Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna medlem har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Visa inlägg - Lars H

Sidor: [1] 2 3 4
1
Övrig sjöfart / Upplagda Stenariggar
« skrivet: 22 februari 2018, 11:38:35  »
I början av varje år är några veckor i Las Palmas. Ofta ser man där upplagda oljeriggar. I år dock fler än vanligt. Kunde räkna in åtta drillships inkl tre tillhörande Stena.

https://www.offshoreenergytoday.com/stena-drilling-to-cut-crew-as-three-drillships-remain-idle-in-las-palmas/

2
Kryssningsfartyg / Hur många svenskar åker på kryssning?
« skrivet: 21 februari 2018, 21:25:11  »
Kryssningsbranschens internationella organisation CLIA, har en lite bräcklig men halvhygglig statistik räknat world wide, men svår att få ned på landnivå när det gäller länder med relativt få passagerare. Totalt uppger organisationen att man inför 2018 räknar med 27,2 miljoner passagerare.

Därtill kommer att definitionen av ”kryssning” inte heller är helt solklar, bortsett från att alla nu inte är med i CLIA.

Söker man sig runt i Sverige efter info stöter man också på problem då siffrorna ofta, inte helt förvånande, inkluderar färjetrafik i Östersjön, dygnsresor till Åland och diverse färjelinjer på västkusten till Tyskland, Danmark och Norge. Samma sak med Hurtigruten. Så att renodla är inte helt lätt.

Själv har jag efter diverse detektivarbete i branschen kommit fram till cirkasiffran 85.000 passagerare per år för vad man kan kalla internationella kryssningar exkl då ovanstående färjetrafik, Ålandsresor, Birkas kryssningar och Hurtigruten.

Vet att på 90-talet bedömde dåvarande VD:n på Globetrottrer (man var då dessutom rätt ensam på marknaden) att antalet svenska kryssningsresenärer uppgick till runt 20.000. Så nog har marknaden ökat rejält, även om min siffra, sannolikt också är behäftade med fel.

Desto märkligare skulle man möjligen kunna säga, att inte fler letat sig fram till detta forum. En befogad misstanke skulle vara att just ordet ”landgången” inte har någon attraktionsförmåga.

Kanske skulle man tänka sig att personerna bakom detta forum skulle starta en särskilt webbplats som i högre grad attraherar denna grupp?

3
Kryssningsfartyg / Maasdam
« skrivet: 18 februari 2018, 18:55:39  »
Gamla slitna Maasdam, byggd 1989, poppas upp av HAL med zodiacs och för HAL åtminstone, sätts in på lite mer udda destinationer. Maasdam gick som kanske den minnesgode erindrar sig flera somrar på Stockholm.

https://www.cruisecritic.com/news/news.cfm?ID=8409

4
Lastfartyg / Nästa containerrederi som får problem?
« skrivet: 18 februari 2018, 16:38:17  »
Hyundai? Att det dessutom är ett sydkoreanskt rederi med statligt stöd i ryggen är väl kanske inte helt överraskande.

http://splash247.com/hmms-net-loss-2017-balloons-billion-dollars/

5
Övrig sjöfart / Sveriges Handelsfotta - 83 fartyg
« skrivet: 01 februari 2018, 14:10:21  »
I senaste numret av Båtologen redovisas samtliga fartyg under svensk flagg per den 1/1 2018 som är över 1.000 tdw (lastfartyg) eller 1.000 bt gällande övriga fartyg. Det blir om jag räknat rätt, den föga imponerande siffran 83 fartyg.

Av dessa är dessutom 29 passagerarfartyg/färjor och ro-ro fartyg i trafik till grannländerna och Gotland.

Därtill kommer förstås ett hyggligt stort antal skärgårdsfartyg/vägfärjor och mindre fartyg i huvudsaklig trafik i mer skyddade vatten.

6
Det finns många som tror att tonnageskatten kommer att innebära ett uppsving för svensk sjöfart. Jag tillhör inte dessa. Förfallet har gått för långt. Och det handlar inte enbart om hur många fartyg det finns under svensk flagg. Utan om hela sjöfartsklustret. Sedan får Chalmers säga vad man vill.

