Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna medlem har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Donkeyman

Sidor: [1] 2 3 ... 5
1
Färjor / SV: Hurtigrutten funderar pa egna hamnanlaggningar
« skrivet: 06 juli 2018, 09:25:16  »
Det har blivit ytterligare utveckling på konflikterna kring Havneterminalen Prostneset i Tromsø. Dagen före invigning skedde följande:

1. Tromsø Havn och Fylkestrafiken kom överens om villkoren för att använda den nya bussterminalen som ligger i gatuplanet på terminalen. Detta sedan de högsta politikerna i Fylkestinget gripit in och givit direktiv till parterna. Som ju har krånglat i 3-4 år om detta. Plopp så löste sig allt. Nu är det bara den Finska bussen till Levi- Rovaniemi- Oulu som stannar på planen utanför vid avgång och ankomst. Men den flyttar nog snart in också.

2. Tromsø Havn och Hurtigruten kom överens om villkoren för hamnavgifterna. Även det dagen innan invigning. Även detta sedan politikerna i Fylket och Kommunen hade "satt sig" på Hamnen och tvingat dem att skriva på det avtal som framförhandlades för ett par månader sedan.

Nästa intressanta utveckling var att Havnedirektøren sade upp på dagen. Åtmindstone officiellt men tidningarna spekulerar i att han helt enkelt fick sparken. Men nästa arbetsdag löste sig två andra konflikter kring samma tema.

3. Över natten monterade hamnen tillbaka de pollare som hade demonterats när terminalen byggdes. Det intressanta är att de pollarna är dem som Hurtigruten skall använda för springtrossarna för och akter. Det vill säga de trossar som fixerar båten i längsled när den ligger till kaj. Därmed kan alla hurtigruter använda terminalen. Det här jobbet beordrades av den politiskt tillsatta Hamnstyrelsen och den vikarierande Hamndirektören.

4. Samma morgon träffades Hamnen och företrädare för de båda taxibolagen för att i "positiv anda" komma till en lösning på droskornas problem. Men då hade också kommunens politiker påmint om att ett (av många) villkor för att man skulle finansiera terminalen var just att droskor, handikapptransporter och minibussar skulle kunna lasta och släppa av resande direkt in i väntsalen på det övre planet. Man har också byggt en ramp upp dit och en liten plan utanför ingångsdörren för just detta. En byggnation som hade varit helt meningslös om man inte kommit till överenskommelse. Antagligen sätts detta i verk så fort som området runt terminalen är färdigt, dvs om några veckor.

Här kan man alltså konstatera att fyra konfliktfrågor löstes i princip "muy pronto" när Havnedirektören fick besked från ägarna (=politikerna i kommun och fylke) om hur saker och ting skulle ordnats. Problem som alltså hade förhalats i bortåt fyra års byggnationstid. Men man får inte glömma bort att det här bygget innan dess var ett politiskt stridstema i kanske 20 år. När partierna slutligen skulle visa upp sitt nya palats tålde man nog inte att en byråkrat satte käppar i hjulen.

Info om terminalen: www.prostneset.no

2
Färjor / SV: Hurtigrutten funderar pa egna hamnanlaggningar
« skrivet: 25 juni 2018, 21:54:01  »
Jag tog vägen inom den nya terminalen på väg från jobbet. Det var onekligen en våldsam byggnad. I gatuplanet under byggnaden var det bussterminal i modernt stuk med fickor som bussarna måste backa ut från. Digitala skyltar som det ju är numera. När man gick in var det ett fik samt en krog som var under byggnad (steak house förstås - öppnas 1.Sep). Upp för rulltrappan hade Fylkestrafiken expedition så var det turistinfo ett större café och några souvenirbutiker. Och hela hallen funkar som väntsal. Jag fick mest association till ett modernt så kallat "resecentrum" i någon halvstor Svensk stad.

