Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna medlem har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Risberg

Sidor: [1] 2 3 ... 21
1
Det festligaste är deras påstående This list is recognized by the world as the standard of countries and territories that are politically, ethnologically or geographically different. Och hvem har erkänt den på vägnar av världen?

Det finns en 100 Countries' Club också, enligt hvilken jag har varit i minst 100 länder. Det har jag inte, för jag räknar t.ex. inte Gibraltar, Färöarna, Åland, Svalbard, Puerto Rico, Alaska &c som egna länder.

Grönland, däremot, börjar bli ett gränsfall. Danska är inte längre officiellt språk och endast de danska Utrikes- och Justitiedepartementena omfattar också Grönland. De har Dronning Margrethe II som statsöverhuvud, men både Kanada och Australien har Queen Elizabeth II, utan vi betraktar dem som en del av Storbritannien. 

2
Av mina båtresor (jag har tillbringat 905 nätter som passagerare på fartyg, hvarav en hel del på vanliga färjor) skulle jag endast vilja kalla följande kryssningar, som för mig är (rund)resa endast för resans egen skuld:
Och så glömde jag
1994 NORDLYS Stralsund - København - Hamburg - Oslo
1998 NORWAY Oslo - Southampton
Så har jag företagit följande långväga resor på passagerarfartyg, men där ändamålet har varit att ta mig från embarkationshamn till disembarkationshamn, även om fädsättet ibland valts för sin egen skuld (ej medräknat alla kortare och längre Hurtigrutresor med övernattning):
Och där glömde jag
2003 GENERAL A SOUMARÉ Bamako - Timbuktu
2003 TOMBOUCTOU Timbuktu - Gao & Gao - Mopti

3

Förr var det mycket vanligt med passagerare i handelsfartyg. När jag jobbade i Ostasiat hade vi ofta passagerare mellan Europa och Kina/Japan och i Transatlantic emigranter till Australien. 12 pax var maxgränsen utan läkare. Märkligt nog kunde besättningarna emellertid uppgå till närmare 40 personer. Men vi antogs väl inte bli sjuka.
Jag har en känsla av att det nästan upphörde på 70-talet, men så började man nedbemanna och fick hytter över, och erbjöd dem till passagerare. Man upptäckte väl att det nästan var inkomster utan utgifter, så därför är det fortfarande några rederier som till och med bygger fartyg med "för många"/passagerarhytter. Men gränsen är fortfarande 12 pax. Jag har aldrig haft mer än 5 medpassagerare och en gång varit den ende. Frågan är om inte ISPS-hamnarna tar livet av den resformen igen. Det var så enkelt när man kunde ta en taxi rätt ner till båten i Rotterdam och bara gå ombord, nu måste man anmäla sig i hamnvakten och transporteras till fartyget, och senast i Buenos Aires var det en omfattande procedyr, med hamnagentens hjälp, att komma in i hamnen.

4
Som redan dryftats i denna tråd: Hvad är ett kryssningsfartyg? Huruvida en resa är en kryssning eller inte bestäms för mig mer av ändamålet med resan än om hvilket fartyg den företagits på.

Av mina båtresor (jag har tillbringat 905 nätter som passagerare på fartyg, hvarav en hel del på vanliga färjor) skulle jag endast vilja kalla följande kryssningar, som för mig är (rund)resa endast för resans egen skuld:
1979 LOFOTEN Hammerfest – Svalbard – Nordpolsisen – Tromsø
1982 WILHELM THAM Stockholm – Göteborg
1991 KRISTINA BRAHE Kotka – Viborg – Villmanstrand
1993 LOFOTEN Stokmarknes – Hammerfest – Murmansk – Hammerfest - Stokmarknes
1997 NORDNORGE Bergen – Shetland – Bergen
2000 NORDNORGE Bergen – Kirkenes – Bergen
2007 FRAM Oslo – Bergen – Shetland – Tórshavn – Vestmannaeyar – Reykjavík – Syd- & Västgrönland till Ummannaq – Søndre Strømfjord
2010 FRAM Dover – Stavanger – Hardangerfjorden – Sognefjorden – Geirangerfjorden – Nordfjord – Bergen – Oslo
2015 STELLA AUSTRALIS Punta Arenas – Kap Horn - Ushuaia
2015 FRAM Ushuaia – Antarktis – Ushuaia
2016 BIRKA Stockholm – Luleå - Stockholm
2016 FRAM Reykjavík – Nordvästisland – Scoresbysund – Nordöstgrönlands nationalpark – Danmarkshavn – Ny-Ålesund – Longyearbyen – Moffen – Sydsvalbard – Bjørnøya – Bergen
2017 AMAPRIMA Budapest – Amsterdam
2017 V. TJKALOV Krasnojarsk – Dudinka – Krasnojarsk
2017 NESTROY Wien – Svarta Havet
2017 AMADEUS SILVER III Amsterdam – Basel

Så har jag företagit följande långväga resor på passagerarfartyg, men där ändamålet har varit att ta mig från embarkationshamn till disembarkationshamn, även om fädsättet ibland valts för sin egen skuld (ej medräknat alla kortare och längre Hurtigrutresor med övernattning):
1981 SMYRIL Bergen – Tórshavn – Scrabster
1984 STEFAN BATORY Tilbury - Montreal & Montreal – Tilbury
1985 NORRÖNA Bergen – Tórshavn – Seyðisfjörður, Seyðisfjörður – Tórshavn & Tórshavn – Bergen
1992 ILJITSJ Stockholm – St. Petersburg & St. Petersburg – Stockholm
1992 QUEEN ELIZABETH 2 Cherbourg – New York & New York – Southampton
1994 CHANG HAN 57 Chongqing – Hankou (gränsfall till kryssning)
1995 ANTONINA NEZHDANOVA Vladivostok – Niigata
1995 XIN JIAN ZHEN Kobe – Shanghai
1999 PUERTO EDEN Puerto Natales – Puerto Montt
2003 DUKE OF SCANDINAVIA København – Gdansk – Trelleborg
2005 SILVER SHADOW Singapore – Semarang – Darwin – Sydney
2012 QUEEN MARY 2 Southampton – New York & New York – Southampton
2012 KENNICOT Prince Rupert - Whittier
2012 CELEBRITY MILLENIUM Seward – Vancouver B.C.
2014 COSTA FAVOLOSA Savona – Santos
2016 NORRÖNA Hirtshals – Tórshavn - Seyðisfjörður

Så har jag företagit följande långväga resor på fraktfartyg, där ändamålet har varit att ta mig från embarkationshamn till disembarkationshamn (de tio första är redovisade i det gamla forumet – dock utan bilder, då jag ej fotograferar digitalt):
1997 MAERSK COLOMBO Singapore – Hamburg
1999 CCNI ANGOL Rotterdam – Iquique
1999 MONTEBELLO Buenos Aires – Rotterdam
2001 GREY FOX Lisboa – Kapstaden & Kapstaden – Port Elizabeth
2001 CMA CGM LA BOURDONNAISE Mombasa – Fos-sur-Mer
2003 GRANDE ARGENTINA Antwerpen – Dakar
2003-04 WIKING Dakar – Zarate – Rotterdam
2006 CP BOREALIS Brisbane – Auckland & Port Chalmers – Tilbury
2008 CAP CLEVELAND Antwerpen – Sydney
2008 CMA CGM LA TOUR Melbourne – Tilbury
2015 CAP SAN NICOLAS Buenos Aires – Maasvlakte Euromax

5
Kryssningsfartyg / SV: Nu bär det av på kryssning igen!
« skrivet: 21 november 2017, 17:27:07  »
Det skall bli intressant att höra (läsa) Din berättelse om man också i de nya slussarna drar fartygen med lokomotiv!

I de gamla slussarna är lokomotivens de s.k. mulornas huvuduppgift inte att dra fartygen utan att hålla fartygen centrerade och i position i slussarna. Fartygen går normalt in för egen maskin.
Korrekt ;)
I de nya slussarna använder man bogserbåtar. Finns att läsa på kanalmyndighetens hemsida.
Så tråkigt! ;)

6
Kryssningsfartyg / SV: Nu bär det av på kryssning igen!
« skrivet: 21 november 2017, 14:34:11  »
De gånger jag gått av eller på i Valparaiso har det varit lite knöligt att flyga till eller från Europa. Har blivit buss eller bil till Santiago och sedan till Buenos Aires för byte av flyg till Europa. Men jag antar det finns smartare sätt numera.
Jag har bara gått av i Iquique i Chile (för att fraktbåten var så sen). Tog sedan bussen till Santiago, tåget till Temuco, buss till Puerto Montt, buss igen till Punta Arenas och Puerto Natales, färja till Puerto Montt, fyra bussar och tre båtar genom två nationalparker till San Carlos de Bariloche, tåg till Viedma, buss till Bahia Blanca, tåg till Buenos Aires och ett annat fraktfartyg därifrån till Rotterdam.