Det började på 70-talet med varvskrisen, fortsatte med näringens oförmåga att tänka nytt, ett trilskande Sjöfolksförbund som inbillade sig att ”bekvämlighetsflaggor” kunde utrotas med bojkotter och som bla tvingade Broström att sälja Kungsholm och Gripsholm, till en statsmakt som ständigt inhämtat sitt sjöfartskunnande via Evert Taubes vishäften.

Skillnaden i hur man ser på sjöfarten i Finland och Danmark kan man mer eller mindre dagligen avläsa i medias nyhetsrapportering. Några färska exempel.

Här om Finland ( liten handelsflotta) och forskning om obemannade fartyg. Därtill är man världsledande inom  forskning gällande isbrytning och har trots problem hållit liv i varvsnäringen.


http://gcaptain.com/rolls-royce-opens-autonomous-ship-research-center-in-finland/?utm_source=feedburner&utm_medium=feed&utm_campaign=Feed%3A+Gcaptain+%28gCaptain.com%29&goal=0_f50174ef03-3caa34de2b-169904285&mc_cid=3caa34de2b&mc_eid=2b60416400

Bortsett från att Maersk är världens största containerrederi lägger danska staten ned tankemöda på hur man skall få sjöfartssektorn att växa. Ett helt okänt fenomen i Sverige.

https://maritime-executive.com/article/denmark-releases-plans-for-maritime-growth#gs.K53Tww4

Så vad kan man då fiska upp för nyheter om sjöfart i Sverige? Tja, det blir som vanligt skandaler om det numera gravt avlövade Sjöfartsverket som mest pysslar med internkurser i jämställdhet och hur man trivs på jobbet, resa upp tilldelade forskningsanslag och göra tokupphandlingar av helikoptrar, som man har svårt att få upp i luften.


https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/ingen-svensk-raddningshelikopter-i-ostersjon-inatt

https://www.expressen.se/dinapengar/sjofartsverket-fick-miljoner-till-forskning-gick-till-resor-och-pr/

Svårt att känna någon brinnande optimism!

7
Kryssningsfartyg / Orderläget 2018 - 2026
« skrivet: 26 januari 2018, 13:42:42  »
Med Carnival Corp. senaste beställningar (från igår) finns nu 95 kryssningsfartyg i order för perioden 2018 - 2026.

https://www.cruiseindustrynews.com/cruise-news/18448-p-o-orders-new-ship-for-2022-delivery.html


https://www.cruiseindustrynews.com/cruise-news/cruise-ship-orderbook.html

8
Övrig sjöfart / Våghöjder och sånt
« skrivet: 23 januari 2018, 15:19:15  »
Dåligt väder är inget som folk inom professionen ser som ett särskilt spännande diskussionsämne där man försöker bräcka varandra i upplevelser. Den som med ett handelsfartyg blivit flera dagar försenade på resa Kontinenten - USA:s ostkust, pga av dåligt väder en vinter i Nordatlanten, vill helst glömma allt och få en chans att sova ut när man kommer fram.

Däremot är inte helt ovanligt att från fjuniga ynglingar till pensionärer få höra om dramatiska strapatser  och höga vågor man varit med om på en Finlandsbåt eller en färja mellan Göteborg och Tyskland. På detta forum har man kunna läst om folk som gillar när det ”gungar” och andra som har en förhoppning om att det kryssningsfartyg man bokat, skall drabbas av riktigt skitväder och tom orkan, vilket man då får anta skulle förgylla passagerarens reseupplevelse och kanske ge uppslag till spännande berättelser inför en begeistrad hemmapublik.

Självklart är förvisso såväl väder som våghöjder till sjöss ytterst intressanta att studera ur alla möjliga aspekter. Tex varför det skapas tsunamivågor och deras ringa höjd med extremt långa våglängd till havs. Eller teorier om hur mindre vågor vid hårt väder kan samverka för att skapa en plötslig jättevåg som senare försvinner.

Vad gäller gigantiska våghöjder är uppgifter om dessa notoriskt opålitliga. Och det av det enkla skälet att dessa har varit svåra att mäta även om modern teknik nu gjort det betydligt enklare. Många äldre uppgifter om enstaka montervågor betraktades länge som fria fantasier men inte bara dess existens, utan även hur ofta de förekommer, har senare bekräftats. Numera mäter och rapporterar man sk signifikant våghöjd. Med detta menas enkelt uttryckt den genomsnittliga våghöjden för den högsta tredjedelen under en viss tidsperiod. Det innebär att när meteorologiska varningar går ut till sjöfarten om en signifikant våghöjd på säg 17 meter (som för några dagar sedan utanför Japan), kan enskilda vågor vara väsentligt högre.