Till hurtigbåten fick man så ta sig ned en trappa och gå ut på flytbryggan (märkligt nog hade man avhållit sig från dyrbara och komplicerade hydrauliska ramper för att kompensera för tidvatten). Hurtigruten släppte samtidigt av några hundra resenärer som också passerade genom den stora hallen som blev rejält välfylld.

Mycket runt omkring är fortfarande under byggnad så man hade inte fått till någon droskstation. Så droskorna stod utspridda här och där bland diverse byggfuttar, materialhögar och hoppades att någon skulle se dem. Normalt går det åt en liten armada med droskbilar när Hurtigruta eller Hurtigbåten kommer in. Vi får väl se hur de löser den saken när det är färdigt. Jag har själv kört droska här i byen och vet att det är mycket vanligt att man skall leverera eller hämta folk med många koffertar men här kommer man ju inte i närheten av båtarna. Det är bara att lämna passageraren utanför dörren så får de själva släpa godset upp en våning, genom stora hallen och ned en våning igen. Inte särskilt kundvänligt. Detta hade man med lätthet kunnat lösa annorlunda.

3
Färjor / SV: Hurtigrutten funderar pa egna hamnanlaggningar
« skrivet: 25 juni 2018, 10:47:52  »
Det har varit flera turer runt den nya hamnterminalen. Fylkestrafiken vägrade betala för att distrikts- och regionbussarna skulle använda terminalen och hotade att flytta bussarna utanför centrum. Hurtigruten och kommunen traffade ett avtal om ersättning men så kom det nya konflikter emellan och avtalet undertecknades aldrig. Slutligen upptäckte man att trapphuset i terminalen gjorde terminalen för trång. Hela invigningen skjöts upp.

I Fredags var det högtidlig invigning. Hurtigbåtarna (Snabbåtarna) hade redan flyttat till nya terminalen. Och på Torsdagen, dvs dagen före invigning, skrevs avtal för såväl busstrafik som hurtigruten. Detta sedan man gripit in på lite högre politisk nivå och lagt press på parterna (=Fylkestrafik och Kommun).

Men fortsatt kvarstår det rent fysiska problemet med trapphuset. Tills vidare går Midnatsol, Trollfjord, Vesterålen och Lofoten från den nya terminalen medan de övriga 7 båtarna går till den gamla som ligger 200 m längre norrut. Hamnen hävdar att det inte är något fel på terminalen, det är bara att börja trafikera. Hurtigruten menar att 1,4 m är för litet "säkerhetsavstånd" till fasta installationer. Vid dåligt väder eller om det ryker en tross så blir det lätt skador antingen på trapphus eller ramper. Och där står den frågan. Tanken är ju att lastrampen skall ligga söder om trapphuset och passagerarrampen norr om. Men jag håller med om att 1,4 m klaring är för lite så där sympatiserar jag med hurtigruten. Samtidigt som det är otroligt att ett 400 millars bygge inte planeras bättre.

Mitt stalltips är att båtarna som en tillfällig kompromiss kommer att ligga lite längre mot syd så bägge ramper hamnar syd om trapphuset, så bygger man någon avgränsning mellan passagerar- och lastzon. Därefter diskuterar man i 4-5 år innan nödvändiga modifieringar kommer till stånd. Vilket sannolikt innebär en flygplatsliknande ramp liknande den som finns i Bergen.

4
Kryssningsfartyg / SV: Hurtigruten overtar Kleven Verft
« skrivet: 12 juni 2018, 06:14:19  »
Det är sannolikt så att Hurtigruten redan har betalat en ganska ansenlig handpenning för de två nybyggena. Men fartyg under byggnation är normalt sett varvets egendom ända till de är färdiga när de överlämnas till den nya ägaren. Detta innebär i sådana fall att vid konkurs för varvet kommer fartygen att ingå i konkursen och inbetalda pengar är förlorade. Den som beställt och delvis betalat de icke färdigställda fartygen blir en fordringsägare i konkursen på lik linje med alla andra. Genom åren finns det flera exempel på redare som fått betala sin båt i det närmaste två gånger när byggnadsvarvet konkat. På det här sättet säkerställer man leveransen till avtalat pris.

5
Färjor / SV: Birger Jarl åter till salu.
« skrivet: 21 maj 2018, 10:04:02  »
Alldeles oavsett vilket så krävs maskinfolk i princip kontinuerligt även vid ren hotelldrift. Då kan de utgöras av certifierade maskinister på året-runt lön så har man löst det tekniska även för hotell- och restaurangdriften. Eftersom resan bara är 3 timmar så räcker det med att ha bara ha en vakt ombord, man behöver inte bemanna för dygnkontinuerlig drift. Har man fast besättning så är det inte heller någon stor sak med farledsbevisen. Därmed kan man "meranvända" både kapten och resten av besättningen i hotell- och restaurangdriften. Alternativet är att bemanna resorna med "extraknäckande" besättning och det är nog inte någon enkel uppgift.

6
Färjor / SV: Birger Jarl såld?
« skrivet: 28 april 2018, 15:41:10  »
Nu är det väl så att "Finnmarken" är en symbol för ett klasssiskt transportsystem med 125 år på nacken men som än i dag genererar 15% av alla turister som besöker Norge. "Birger Jarl" är inte i närheten av detta.

Grundproblemet för "Birger Jarl" är att fartygets hotell- och restaurangverksamhet i den form den drivs i dag inte är möjlig utan att fartyget samtidigt har klass som passagerarfartyg och är ute och rör på sig ganska ofta. Och skärgårdsturerna är sannolikt ett rejält "penningsluk" i det sammanhanget.

Skall man renodla restaurang och hotell krävs en ny kajplats som sannolikt blir betydligt "sämre" än den man har i dag. Det vill säga man är fångad i en form av "Moment 22".

7
Färjor / SV: Gourmet restaurant på Helsingør - Helsingborg (Lat56*)
« skrivet: 24 april 2018, 20:15:46  »
Den Danska restaurangen kommer till Sverige en gång i timmen därför att den befinner sig på en Dansk färja som går mellan Sverige och Danmark. Sedan kan den Danska restaurangen mycket väl ägas av ett Svenskt företag och då blir det lika rätt att kalla den för Svensk restaurang. Alla har alltså rätt så vi kan lägga ned det spåret.

Däremot kan det vara på sin plats att göra en liten historisk utvikning. Därför att för inte så förfärligt länge sedan var restaurangerna och barerna på färjorna över Öresund mycket populära bland Svenskar. Helt enkelt därför att de var billigare än det som fanns i land på Svensk sida. Men utbudet av sådana lokaler var också begränsat i Sverige. Det minns väl alla som är typ 50+. Det utvecklades en tradition att "tura", det vill säga man satt kvar på färjan många turer i sträck och behövde inte betala ny biljett så länge man inte gick i land.

Samtidigt var det mycket billigare att handla öl, sprit och en massa andra varor i Danmark vilket fyllde färjorna med shoppande resenärer.

Allt detta förändrades i och med liberaliseringen av den Svenska alkoholpolitiken. Det växte upp mängder med serveringar på land och när Sverige gick in i EU utjämnades också priserna. Därmed reducerades underlaget för färjorna och alla rederier utom det som i dag är HH försvann. Traditionen att "tura" reducerades också och därmed underlaget för serveringarna. Till slut var det bara en färja som hade en "anständig" krog ombord.

Det var situationen senast jag var i Helsingborg och "turade" i samband med en brandkurs där. Men jag känner flera som bor i den staden och de och andra i samma generation höll traditionen vid liv. Nu verkar det som om det nya rederiet lyckas med att få den här gamla traditionen att komma tillbaka med lite nya grepp jämfört med tidigare. Vilket i vart fall jag tycker är glädjande. Det blir nog en "tura"-dag för Donkeyman i sommar av rent nostalgiska skäl.

