Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna medlem har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Donkeyman

Sidor: [1] 2 3 ... 6
1
På den tiden var butiken i Gräddö central butik för hela Rådmansö. Därav en stor "landsortsbutik". Men den var betydligt större än så, tack vare Finlandstrafiken. Här snackar vi om en modern snabbköpsbutik av samma kaliber som de stora butikerna inne i Stockholm. Inne i butiken stod de attraktiva "Finlandsvarorna" i enorma staplar. Ett par gånger om dagen kom en jätteflock av Finnar in och handlade just de här varorna. I stora lass. Jag antar att butikens ägare gjorde mycket med spänn.

Man kan jämföra med MatHias i Mariehamn som var jättebutik för Svenskar som kom med dagsturer från Stockholm och inhandlade varor som var mycket billigare i Finland. Till exempel kött. Den här handeln gick alltså bägge vägar därför att en del viktiga varor var billigare i Sverige och en del var billigare i Finland. Det var till och med så att när du kom ombord på färjan i Mariehamn efter att ha handlat så hade de en service där du kunde lämna in dina (tunga) handlepåsar för förvaring i fartygets kylrum. Men varorna som gick från Sverige till Finland behövde inte frysrum.

Lägger man så till tax-free ombord plus billiga krogar och barer ombord så var dagsturen en god affär för både Svenskar och Finnar. Det var så här som hela trafiken med dagsfärjor bägge vägar startade upp och växte till en industri. Glöm inte att detta var före EU och 24-timmarsregel. Biljetterna kostade nära nog inte något som helst. När jag gick på sjöbefälsskolan i Stockholm i början av 70-talet låg det en stor låda med färjebiljetter i elevcaféet, bara att plocka med sig. Så gick du ombord och roade dig med god mat och dryck, dans, bingo, spelautomater och en massa annat som inte fanns hemma eller var svindyrt. Genom att handla billiga varor fick man i praktiken resan och nöjena gratis eller tjänade pengar.

Därför kan jag mycket väl tänka mig att "Irma" gjorde ett kort uppehåll för att handla billiga varor. Det gjorde många andra båtar i vart fall. Jag jobbade på Svenska båtar som gjorde strandhugg på Finska sidan av samma skäl. Men som sagt - detta är bara en teori.

2
På den tiden var det vanligt att Finska passagerare på "kortkryssning" reste upp till butiken i Gräddö och köpte enorma mängder med varor som var billigare i Sverige. Till exempel kaffe och smör. Det anordnades också transport fram och åter. Så det är inte otänkbart att ett litet Finskt lastfartyg gjorde ett snabbt stopp i Kapellskär som ju är en "diskret" plats. Kanske handlaren ordnade transport då detta kunde vara "god butik". Närmaste droskbil fanns på den tiden i Räfsnäs som ju är "runt hörnet".

3
Reseberättelser / SV: Hurtigruten i höstmörker
« skrivet: 11 december 2018, 00:54:54  »
Just Nordkap är också föremål för politisk diskussion. Nordkapp kommun gjorde sig av med platån för många år sedan, man upplevde den som värdelös den gången och tyckte det var ett bra sätt att få in cash. Sedan har det varit många turer men i dag har den hamnat i ett samhällsägt företag kallat Finnmarksegendomen. Men när de tog över var platån uthyrd på ett extremt långt kontrakt för vad som i dag betecknas som "ingenting". Men när det avtalet skrevs fanns det inte heller några anläggningar där.

Turistanläggningen kom till långt senare. Vill minnas det var runt 1990 och att den byggdes av Ricas hotellkedja. Men då var det inte helårsväg till Nordkap så anläggningen var öppen ungefär 6 månader om året. Men den saken ändrade man ganska snart på, senare tillkom tunneln från fastlandet. En tunnel som också blev kontroversiell tack vare ett våldsamt överskridande av budget.

I dag får Nordkapp kommun nästan inte något som helst från driften av själva anläggningen. Men självfallet genererar den många jobb och mycket verksamhet i Honningsvåg. Det som debatteras är att Nordkapp kommun nu vill få tillbaka platån och själv casha in hyrespengarna. På sikt önskar man ta över och driva anläggningen. Denna fråga genererar mängder med artiklar i media. I synnerhet när det är dags för lokalval.

4
Färjor / SV: Lastbil välte på Wasa Express
« skrivet: 02 december 2018, 09:09:49  »
Jag har en hel del praktisk erfarenhet från ro/ro båtar i oceanfart. Dess värre inte från kortbenstrafik som mellan Sverige och Finland.

Men det är inte första gången sådant här sker och orsaken är normalt sett att man har underskattat det väder man skall möta och därmed avstått från eller haft för dålig "lashing". Det är ju ett tungt och tidsödande arbete att göra en ok lashing så är det kort resa med gott väder att vänta så hoppar man över det.

Men när det gäller surrning av lastbilar så finns det en faktor till som man gärna glömmer. De här fordonen är utrustade med luftfjädring och den är som namnet säger en fjädring. Börjar fjädringen arbeta så kommer också lasingen att slakna.

Mitt rederi fraktar kontinuerligt tunga fordon (lastbilar, bussar, traktorer, kranbilar) mellan Tromsø och Svalbard. Den korrekta lashingen är att tappa ut luften ur fjädringen och spänna fast fordonen med kättingbjörnar. Ett alternativ är att använda trailerbockar om man har tillgång till sådana i rätt höjd. Så spänner man ned fordonet mot bocken (som by-passar fjädringen).

När det gäller lashing-manualer så har jag sett otroligt många dåliga, för att inte säga odugliga, sådana. Dess värre betraktas detta enbart som en pärm som skall stå i hyllan och visas fram vid inspektioner. Många gånger duger de inte heller till mer. Men när något händer kräver assurans och flaggstat omedelbart fram den och checkar om man har följt manualen. Då spelar det dess värre inte någon roll om den är skriven av någon som "inte vet vad han sysslar med".

5
Reseberättelser / SV: Symphony of the Seas transatlantisk
« skrivet: 19 november 2018, 17:24:17  »
En sak är säker - på alla mina resor med Hurtigruten och diverse Färjor så tar jag billigaste hyttkategori invändigt utan fönster. Helt enkelt därför att jag har inte något som helst behov av att se havet från hytten. Hytten är till för att sova eller koppla av i. Inte heller behöver jag havsutsikt från baren, restaurangen, shoppen eller något annat kommersiellt utrymme ombord.

Däremot går jag vid varje resa flerfaldiga gånger ut på däck och ser på havet och nostalgerar över alla mina år till sjöss. Om väder och vind tillåter och där finns en uteservering så kan jag gärna sitta och mimra tillsammans med en halvliter eller en god drink. Men havet är lika vackert på ett tomt däck i nattmörker och duggregn.

6
Reseberättelser / SV: Symphony of the Seas transatlantisk
« skrivet: 16 november 2018, 15:39:46  »
För bara någon månad sedan reste jag Oslo- Kiel- Oslo med Color Line. Jag var i Hamburg på jobb några dagar så det blev ena båten ned och den andra upp. Men ett par inlägg längre upp i tråden står det om hytter med fönster mot Arkaden. Något som jag måste kommentera med minne av en av de resorna. Minns inte om det var ner- eller uppresan - men i vart fall. Jag satt ute i Arkaden vid den puben som påminner om en normal Engelsk pub. Där spelade och sjöng en väldigt kompetent "gittarkliare" och jag sopade i mig pilsnerdricka.

MEN - när man lyfte blicken några meter opp på andra sidan av Arkaden så var det ett hyttfönster där man kunde se rätt in. Och "insikten" var ganska trevlig. Där var det en flock med ungjäntor som drack alkoholhaltiga drycker och rörde sig fram och tillbaka framför fönstret. Det som förbättrade "ut-" förlåt "in-sikten var att de var för att säga det diplomatiskt - "lättklädda". Och för en gammal pensionerad gubbe är det naturligtvis trevligt att se lättklädda unga damer och dra sig till minnes ungdomens glada äventyr. Även om man egentligen kvalificerar till epitetet "ful gubbe". Men till mitt försvar vill jag påstå att jag var inte ensam om att få svårt att slita blicken från just det fönstret. Vill nog påstå att en hel pub glodde så mycket man kunde. Till och med trubaduren fann en lämplig låt till stora ovationer.

7
Lastfartyg / SV: Tanker & fregatt i svår kollision(Norge)
« skrivet: 13 november 2018, 18:38:16  »
Helge Ingstad har sjunkit.Dom stödkättingar man försökt säkra fregatten med höll inte utan brast och nu syns bara en liten del  av fregatten.

Nu var inte fregatten säkrad med kätting. Man hade använt 10 st 50mm wire där ögonen låsts med några få wireklämmor. Hur dessa var kopplade i själva fartyget vetes ej. Däremot var landänden bestående av järnrör som borrats ned i berget i all hast efter haveriet. Det framkommer inte heller hur man försäkrat sig om att wires var jämt uppspända.

Men det som rappporterats säger att man riggat upp de här tingen till ungefär midnatt. Men på morgonen upptäcker man att fartyget har ändrat postion och flera wires har brustit. Då kan man undra - var det inte folk närvarande under natten som observerade situationen eller gick alla till vila och återkom på morningen.

En sak är säker - till sådant här använder man kätting. Inte wire. "Runt hörnet" ligger dessutom Sotra ankarkättingfabrik som har mängder av kätting på lager. Men läser man vidare i eftermiddagens rapporter så får man intrycket av att "knekteriet" ansåg sig ha tillräcklig kompetens av bärgning och tackade nej till de rutinerade bärgningsföretag som också fanns på nära håll.

Hur som helst - oavsett vad som är sant och vad som är "tidningsankor" så är faktum att hela rasket har glidit ut på djupt vatten och sjunkit. Totalt sett har skattebetalarna redan förlorat si så där 5 miljarder spänn. Plus kostnader för undsättning, bärgning, reparation och så vidare. Bortsett från att man har en fregatt mindre.

8
Färjor / SV: Tågfärjor backar inte
« skrivet: 10 november 2018, 09:12:30  »
Fartyg som står på grund skall visa tre klot som dagsignal. Så man behöver faktiskt tre klot ombord om man skall kunna visa alla signaler.

9
Lastfartyg / SV: En episode på Atlanterhavet
« skrivet: 10 oktober 2018, 11:45:43  »
Under lastning och lossning kan man trimma ett fartyg på två sätt. För att undgå slagsida använder man så kallad heeling, dvs man flyttar vatten mellan babord och styrbord. De flesta fartyg har speciella tankar för detta som är förbundna med ett eget pumpsystem.

Och för att hålla ett förnuftigt trim för/akter använder man i huvudsak ballast i förliga resp akterliga tankar. Speciellt viktigt är detta på fartyg med ramper så att det inte blir för stora nivåskillnader. Självfallet påverkas detta också av i vilka sekvenser man lastar/lossar/ballastar.

För att dämpa rullning till sjöss använder man så kallade flume-tankar.

10
Övrig sjöfart / SMM Hamburg
« skrivet: 01 september 2018, 19:05:00  »
SMM Hamburg är ju världens största och mest betydelsefulla sjöfartsmässa. Vi talar om 2400 utställare och si så där 50000 besökare. Detta går av stapeln vart annat år och detta sker nästa vecka. Jag skall åka dit i år precis som alla gånger. Och kommer att träffa mängder med bekanta.

Man behöver i vart fall minst två dagar för att gå igenom och se allt man har lust med. Därmed går hela veckan åt så jag gör lite nöjestur av det hela också. Flyger till och från Oslo men tar Color Magic till Kiel och Color Fantasy tillbaka. Så skall jag bo på Hotel Kronprintz vid Hauptbahnhof och ser för mig några häftiga måltider på Schifferbeurse som är en Tysk traditionsbula där man får känsla av att gå in i Tyskt 20-tal. Det var där som mäklare, redare och andra satt i seklets början och förhandlade om fraktkontrakt och sådant.

Är det någon annan "Landgångare" som skall till Hamburg nästa vecka så kan vi kanske svänga en bägare och hiva i oss en "Doppelkorn".

11
Reseberättelser / SV: Nordstjernen Svalbard
« skrivet: 25 augusti 2018, 09:25:55  »
Jag kan berätta att min favorit i Hurtigruten var gamla "Polarlys" (1952). När den gick ut blev "Nordstjernen" favoriten. En favorit som ju hade ett långt liv i Hurtigruten. Den togs ur trafik ett antal gånger men kom alltid tillbaka av olika skäl. Och när "Nordstjernen" försvann (för gott ??) så blev "Lofoten" favoriten. En favorit som har genomgått en särdeles varsam uppgradering och nu kan kallas för ett seglande museum.


12
Reseberättelser / SV: Nordstjernen Svalbard
« skrivet: 24 augusti 2018, 18:05:42  »
Trevligt reportage.

Speciellt för mig som har rest "örton" gånger med Nordstjernen när den gått i Hurtigruten. Med en mängd med trevliga minnen. (Varav en del inte lämpar sig för vidare distribution då de närmar sig det Norska fenomenet "Hurtigrutefyll".) Och så har jag i många år haft si så där 4-5 jobbresor vart år till Svalbard både med flyg och båt (inte bara Longyearbyen utan också Barentsburg, Ny-Ålesund och de andra platserna med någon form av ekonomisk verksamhet). Så även detta är kända "jaktmarker" för den gamle Donkeymannen. Stort tack - och ser med glädje fram mot fortsättningen.

13
Dess värre en typ av olycka som inträffar många gånger årligen i våra farvatten. En bogserbåt kopplad med en stor pråm med tung last alternativt ett stort och tungt fartyg. Och är det en stor bogserbåt är det inte någon skillnad, släpet är alltid mycket större och tyngre. Så sker något och "plupp" dras bogseraren ned. Men det är ju ovanligt att släpet sjunker. Här skriver man att det tog nästan 5 minuter, vilket är lång tid i de här sammanhangen. Antagligen är det därför att det blev överlevande.

De allra flesta händelser av den här sorten gör att folket ombord på bogserbåten inte ens hinner tänka ordet "flasklock" förrän man ser fiskar genom fönstren på bryggan. Långt mindre hinner man utlösa kroken. Jag skulle kunna skriva en ganska lång lista på sådana här händelser från vårt närområde under de senaste 10 åren. För att inte tala om "world wide". Detta sker gång på gång - av liknande skäl. Jag har även nära kollegor som har varit med om sådant här.

MEN - Hur detta skedde har ju inte framgått av några reportage annat än att man skrev att pråmen kantrade och sjönk och tog med sig bogseraren, vilket är ett ovanligt scenario. Om de hade släpat borde man ha hunnit lösa ut kroken. Men det är lätt att vara klok på land när det sker en olycka på sjön. Det finns ju en möjlighet att de låg "side by side" och pråmen slog runt därför att grävmaskinen välte och då tog med sig bogseraren. I sådana fall har de ju inte en nubbechans annat än att hoppa i sjön. Då är de ju förtöjda i pråmen. Vi får väl vänta något år eller så innan haverikommisionen kommer med sin rapport.

14
Lastfartyg / SV: Fartyg på grund utanför Valdemarsvik
« skrivet: 13 augusti 2018, 08:56:55  »
Enligt vad som stod i blaskorna när haveriet var "stor" nyhet var orsaken till att man gick till Oskarshamn att man skulle lossa ut lasten, den har ju stort värde. Så skulle man pumpa ut oljan och göra en noggrann skadekontroll.

För att när alla fakta kring skadorna ligger på bordet ta ställning till "Vad gör vi nu".

15
Lastfartyg / SV: Fartyg på grund utanför Valdemarsvik
« skrivet: 04 augusti 2018, 09:50:14  »
Sedan har vi en annan viktig faktor. Kaptener, Styrmän, Maskinchefer och Maskinister är utbildade till att manöverera, lasta och hantera ett fartyg. De har minimal utbildning till att vara byråkrater, sekreterare och pappersvändare. Det betyder också att för den stora majoriteten tar "paper work" betydligt längre tid än vad en normalt kontorsarbetare behöver för att göra motsvarande arbete.

Den tiden måste tas någonstans och det går till stor del ut över kärnuppgiften. Den stora mängden styrmän sköter kontorsarbete på bryggan under vakten. Det är inte tillåtet men "alla" gör så. Men det räcker ofta inte utan man måste använda även tid som borde vara fritid till sådant. Men självfallet sätter man inte upp de timmarna som arbetad tid i vilotidsregistreringen.

Där tror jag att roten till merparten av haverierna ligger. Inte att vederbörande tagit sig en eller två pilsner för att "lätta på trycket". Även om det är särdeles dumt att dricka pilsner när man är trött men måste jobba. Självfallet finns det ett och annat fall där "broder alkohol" är orsaken men jag tror att dålig uppmärksamhet (=sysslar med paperwork i stället för bryggvakt) eller trötthet (=har somnat) är betydligt vanligare som egentlig olycksorsak.

Sidor: [1] 2 3 ... 6