Den sk Draupner vågen, som slog in i en oljeplattform 1995 med samma namn, utanför Norge är väldokumenterad och hade en höjd av 25,9 meter och även den på 29 meter utanför Skottland år 2000.

Här en länk för den intresserade.


https://en.m.wikipedia.org/wiki/Rogue_wave

9
Lastfartyg / Containern ... En tillbakablick
« skrivet: 17 januari 2018, 11:20:27  »
Ingvar Bergman skriver alltid insiktsfulla artiklar i Svensk Sjöfartstidning. Denna - om containertrafiken - utgör inget undantag.

http://www.sjofartstidningen.se/bloggar/bergman/containern-en-tillbakablick/?utm_source=Sjöfartstidningens+nyhetsbrev&utm_campaign=68b30fb403-EMAIL_CAMPAIGN_2018_01_16&utm_medium=email&utm_term=0_eaa9b84478-68b30fb403-49560001

10
Kryssningsfartyg / Varma vinterkryssningar
« skrivet: 10 januari 2018, 14:17:11  »
För den som funderar på en kryssning vintertid i ”närområdet” har utbudet ökat dramatiskt de senaste åren. Dvs till Medelhavet, Kanarieöarna och Gulfstaterna. Förr var Karibien det enda och närmaste som erbjöds.

Sol och värme kan förvisso utebli under en kryssning vintertid i Medelhavet. Säkrare är då Kanarieöarna och Gulfen med ungefär lika lång flygresa från Sverige.

Costa kör kortkryssningar från Dubai och spanska Pullman runt Kanarieöarna, med avstickare till Marocko. Båda varianterna säljs även i kombination med hotellveckor. Vi har bekanta som kryssade en vecka runt Kanarieöarna med Pullmans Horizon. Dvs fd  Celebrity Horizon. De är vana kryssningsresenärer och hade därför hyggligt lågt ställda förväntningar på Pullman men man kunde efteråt konstatera att det var klart ”value for money”. Faktiskt ett klart plus för maten med tanke på priset. Britter, tyskar och spanjorer var dominerande nationer bland passagerarna.

Själva tillbringar vi varje vinter ett antal veckor i Las Palmas. I år blir det inte av att kombinera med en kryssning men nästa år skall vi nog testa Pullman.

11
Övrig sjöfart / Tanker i brand efter kollision
« skrivet: 07 januari 2018, 14:59:28  »
En Panamaregistrerad Iransk tanker brinner utanför Kinas kust.

http://www.bbc.com/news/world-asia-china-42594249

12
Kryssningsfartyg / Hur stora kan kryssningsfartyg bli?
« skrivet: 31 december 2017, 19:43:12  »
Det enkla svaret är förstås: hur stora som helst. Åtminstone teoretiskt. Men på vägen finns en del problem. Inom branschen förs fn en intressant diskussion om detta. Här några synpunker som vädras.

Byggnadstekniska

Var och en som studerat de nuvarande större kryssningsfartygen akterifrån kan notera följande. Höjden på överbyggnaden räknat från vattenlinjen i förhållande till fartygets bredd och längd är oproportionerligt och imponerar knappast stabilitetsmässigt. Lägger man därtill det förhållandevis ringa djupgåendet (9 m för Harmony of the Seas jämfört med tex lilleputten Kungsholms 8,5 m eller ett containerfartygs runt 16 m, med samma längd som Harmony, borde ingen bli förvånad över deras förmåga att rulla, helt oavsett rederiernas och resebyråernas försäkringar om att storleken och stabilisatorer befriar från alla otäcka rörelser.

Här finns åtskilliga problem att bemästra när man går upp i storlek. Ringa djupgående är förstås viktigt för att nå så många destinationer som möjligt, så det vill man helst bibehålla. Men det blir svårt då sk hogging- och saggingproblem (skrovböjningar), sätter in vilket kommer att begränsa längden med nuvarande byggnadssätt om man inte gör rejäla skrovförstärkningar, vilket i sig skulle öka djupgåendet. