Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna medlem har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Donkeyman

Sidor: [1] 2 3 4
1
Kryssningsfartyg / SV: QE2 som hotell
« skrivet: Idag kl. 15:41:24 »
Jag såg QE 2 i Dubai så sent som i Augusti när jag var på jobb i Dubai. Men det var bara från sjösidan. Åkte ut och in till en ankarliggare med en speedbåt så jag bad föraren göra en "strykare" när vi passerade. Såg inte några tecken på verksamhet ombord, tvärtom såg båten "skabbig" ut. Men det kanske var stor verksamhet inne i båten, det kunde jag inte observera.

2
Kryssningsfartyg / SV: Birger Jarl åter till salu.
« skrivet: 16 april 2018, 14:47:43  »
Det tycks som om vi har en form av "Moment 22" här.

Att använda fartyget för sjöfart i lite större utsträckning än 3 timmars turer runt Fjäderholmarna innebär troligen investeringar. Möjligen i den större skalan, men det vet vi inte något om. Men mer sjöfart innebär problem för driften som hotell och restaurant.

Att använda fartyget för ren hotell- och restaurantdrift går sannolikt att göra lönsamt men då har vi problemet att kajplatsen enligt uppgift kräver 80 mindre turer om året vilket genererar kostnader och går ut över hotell- och restaurantdriften.

Att sälja fartyget till skrot innebär möjligen stora kostnader för asbestsanering och diverse annat. Kan man över huvud taget skrota fartyget i Sverige, finns det över huvud taget någon som klarar att göra detta lönsamt. Mig veterligen ligger närmaste fartygsskrot med infrastruktur i Danmark.

Så vad göra ........ här är en svårlöslig ekvation.

4
Övrig sjöfart / Jon Michelet är död
« skrivet: 15 april 2018, 18:37:52  »
Den Norska författaren Jon Michelet har avlidit. Han var en av landets mest populära författare som har gett ut mängder av böcker om olika tema. Som gammal sjöman låg havet och sjöfolket honom nära hjärtat och han har i olika sammanhang tagit till orda till förmån för krigsseglarna.

Hans riktiga storverk är romanserien "En sjøens helt" som skildrar en ung Norsk sjöman som mönstrar ut just före kriget börjar och som sedan blir ute hela kriget. Som så många andra den gången. Det har kommit 5 band som Donkeyman har slukat och läst om ett par gånger.

Det sista och 6:e bandet var planerat till Augusti 2017 men på grund av sjukdom klarade han inte att bli färdig med det i tid. Men familj och förlag meddelar att han har skrivit på detta under hela sin sjukdomstid. Det har gått sakta tack vare hans hälsotillstånd men Michelet har kämpat på och fick manus färdigt just före sin död.

Boken blir att heta "Krigerens hjemkomst" och kommer ut i höst. Donkeyman väntar med längtan. Han måste ju få veta "hur det går".

Den här bokserien rekommenderas till alla som har sjöfartsintresse. Det är långt mer än en krigsskildring, det är en beskrivning på hur livet var ombord på ett handelsfartyg på 40-talet.

5
Kryssningsfartyg / SV: Birger Jarl åter till salu.
« skrivet: 13 april 2018, 13:39:14  »
Vad kan prislappen ligga på? - Om man vill köpa.

Ett fartygs värde sätts i huvudsak av dess kommersiella potential.

Skall man börja segla med Birger Jarl som passagerarfartyg på linje eller kryssning måste man sannolikt pytsa in mycket cash. Det är nog tvivelaktigt om man kan förränta något sådant.

Skall man däremot se på hotell och restaurangkoncept så har man en mycket bra kajplats men den är villkorad med att fartyget är "ute och rör på sig" i en viss utsträckning. Något som ju höjer kostnadsnivån rejält. En alternativ kajplats i bra läge är också problematiskt att finna.

Men alla fartyg har ett lägstapris som är skrotvärdet. Jag tror att om man skall få till ett koncept som ger avkastning så måste man nog få köpa fartyget till något som är i kontakt med skrotpriset och dessutom ha en välfylld plånbok som tillåter investeringar.

