Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna medlem har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Mistluren

Sidor: [1] 2 3 ... 12
1
Pollarsnack / SV: Bebyggeslse kontra transportverksamhet
« skrivet: 17 november 2017, 14:08:58  »
Att växla över resten (av ålerdomsvården) från skattebörda till försäkring vore förstås fullt möjligt och sker i andra länder är inte objektivt önskvärt, det är i högsta grad en politiskt subjektivt synpunkt.
Du hävdade att ett företagsekonomiskt synsätt skulle leda till att åldringsvåren skulle läggas ned. Jag påtalade att detta var direkt nonsens. Åldringsvården är en behövd (och företagsekonomiskt lönsam) funktion som skulle existera oavsett hur man politiskt väljer att finansiera den.

2
Pollarsnack / SV: Bebyggeslse kontra transportverksamhet
« skrivet: 17 november 2017, 10:59:38  »
Inga problem. Varför skulle det vara det? Flygbränslet har inte precis flödat fritt i området.

Bland de värsta vi haft i Stockholm att sanera var Södra Hammarby industriområde som nu är vansinnigt tättbebyggt. Det kostade multum att sanera innan man kunde bygga bostäder.
Avisningsmedlet har däremot flödar fritt. Men det stora problemet med att sanera flygplatser brukar vara rester från brandövningar. De släckmedel som används har visat sig vara mycket skadliga.

För övrigt håller Trafikverket för fullt på att försöka sabotera den tidigare planerade snabbtågförbindelsen till Skavsta, så det lär hur som helst bli ännu svårare att försöka avveckla Bromma. Det kommer inte att hända, men det är rimligt att man succesivt skärper bullerkraven. Man har ju redan minskat bullret rätt rejält därifrån.

3
Pollarsnack / SV: Bebyggeslse kontra transportverksamhet
« skrivet: 17 november 2017, 10:54:22  »
Vad gäller samhällsnyttan. De verksamheter som inte lämnar ett överskott att betala sina skador med är helt enkelt inte samhällsnyttiga. När det gäller de verksamheter som lämnar ett tillräckligt överskott, men ersättning ändå inte utgår, handlar det om, ja just det, egocentrism och egoism.
Samhällsnytta begränsar sig inte till hvad som är företagsekonomiskt lönsamt. Då borde vi ju t.ex. lägga ner alla bibliotek och ålderdomshem.
För det första läggs redan biblioteken ned i hög takt. Der har helt andra orsaker. För det andra finns det ingen anledning att tro att ålderdomshemmen skulle behövas läggas ned på grund av lägre skattefinansieringsgrad. Efterfrågan är hög och de betalas redan till stor del av brukarna. Att växla över resten från skattebörda till försäkring vore förstås fullt möjligt och sker i andra länder.

Dina exempel är således irrelevanta. För övrigt är avvikelserna mellan företagsnytta och samhällsnytta små. De monstruösa skillnader man ibland kan se vid tex ekande av pengar för järnvägsutbyggnader är helt enkelt bedrägeriförsök.

Men nu gällde det hamnar och dessutom att låta hamnen betala sina samhällsekonomiska kostnader. Dvs något som innebär att hamnens företagsekonomiska resultat bättre överensstämmer med samhällsnyttan.

4
Färjor / SV: Karolin såld
« skrivet: 13 november 2017, 11:38:30  »
Det går att välja 2018 i bokningsdialogen. Men inga bokningar verkar vara möjliga, så det verkar cancellerat. Blir den 22 december i år sista dagen man kör?

5
Reseberättelser / SV: Regina Baltica 3/9 2009 även med Lastfartyg på bild.
« skrivet: 09 november 2017, 12:24:25  »
Bilderna är ju tagna bara några veckor innan hon togs ur trafik. Man brydde väl sig inte så mycket om henne på slutet.

6
Det var en väldig reklam för Gabriella i tråd efter tråd. Jobbar ni för VL allihopa?

Ska erkänna en sak, jag har bara åkt med Gabriella en enda gång. Då bestämde jag mig för aldrig mer. Trängre och tristare fartyg på norra Östersjön hade jag aldrig varit med om.

Kanske har det ändrats? Måhända är det värt de 40 kronorna man tar för en kryssning? Men man måste ju fortfarande spendera två nätter ombord.

Är hon värd en ny chans?

7
Däremot kan man fråga om Viking Sally inte hade porten till däck 5 i bruk samma år som Saga och Song kom. När tillkom nuvarande kajerna till Stadsgården?

På bilderna från Åbo ser man inga högre konstruktioner till landgångarna före att Amorella kom sent i 1988 och samtidigt invigdes nuvarande Vikingterminalen där.

Turella och Rosella hade det i varje fall. För de hade inga passagerarportar på däck 4, endast fordonsportar. Sally hade portarna så att man kunde välja däck. Dock kunde man bara använda en i taget.