7
Kryssningsfartyg / SV: Nu bär det av på kryssning igen!
« skrivet: 21 november 2017, 14:30:54  »
Jag har inte åkt genom dom gamla Slussarna, men det är säkert intressant med dom nya också! :)

Det är fortfarande buss eller annan transport till Santiago från San Antonio/Valparaiso som gäller innan flyg mot Europa.

Flygbolagen är följande: Lufthansa A321 till München, A330-300 till Miami, skulle varit en A340-600 så nu är jag lite sur. :( KLM Boeing 777 från Santiago till Buenos Aires, och så Lufthansa Boeing 747-800 till Frankfurt med avslutningen i en A321 till ARN.
340-600 och 748 var lite av anledningarna till att jag ville flyga med LH även om priset förstås också spelar in.

//R
Det skall bli intressant att höra (läsa) Din berättelse om man också i de nya slussarna drar fartygen med lokomotiv!

8
Färjor / SV: Varför är det så svårt att åka hiss?
« skrivet: 20 november 2017, 11:21:01  »
Varför är det så svårt att åka hiss på en båt? Pilen visar att hissen går upp men ändå så försöker folk att åka ner varför är det så svårt bara för att man är på en färja?
Detta tas även upp av bloggare som åker mycket kryssningsfartyg så jag velar om vart tråden passar bäst.
Befinner man sig på något mellandäck vid ankomst, och skall till landgångsdäck, händer det att man måste "fånga hissen" i fel riktning, för att den inte skall vara full när den kommer tillbaka i riktig riktning.

9
Kryssningsfartyg / SV: Nu bär det av på kryssning igen!
« skrivet: 20 november 2017, 11:18:32  »
Ha en bra resa!  Ser fram emot ditt reportage från vad jag förstår en kryssning som kommer att gå genom de nya slussarna i Panamakanalen.  Valparaiso, tips, finns en bra restaurang vid hamnen med fin utsikt från terrass på andra våningen, perfekt ställe för att följa livet i hamnen och njuta ett gott glas chilenskt vin. Tror restaurangen numera heter Bote Salvavida, "räddningsbåten".

Nya Slussarna verkar tråkigt! :( Missar man inte en hel del lastfartyg då? Eller får man bara med ännu större på bild?

//R
Har man redan åkt de gamla slussarna måste det ju vara jätteintressant att åka de nya.

10
Pollarsnack / SV: Bebyggeslse kontra transportverksamhet
« skrivet: 17 november 2017, 12:24:47  »
Vad gäller samhällsnyttan. De verksamheter som inte lämnar ett överskott att betala sina skador med är helt enkelt inte samhällsnyttiga. När det gäller de verksamheter som lämnar ett tillräckligt överskott, men ersättning ändå inte utgår, handlar det om, ja just det, egocentrism och egoism.
Samhällsnytta begränsar sig inte till hvad som är företagsekonomiskt lönsamt. Då borde vi ju t.ex. lägga ner alla bibliotek och ålderdomshem.
För det första läggs redan biblioteken ned i hög takt. Der har helt andra orsaker. För det andra finns det ingen anledning att tro att ålderdomshemmen skulle behövas läggas ned på grund av lägre skattefinansieringsgrad. Efterfrågan är hög och de betalas redan till stor del av brukarna. Att växla över resten från skattebörda till försäkring vore förstås fullt möjligt och sker i andra länder.

Dina exempel är således irrelevanta. För övrigt är avvikelserna mellan företagsnytta och samhällsnytta små. De monstruösa skillnader man ibland kan se vid tex ekande av pengar för järnvägsutbyggnader är helt enkelt bedrägeriförsök.

Men nu gällde det hamnar och dessutom att låta hamnen betala sina samhällsekonomiska kostnader. Dvs något som innebär att hamnens företagsekonomiska resultat bättre överensstämmer med samhällsnyttan.
OK. Alla argument som inte stöttar Dig men redovisar oenighet är irrelevanta. Och Ditt bastanta De verksamheter som inte lämnar ett överskott att betala sina skador med är helt enkelt inte samhällsnyttiga gäller plötsligt bara hamnar, även om det lät väldigt generellt. Att växla över resten (av ålerdomsvården) från skattebörda till försäkring vore förstås fullt möjligt och sker i andra länder är inte objektivt önskvärt, det är i högsta grad en politiskt subjektivt synpunkt.

Mot sådan överdriven överbevisning om egna arguments förträfflighet giter jag inte debattera, även om t.ex. De monstruösa skillnader man ibland kan se vid tex ekande av pengar för järnvägsutbyggnader är helt enkelt bedrägeriförsök talar mot bättre vetande och reella erfarenheter.

11
Kryssningsfartyg / SV: Birka till Vasa 2018
« skrivet: 17 november 2017, 09:34:24  »
Citera
Det lär nog inte bli några FEA bilder då han vart utmobbad av en skribent här på landgången

Det var tråkigt  :(
Instämmer! Honom kunde man ha ordskiften med, med humor.

12
Kryssningsfartyg / SV: "Hurtigruten" kan delas upp
« skrivet: 17 november 2017, 09:33:04  »
Hurtigrutten har beslutat att lagga in anbud pa samtliga "Pakker".

https://e24.no/naeringsliv/hurtigruten/hurtigruten-legger-inn-anbud-paa-ruten-langs-norskekysten/24188630
Det är goda nyheter, enligt min mening. Det värsta hade ju varit om de inte gjort det men ändå seglat leden och "skummat grädden".

När det gäller Color Line och Fjord Line, kunde det ju bli intressant om Fjord Line fick den ena och Hurtigruten de andra två. Då kunde Hurtigruten använda TROLLFJORD och MIDNATSOL till något annat, och LOFOTEN tillfredsställer ju inte tillgänglighet för funksjonshämmade.

Color Line är jag mer skeptisk till, det totalförstörde Scandi Lines' Sandefjord - Strömstad-led enligt min mening.

13
Kryssningsfartyg / SV: Birka till Vasa 2018
« skrivet: 16 november 2017, 09:28:20  »
Citera
Det tror jag också! Luleå tog ju inte precis emot med öppna armar, som Härnösand däremot gjorde.

Aha - ingen entusiasm från Luleå? Var kajen långt ifrån centrum - dålig koll!
Det var den också. Men framförallt var det som om Luleå inte lade märke till att vi var där. Det blev en hamn för löjromsmakning i Kalix (och det var ju fantastiskt gott!). Men i Härnösand blev vi mötta av välkomsthälsning, guidad stadstur, en massa föreningar hade ställt upp och promoterade sig själva, kort sagt "Hjärtligt välkommen till Härnösand".

14
Kryssningsfartyg / SV: Birka till Vasa 2018
« skrivet: 15 november 2017, 21:38:30  »
Nu är det klart att Birka fortsätter med sina höga kusten kryssningar 2018 men med en ny vändplats - Vasa istället för Luleå som tidigare år.

Tror det kan bli riktigt bra!

https://svenska.yle.fi/artikel/2017/11/15/birka-kryssar-till-vasa-i-sommar
Det tror jag också! Luleå tog ju inte precis emot med öppna armar, som Härnösand däremot gjorde.

15
Kryssningsfartyg / SV: Äldsta Hurtigrutten fartyget pensioneras?
« skrivet: 15 november 2017, 10:05:02  »
Tydligen kan det aldsta annu i trafik varande Hurtigrutt fartyget, M/S Lofoten komma att pensioneras. Detta da det inte langre uppfyller de krav som stallts pa fartygen nar den nya anbudsrundan trader i kraft.

https://sysla.no/maritim/det-eldste-hurtigruteskipet-ma-kanskje-pensjoneres/
Det ville jo være litt trist, men jeg kan jo skjønne at man krever universell utforming, og jeg kan også skjønne at Riksantikvaren motsetter seg omfattende ombygging. Verneregler kommer ofte i konflikt med andre lover, men oftere miljølover, som f.eks. lukket toalett eller ikke på hjuldamperen SKIBLADNER på Mjøsa og slagghaugene på Røros.

Sidor: [1] 2 3 ... 21