8
Kryssningsfartyg / SV: QE2 som hotell
« skrivet: 20 april 2018, 13:03:18  »
Enligt berättelser från 20-talet skall det ha varit stora mängder Ryska flyktingar i Paris. Men staden skall också ha varit en magnet för penningstarka Amerikanska turister som ville ägna sig åt sådana nöjen som var förbjudna på hemmaplan under förbudstiden så historien är inte otänkbar.

Lite OT - en annan historia från den tiden är om "Bloody Mary". Bland de Ryska flyktingarna fanns folk som kunde konsten att tillverka vodka så det fanns stora mängder av den drycken i omlopp. Så uppfann man "Bloody Mary" för att boosta förbrukningen. En drink som föll de Amerikanska tillresande i smaken. Men den gången hette det "Bucket of Blood".

9
Kryssningsfartyg / SV: QE2 som hotell
« skrivet: 19 april 2018, 15:41:24  »
Jag såg QE 2 i Dubai så sent som i Augusti när jag var på jobb i Dubai. Men det var bara från sjösidan. Åkte ut och in till en ankarliggare med en speedbåt så jag bad föraren göra en "strykare" när vi passerade. Såg inte några tecken på verksamhet ombord, tvärtom såg båten "skabbig" ut. Men det kanske var stor verksamhet inne i båten, det kunde jag inte observera.

10
Färjor / SV: Birger Jarl åter till salu.
« skrivet: 16 april 2018, 14:47:43  »
Det tycks som om vi har en form av "Moment 22" här.

Att använda fartyget för sjöfart i lite större utsträckning än 3 timmars turer runt Fjäderholmarna innebär troligen investeringar. Möjligen i den större skalan, men det vet vi inte något om. Men mer sjöfart innebär problem för driften som hotell och restaurant.

Att använda fartyget för ren hotell- och restaurantdrift går sannolikt att göra lönsamt men då har vi problemet att kajplatsen enligt uppgift kräver 80 mindre turer om året vilket genererar kostnader och går ut över hotell- och restaurantdriften.

Att sälja fartyget till skrot innebär möjligen stora kostnader för asbestsanering och diverse annat. Kan man över huvud taget skrota fartyget i Sverige, finns det över huvud taget någon som klarar att göra detta lönsamt. Mig veterligen ligger närmaste fartygsskrot med infrastruktur i Danmark.

Så vad göra ........ här är en svårlöslig ekvation.

12
Övrig sjöfart / Jon Michelet är död
« skrivet: 15 april 2018, 18:37:52  »
Den Norska författaren Jon Michelet har avlidit. Han var en av landets mest populära författare som har gett ut mängder av böcker om olika tema. Som gammal sjöman låg havet och sjöfolket honom nära hjärtat och han har i olika sammanhang tagit till orda till förmån för krigsseglarna.

Hans riktiga storverk är romanserien "En sjøens helt" som skildrar en ung Norsk sjöman som mönstrar ut just före kriget börjar och som sedan blir ute hela kriget. Som så många andra den gången. Det har kommit 5 band som Donkeyman har slukat och läst om ett par gånger.

Det sista och 6:e bandet var planerat till Augusti 2017 men på grund av sjukdom klarade han inte att bli färdig med det i tid. Men familj och förlag meddelar att han har skrivit på detta under hela sin sjukdomstid. Det har gått sakta tack vare hans hälsotillstånd men Michelet har kämpat på och fick manus färdigt just före sin död.

Boken blir att heta "Krigerens hjemkomst" och kommer ut i höst. Donkeyman väntar med längtan. Han måste ju få veta "hur det går".

Den här bokserien rekommenderas till alla som har sjöfartsintresse. Det är långt mer än en krigsskildring, det är en beskrivning på hur livet var ombord på ett handelsfartyg på 40-talet.