Men den sista optimisten är inte född än. Tänk bara på dem som låg bakom Strömma, Blidösund och de andra båtarna som räddades på 60-talet. Det hjälpte inte att idiotförklara dem, de höll på sitt och skapade en hel industri.

6
Kryssningsfartyg / SV: Ocean Gala på väg mot Dubai?
« skrivet: 11 april 2018, 08:27:26  »
När det gäller re-circulation av utrustning från skrotade båtar kan man bara konstatera att platser som Alang är mycket mer effektiva och professionella jämfört med Fosen och Fornæs.

I Skandinavien köper du prylar som skruvats loss från de skrotade fartygen och de ligger "as is - where is". I de flesta fall har man inte heller tagit vara på certifikaten som hör ihop med prylarna. Du köper delen som ett råmaterial som du själv får göra i ordning. För de här firmorna är det uppenbart stålet som är den stora intäktskällan.

I Östern skruvar man loss absolut allt. Du kan sedan köpa renoverade delar av alla de slag. Med certifikat och allt. I många fall kan du också finna oanvända reservdelar.

Men re-cirkulation av delar kräver också resurser och kunskap. Det finns flera firmor här i Skandinavien som köper "skrotdelar" från de som hugger upp fartyg och som sedan renoverar dessa och säljer som "second hand".

För inte så länge sedan hade vi ett företag i Stockholm som levde på att köpa fartyg som gått i konkurs eller utrangerats av andra skäl. Deras expertis låg i att finna de här fartygen och få loss dem för "noll komma niks". Sedan skruvade man väck allt som gick att sälja enkelt och lade det på lager för försäljning. Det som var kvar av fartyget såldes till skrot för ungefär samma pris som man givit för ett komplett fartyg. Vinsten låg i alla de delar som man sedan kunde sälja.

7
Kryssningsfartyg / SV: Ocean Gala på väg mot Dubai?
« skrivet: 10 april 2018, 13:19:41  »
Er det normalt at man skroter et skip med så mye inventar?

Det är helt och hållet en prisfråga. När skroten skall köpa ett fartyg är det normalt så att man inspekterar det och lämnar ett bud "as is". Det betyder i praktiken att det som finns ombord när man inspekterar skall vara ombord när det levereras. Skall man plocka av inventarier kommer man överens om detta innan man gör ett deal. Högsta pris förutsätter dessutom att fartyget fortfarande har giltiga certifikat.

Fartygets inventarier och utrustning är en stor del av skrothandlarens vinst. Utmed skrotstränderna i till exempel Alang finns det en hel industri som reparerar och sätter i stånd utrustning som sedan säljs vidare. Många rederier köper "second hand" prylar från skrotarna. Det är inte annorlunda i till exempel Norge och Danmark där det också finns fartygsskrotning. Jag har köpt många bra och billiga prylar till de rederier jag jobbat för både från Indien med omnejd och från våra Skandinaviska aktörer.

8
Färjor / SV: Polferries flaggar på Bahamas - varför?
« skrivet: 05 april 2018, 12:25:43  »
En mängd Ryska fartyg är registrerade i andra flaggor. Orsaken till det uppges vara  att Ryska banker är mycket ovilliga till att ta inteckningar i fartyg. Vilket bland annat gjorde att en bunt med Ryska rederier som var registrerade på Grek-Cypern vann högsta vinsten när Cypern blev EU-medlem.

9
Färjor / SV: Polferries flaggar på Bahamas - varför?
« skrivet: 04 april 2018, 20:07:18  »
Skall man byta flagg för att få en mindre noga besiktning skall man inte byta till Bahamas. Det är en flagg som i praktiken har samma regelverk och besiktning som UK. Det finns flera betydligt lämpligare flaggor om man önskar driva "substandard shipping".

Skillnaden ligger i ekonomiska regler. Vill redaren "salta ned" en större del av sina inkomster och göra dem "rostfria" väljer man den typen av flaggor.