Den gamla lägre landgången på VLs terminaler passar som sagt till portar på  både däck 4 och 5, men inte däck 6.

Poängen med den lite udda lösningen  som VL hade som standard var och är ju annars att man får ett snabbare passagerarutbyte genom att använda dubbla landgångar.

Siljas Serenade och Symphony har som sagt ett liknande arrangemang, men där används den nedre porten för personal.

Fast Rosella och Turella hade porten på däck 4 och det fanns inga andra portar till passagerare:

http://www.vikingline.fi/globalassets/documents/ships_and_on_board/ship_info/rosella_sv-en-fi.pdf

Däremot Diana II verkade ha sina portar på däck 5. Hon trafikerade ju Stockholm ett tag till början. :)
http://www.faktaomfartyg.se/extra_bilder/far_d/diana_II_1979_rit_1.htm

Det roliga är precis att få veta hur infran har följt med i utvecklingen, det är därför jag undrar.
Rosella byggdes om 1993. Innan dess låg passagerarentrén på däck 5. Turella har den väl fortfarande där?

8
Färjor / SV: Varför ligga på Ålands hav?
« skrivet: 19 oktober 2017, 11:19:00  »
Men nu vill rederierna sälja mer ombord, vilket man gör när fartygen ligger och driver i på Ålands hav.
Tidigare när fartygen i princip gick direkt över till Mariehamn och låg där så stängdes det mesta ner då man inte fick sälja alkohol ombord när fartyget låg vid kaj, utan man fick dra bort till Arkipelag i Mariehamn etc,, om man ville festa vidare.
Det enda som jag saknar i dag är korvmojjen som fanns där vid hamnplanen i Mariehamn och som man gick till på natten för att få något anat än någon macka som såldes ombord.
Det verkar ju enligt andra finnas fler orsaker till att inte ligga vid kaj. (Själv vet jag inte.) Men om detta är den avgörande. Då är det ju ingen idé att gå till Berghamn istället, även om hamnen där nu verkar bli utbyggd.

Kan det ha med saken att göra att man vill både köra Birka till egen hamn med mindre avgifter och samtidigt får en större ersättare till Eckerö?
Kanske skall vara tydlig. Det är igen som påstått att man avser gå till Berghamn med Birka. Men jag funderade på om det skulle finnas någon poäng med att göra det, nu när man ändå skall bygga ut hamnen där.

9
Färjor / SV: Varför ligga på Ålands hav?
« skrivet: 19 oktober 2017, 10:31:23  »
Men nu vill rederierna sälja mer ombord, vilket man gör när fartygen ligger och driver i på Ålands hav.
Tidigare när fartygen i princip gick direkt över till Mariehamn och låg där så stängdes det mesta ner då man inte fick sälja alkohol ombord när fartyget låg vid kaj, utan man fick dra bort till Arkipelag i Mariehamn etc,, om man ville festa vidare.
Det enda som jag saknar i dag är korvmojjen som fanns där vid hamnplanen i Mariehamn och som man gick till på natten för att få något anat än någon macka som såldes ombord.
Det verkar ju enligt andra finnas fler orsaker till att inte ligga vid kaj. (Själv vet jag inte.) Men om detta är den avgörande. Då är det ju ingen idé att gå till Berghamn istället, även om hamnen där nu verkar bli utbyggd.

10
Däremot kan man fråga om Viking Sally inte hade porten till däck 5 i bruk samma år som Saga och Song kom. När tillkom nuvarande kajerna till Stadsgården?

På bilderna från Åbo ser man inga högre konstruktioner till landgångarna före att Amorella kom sent i 1988 och samtidigt invigdes nuvarande Vikingterminalen där.

Turella och Rosella hade det i varje fall. För de hade inga passagerarportar på däck 4, endast fordonsportar. Sally hade portarna så att man kunde välja däck. Dock kunde man bara använda en i taget.

Den gamla lägre landgången på VLs terminaler passar som sagt till portar på  både däck 4 och 5, men inte däck 6.

Poängen med den lite udda lösningen  som VL hade som standard var och är ju annars att man får ett snabbare passagerarutbyte genom att använda dubbla landgångar.

Siljas Serenade och Symphony har som sagt ett liknande arrangemang, men där används den nedre porten för personal.

11
Färjor / SV: Varför ligga på Ålands hav?
« skrivet: 18 oktober 2017, 22:08:54  »
Det finns flera goda orsaker att ligga vid kaj. Man kan dra ner på bemanningen och passagerarna får en lugnare sömn, utan motorljud och hamnmanöver etcetera.

12
Jag tror att det var Viking Saga och Song som var först med de höga entréerna. Det behövdes ju eftersom de hade dubbla trailerdäck. Senare vikingfartyg har kunnat utnyttja både den lägre och högre landgången för snabbare lossning och lastning.

