast det stämmer inte eftersom på Viking Saga och Song hade man rulltrappan från däck 4 dit landgången kom vid sidan av färjan på båtdäcket, alltså på utsidan av dubbla trailerdäck till allmänna utrymmen högre upp på däck 6. En lösning som inte upprepades igen på Östersjöfärjorna. De gångerna jag åkt med Regina Baltica, var det rulltrappan som gällde. :)

Finnjet hade ju också landgången till däck 4 och 5 på Skatudden från första början.

http://faktaomfartyg.se/extra_bilder/viking_saga_viking_song_extra_1.htm
http://faktaomfartyg.se/extra_bilder/far_v/viking_song_1980_rit_1.htm
http://faktaomfartyg.se/extra_bilder/viking_saga_1980_omb_1.htm
http://faktaomfartyg.se/extra_bilder/viking_saga_1980_extra_1.htm
http://faktaomfartyg.se/extra_bilder/braemar_1980_dplan.htm
http://faktaomfartyg.se/extra_bilder/far_r/regina_baltica_1980_inr_1.htm

14
Så tar jag mig några steg upp till den härliga skybaren som på alla övriga Gotlandsfärjorna från 70- och 80-talen var sittsalong till första början. Så roligt faktiskt att Visby och Gotland såväl 1972-73 som 1980-81 är i trafik på Medelhavet. Finns på däck 8 i fören när restaurangdäcket är på däck 6.










En grej av industrial stil.










Vet någon om bardisken? Om den var där i början?




Nu måste jag jobba ett tag men återkommer med bilder på övriga utymmen samt på soldäcket under överfarten lite senare. :)

15
Och ja, resten av färjan på restaurangdäcket är inredd i samma stil. Särskilt dekorationen av trä och så lamporna tyckte jag var speciella. Här det största utrymmet på mitten, kombinerad a la carte som bär utan konstigheter namnet la Dolce Vita och sen self-service. Jag kunde inte låta bli och ville äta samma meny som middag som på Mega Smeralda. Trerätters för 25€. Samma pris som hos Moby för en huvudrätt jag hade som lunch. :)









Stolarna verkade även vara originala?








Bordserveringen på mitten bär just namnet la Dolce Vita och var betjänad av en servitör som hade jobbat i Norge för Color Line på Prinsesse Ragnhild före att Color Fantasy kom. Roligt. :)






























Förrätt.


Vyn från bordet.




Mot aktern från restaurangen fanns det bara denna sittplats och några spel.




Men vilka spel det var!


Och mellan förliga trappan och restauragen så har man denna lilla butik.



Sidor: [1] 2 3 ... 12