Jag har själv jobbat som Chief på Bahamasbåtar och jag har varit inspektör för sådana och har absolut inte upplevt att det är "slappare" kontroll än till exempel i Sverige. Jag vill snarare påstå att det är tvärtom.

10
Övrig sjöfart / Kort högsäsong för sjöfarten
« skrivet: 04 april 2018, 17:22:31  »
De senaste veckorna har kännetecknats av särdeles dåligt väder i NordNorge. Mängder av samhällen har blivit isolerade då vägar blivit avskurna av stora snöskred samtidigt som flyget inte har kunnat gå. Omfattande strömavbrott har också rapporterats.

Tidningarna har varit fyllda med reportage där folk och butiksvaror fraktas med diverse mindre passagerarfartyg, kustvakten och det som funnits till hands. Men också Hurtigruterna har haft mycket att göra. Senast i går var det reportage på TV om Honningsvåg som var isolerat genom vägavstängning och stängd flygplats. Men Hurtigruten gick. För övrigt har de mindre samhällena på Magerøya (ön där Honningsvåg och Nordkap ligger) varit isolerade i lång tid.

I dagens tidning kunde man läsa att man efter en längre avstängning öppnat vägen för kolonnkörning till Båtsfjord. Med resultat att hela kolonnen med plogbilar och allt fastnat uppe på fjället och folk fick tillbringa natten på veivesenets vägstation halvvägs över passagen.

11
Övrig sjöfart / SV: Vevaxeltillverkning?
« skrivet: 04 april 2018, 17:11:44  »
På den tiden fanns det tillverkare av "fullvuxna" fartygsmaskiner på flera ställen i Europa. De mest kända var nog: Götaverken (Sverige), Burmeister & Wein (Danmark), MAN (Tyskland), Sulzer (Schweiz) och Fiat (Italien). Motorer fraktades isärtagna i delar till de olika nybyggnadsvarven där de sattes samman.

I Sverige var det flera varv som byggde båtar som hade motorer av denna size. Till exempel Götaverken, Lindholmen, Eriksberg, Arendal, Uddevalla och Kockums. Men runtom i Europa fanns det också sådana varv vilket självfallet genererade ett stort antal transporter kors och tvärs genom kontinenten.

12
Kryssningsfartyg / SV: Ocean Gala på väg mot Dubai?
« skrivet: 31 mars 2018, 10:56:26  »
Det har nog mera att göra med hur man skall "salta ned" försäljningspengen. Detta bolag kanske ägs av säljarna via diverse mellanled. Men det kan ju också mycket väl vara så att rederiet på Comoros egentligen ägs av skrothandlaren som inte önskar ta in pengarna i hemlandet.

Motivet att det skulle vara beroende på miljöhänsyn eller dålig uppmärksamhet tror jag över huvud taget inte på. Verkligheten är att trots att skrotningen i den delen av världen är kritiserad så finns det inte några egentliga alternativ. Skall du skrota en båt av någon storlek så måste du i princip dit. Jag har själv varit där och vill bara säga att jag är imponerad av yrkesskickligheten. Hur man med otroligt enkla medel kan destruera ett stort fartyg och dessutom ta vara på nästan allt som går att sälja vidare.

13
Jag måste göra en liten utvikning till den Svenska skeppsbyggnadskonsten. Under en lång period var nämligen Sverige ett av de ledande länderna när det gällde utvecklingen av nya fartyg och nya koncept. Men när vi talar om detta i dag är det bara de gamla storvarven som nämns. Men det fanns en lika viktig - eller kanske ännu viktigare - kraft som drev utvecklingen framåt.

Jag tänker då på rederiernas konstruktionsavdelningar. När dagens rederier skall skaffa sig ett nybygge går man i princip till ett byggnadsvarv och köper en av varvets konceptfartyg. Möjligen med några mindre modifikationer. Detta sker ungefär som när ett bussbolag skall ha en ny buss - man väljer en redan färdig typ och ändrar möjligen på några småsaker.

Undantag från detta är i princip enbart kryssningsrederierna.

Men vrider vi klockan ett halvsekel tillbaka så hade ett rederi som Transatlantic en nybyggnadsavdelning som var världsledande. Man tog fram sina egna koncept - sedan gick man till varven med en anbudsrunda om vem som skulle få bygga. Men i huvudsak var detta avgjort från början så konstruktionen skedde i nära samarbete mellan rederi och varv.

De Svenska linjerederierna hade genom åren en mängd med fartyg som vart och ett flyttade utvecklingen framåt. Jag skall bara nämna några få exempel:

Transatlantic som konstruerde "Molnbåtarna" i slutet av 1940-talet. Den tidens mest avancerade styckegodsare. Men man hade byggt många moderna fartyg innan och man avslutade styckgodsperioden med fyra nybyggen i mitten på 1960-talet. Båtar som blev "den ultimata" styckegodsaren. Men Trans var själva högst aktiva när det gällde att avliva styckegodsarna. Man var världsledande med Ro/Ro-konceptet. Under 70-talet byggde man fyra stycken som var och en flyttade tekniken framåt.

Men detta var bara ett rederi. Johnson kom med banbrytande båtar. Broström hade bland annat Nihon som var ett totalt nytänkande och om Trans var världsledande på ro-ro så var Broström lika långt framme på rena containerbåtar. Salén plockade fram ett par av historiens bästa kylfartygsserier. Och så vidare. Detta skulle vara ämne till en väl tilltagen bok som ännu är oskriven.

Men jag har ett personligt förhållande till efterkrigstidens skeppsbyggnad. Jag hade förmånen att få besöka Nihon på en visning "live". Och jag blev imponerad. Lika imponerad som jag blev av "Nanny" där jag också hade förmånen att få en visning på Uddevallavarvet i slutskedet av bygget. Ett studiebesök jag organiserade för mina elever när jag var lärare på sjöbefälsskolan i Stockholm. Eftersom jag seglade i Trans fick jag jobba på ett par av de banbrytande fartygen men kunde besöka några av de andra. Som Stockholmare hade jag många kamrater som reste i Johnson och Salén och kunde besöka även några av deras moderna fartyg.

14
Kryssningsfartyg / SV: "Hurtigruten" kan delas upp
« skrivet: 26 mars 2018, 20:53:38  »
Jag tror inte att Hurtigruten ser till rundresor Bergen- Kirkenes i direkt konkurrens med Havila. De tänker sannolikt sälja kryssningar som börjar i något utland och som innehåller lite fler och mer spännande hamnanlöp än vad de nuvarande kryssningsrederierna har. Det är dessa som man tänker konkurrera med. Tror jag.

Upplägget med internationell trafik möjliggör internationella besättningar men också att kunna driva fatyget "tax-free" vilket tillsammans drar ned kostnaderna högst substantiellt. Men ruten Bergen- Kirkenes är subventionerad och då får de inte ta lokala resande i konkurrens med den subventionerade ruten. Något de sannolikt inte heller är intresserade av att göra.

15
Kryssningsfartyg / SV: "Hurtigruten" kan delas upp
« skrivet: 26 mars 2018, 16:59:53  »
Och daer tar Sunnmoersposten fel - Hurtigruten aer inte laengre den samlande beteckningen paa kustleden utan Kystruten.

Även om man ändrar namn från Kystruten till Hurtigruten så kommer det att ta mängder med år innan den namnändringen slår igenom hos folk flest. Hurtigruten är alldeles för starkt varumärke för den saken.

Jämför med SJ som av outgrundliga skäl tog bort namnet "Nordpilen" från tåg 93 och 94 mellan Stockholm och Narvik. Det vill säga huvudförbindelsen norröver. Nu har det väl gått 20 år sedan dess men än i dag säger folk i hela Norrland: "Jag kommer med Nordpilen i morgon". Eller se till alla platser där det fanns SAS-Hotell. De heter i dag "Radisson Blu" och SAS är inte inblandat. Men det är inte någon som hoppar in i en droska och vill åka till Radisson, nej - man ber att få åka till SAS-hotellet. Listan på inarbetade namn som överlever namnändringar är lång.

Sidor: [1] 2 3 4