På Silja kom inte motsvarande förrän med Serenade och Symphony.

Men det är fortfarande bara Helsingforsläget som har den höga landgången i Värtan. Övriga av Silja och Tallinks fartyg har entrérna på "mellandäcket", alltså på det däck som motsvarar det som ligger mellan entrédäcken på VLs fartyg. Istället har man en entré i fören och en i aktern för snabb lossning och lastning.

Ja, fast det stämmer inte eftersom på Viking Saga och Song hade man rulltrappan från däck 4 dit landgången kom vid sidan av färjan på båtdäcket, alltså på utsidan av dubbla trailerdäck till allmänna utrymmen högre upp på däck 6. En lösning som inte upprepades igen på Östersjöfärjorna. De gångerna jag åkt med Regina Baltica, var det rulltrappan som gällde. :)

Finnjet hade ju också landgången till däck 4 och 5 på Skatudden från första början.

http://faktaomfartyg.se/extra_bilder/viking_saga_viking_song_extra_1.htm
http://faktaomfartyg.se/extra_bilder/far_v/viking_song_1980_rit_1.htm
http://faktaomfartyg.se/extra_bilder/viking_saga_1980_omb_1.htm
http://faktaomfartyg.se/extra_bilder/viking_saga_1980_extra_1.htm
http://faktaomfartyg.se/extra_bilder/braemar_1980_dplan.htm
http://faktaomfartyg.se/extra_bilder/far_r/regina_baltica_1980_inr_1.htm
Nu blir jag lite osäker. Men visst hade man väl entrér även på däck 6? Är det inte de som syns närmst hytterna på de första ritningarna du länkat?

När hos senare gick från Frihamnen fanns det väl bara en lägre landgång. (Av typen som kan justeras för att passa däck 4 eller 5, men inte däck 6.)

Det är väl samma sak med Isabelle? Hon kan väl också bara använda den nedre entrén när hon går för Tallink, eller är jag ute och cyklar nu? Blev som sagt osäker.

Tillägg, jo Saga och Song hade entréer även på däck 6 och det redan från varvet.

http://www.faktaomfartyg.se/viking_song_1980_b_1.htm

Jes, men har aldrig sett bilder där de skulle faktiskt ha varit i bruk... Men jag måste bläddra genom mina bilder jag kanske har sparade på Regina Baltica vid kajen i Tallinn. :)
Stadsgården tror jag har bättre odds. Frågan är bara vilket eller vilka år man byggde de höga landgångarna. Men det är nog rimligt att det skedde ganska nära inpå leveranserna av Saga och Song.

Tyvärr. I Tallinn:

http://merihistoria.fi/aineistot/987/

Vid Stadsgårdsterminalen så sent som 1984, alltså ett år före Mariella:

https://en.m.wikipedia.org/wiki/MS_Regina_Baltica#/media/File%3AViking_Song_1984.jpg

Det är möjligt att de övre entréerna på Saga och Song aldrig användes. I och för sig kan man ifrågasätta årtalet eller utreda de övriga kajplatserna både i Stockholm och Helsingfors. Samtliga fick ju så småningom landgångar i två våningar. Det är dock inte särskilt givande.

Men redan Saga och Song hade i varje fall (till skillnad från Sally, Turella och Rosella) redan de entréer i dubbla våningsplan som sedan blev standard hos Viking ända fram till Grace. Även Athena, Kalypso och Europa hade dem.

13
Jag tror att det var Viking Saga och Song som var först med de höga entréerna. Det behövdes ju eftersom de hade dubbla trailerdäck. Senare vikingfartyg har kunnat utnyttja både den lägre och högre landgången för snabbare lossning och lastning.

På Silja kom inte motsvarande förrän med Serenade och Symphony.

Men det är fortfarande bara Helsingforsläget som har den höga landgången i Värtan. Övriga av Silja och Tallinks fartyg har entrérna på "mellandäcket", alltså på det däck som motsvarar det som ligger mellan entrédäcken på VLs fartyg. Istället har man en entré i fören och en i aktern för snabb lossning och lastning.