13
Färjor / SV: Birger Jarl åter till salu.
« skrivet: 13 april 2018, 13:39:14  »
Vad kan prislappen ligga på? - Om man vill köpa.

Ett fartygs värde sätts i huvudsak av dess kommersiella potential.

Skall man börja segla med Birger Jarl som passagerarfartyg på linje eller kryssning måste man sannolikt pytsa in mycket cash. Det är nog tvivelaktigt om man kan förränta något sådant.

Skall man däremot se på hotell och restaurangkoncept så har man en mycket bra kajplats men den är villkorad med att fartyget är "ute och rör på sig" i en viss utsträckning. Något som ju höjer kostnadsnivån rejält. En alternativ kajplats i bra läge är också problematiskt att finna.

Men alla fartyg har ett lägstapris som är skrotvärdet. Jag tror att om man skall få till ett koncept som ger avkastning så måste man nog få köpa fartyget till något som är i kontakt med skrotpriset och dessutom ha en välfylld plånbok som tillåter investeringar.

Men den sista optimisten är inte född än. Tänk bara på dem som låg bakom Strömma, Blidösund och de andra båtarna som räddades på 60-talet. Det hjälpte inte att idiotförklara dem, de höll på sitt och skapade en hel industri.

14
Kryssningsfartyg / SV: Ocean Gala på väg mot Dubai?
« skrivet: 11 april 2018, 08:27:26  »
När det gäller re-circulation av utrustning från skrotade båtar kan man bara konstatera att platser som Alang är mycket mer effektiva och professionella jämfört med Fosen och Fornæs.

I Skandinavien köper du prylar som skruvats loss från de skrotade fartygen och de ligger "as is - where is". I de flesta fall har man inte heller tagit vara på certifikaten som hör ihop med prylarna. Du köper delen som ett råmaterial som du själv får göra i ordning. För de här firmorna är det uppenbart stålet som är den stora intäktskällan.

I Östern skruvar man loss absolut allt. Du kan sedan köpa renoverade delar av alla de slag. Med certifikat och allt. I många fall kan du också finna oanvända reservdelar.

Men re-cirkulation av delar kräver också resurser och kunskap. Det finns flera firmor här i Skandinavien som köper "skrotdelar" från de som hugger upp fartyg och som sedan renoverar dessa och säljer som "second hand".

För inte så länge sedan hade vi ett företag i Stockholm som levde på att köpa fartyg som gått i konkurs eller utrangerats av andra skäl. Deras expertis låg i att finna de här fartygen och få loss dem för "noll komma niks". Sedan skruvade man väck allt som gick att sälja enkelt och lade det på lager för försäljning. Det som var kvar av fartyget såldes till skrot för ungefär samma pris som man givit för ett komplett fartyg. Vinsten låg i alla de delar som man sedan kunde sälja.

15
Kryssningsfartyg / SV: Ocean Gala på väg mot Dubai?
« skrivet: 10 april 2018, 13:19:41  »
Er det normalt at man skroter et skip med så mye inventar?

Det är helt och hållet en prisfråga. När skroten skall köpa ett fartyg är det normalt så att man inspekterar det och lämnar ett bud "as is". Det betyder i praktiken att det som finns ombord när man inspekterar skall vara ombord när det levereras. Skall man plocka av inventarier kommer man överens om detta innan man gör ett deal. Högsta pris förutsätter dessutom att fartyget fortfarande har giltiga certifikat.

Fartygets inventarier och utrustning är en stor del av skrothandlarens vinst. Utmed skrotstränderna i till exempel Alang finns det en hel industri som reparerar och sätter i stånd utrustning som sedan säljs vidare. Många rederier köper "second hand" prylar från skrotarna. Det är inte annorlunda i till exempel Norge och Danmark där det också finns fartygsskrotning. Jag har köpt många bra och billiga prylar till de rederier jag jobbat för både från Indien med omnejd och från våra Skandinaviska aktörer.

Sidor: [1] 2 3 ... 5