Ja, fast det stämmer inte eftersom på Viking Saga och Song hade man rulltrappan från däck 4 dit landgången kom vid sidan av färjan på båtdäcket, alltså på utsidan av dubbla trailerdäck till allmänna utrymmen högre upp på däck 6. En lösning som inte upprepades igen på Östersjöfärjorna. De gångerna jag åkt med Regina Baltica, var det rulltrappan som gällde. :)

Finnjet hade ju också landgången till däck 4 och 5 på Skatudden från första början.

http://faktaomfartyg.se/extra_bilder/viking_saga_viking_song_extra_1.htm
http://faktaomfartyg.se/extra_bilder/far_v/viking_song_1980_rit_1.htm
http://faktaomfartyg.se/extra_bilder/viking_saga_1980_omb_1.htm
http://faktaomfartyg.se/extra_bilder/viking_saga_1980_extra_1.htm
http://faktaomfartyg.se/extra_bilder/braemar_1980_dplan.htm
http://faktaomfartyg.se/extra_bilder/far_r/regina_baltica_1980_inr_1.htm
Nu blir jag lite osäker. Men visst hade man väl entrér även på däck 6? Är det inte de som syns närmst hytterna på de första ritningarna du länkat?

När hos senare gick från Frihamnen fanns det väl bara en lägre landgång. (Av typen som kan justeras för att passa däck 4 eller 5, men inte däck 6.)

Det är väl samma sak med Isabelle? Hon kan väl också bara använda den nedre entrén när hon går för Tallink, eller är jag ute och cyklar nu? Blev som sagt osäker.

Tillägg, jo Saga och Song hade entréer även på däck 6 och det redan från varvet.

http://www.faktaomfartyg.se/viking_song_1980_b_1.htm

Jes, men har aldrig sett bilder där de skulle faktiskt ha varit i bruk... Men jag måste bläddra genom mina bilder jag kanske har sparade på Regina Baltica vid kajen i Tallinn. :)
Stadsgården tror jag har bättre odds. Frågan är bara vilket eller vilka år man byggde de höga landgångarna. Men det är nog rimligt att det skedde ganska nära inpå leveranserna av Saga och Song.

14
Färjor / SV: Varför ligga på Ålands hav?
« skrivet: 18 oktober 2017, 13:28:48  »
Vad gäller kajplatserna i Marieham så använder Siljas H:fors fartyg samma kajplats som Cinderella men möjligtvis så kan man använda den nyaste kajen, som används dagtid av Viking Grace och Baltic Princess.
Visst, man har tre avgångar på natten, men aldrig mer än två fartyg från  Helsingfors/Tallinn inne samtidigt. Eftersom det finns fem lägen totalt skulle det funka även om Birka och Cinderella låg vid kaj tillsammans med Rosella.

Förvisso kan inte alla fartyg använda alla lägen i alla kombinationer. Men det skulle ändå funka praktiskt.

Problemet måste vara ekonomiskt-juridiskt.

15
Jag tror att det var Viking Saga och Song som var först med de höga entréerna. Det behövdes ju eftersom de hade dubbla trailerdäck. Senare vikingfartyg har kunnat utnyttja både den lägre och högre landgången för snabbare lossning och lastning.

På Silja kom inte motsvarande förrän med Serenade och Symphony.

Men det är fortfarande bara Helsingforsläget som har den höga landgången i Värtan. Övriga av Silja och Tallinks fartyg har entrérna på "mellandäcket", alltså på det däck som motsvarar det som ligger mellan entrédäcken på VLs fartyg. Istället har man en entré i fören och en i aktern för snabb lossning och lastning.

Ja, fast det stämmer inte eftersom på Viking Saga och Song hade man rulltrappan från däck 4 dit landgången kom vid sidan av färjan på båtdäcket, alltså på utsidan av dubbla trailerdäck till allmänna utrymmen högre upp på däck 6. En lösning som inte upprepades igen på Östersjöfärjorna. De gångerna jag åkt med Regina Baltica, var det rulltrappan som gällde. :)

Finnjet hade ju också landgången till däck 4 och 5 på Skatudden från första början.

http://faktaomfartyg.se/extra_bilder/viking_saga_viking_song_extra_1.htm
http://faktaomfartyg.se/extra_bilder/far_v/viking_song_1980_rit_1.htm
http://faktaomfartyg.se/extra_bilder/viking_saga_1980_omb_1.htm
http://faktaomfartyg.se/extra_bilder/viking_saga_1980_extra_1.htm
http://faktaomfartyg.se/extra_bilder/braemar_1980_dplan.htm
http://faktaomfartyg.se/extra_bilder/far_r/regina_baltica_1980_inr_1.htm
Nu blir jag lite osäker. Men visst hade man väl entrér även på däck 6? Är det inte de som syns närmst hytterna på de första ritningarna du länkat?

När hos senare gick från Frihamnen fanns det väl bara en lägre landgång. (Av typen som kan justeras för att passa däck 4 eller 5, men inte däck 6.)

Det är väl samma sak med Isabelle? Hon kan väl också bara använda den nedre entrén när hon går för Tallink, eller är jag ute och cyklar nu? Blev som sagt osäker.

Tillägg, jo Saga och Song hade entréer även på däck 6 och det redan från varvet.

http://www.faktaomfartyg.se/viking_song_1980_b_1.htm

Sidor: [1] 2 3 ... 12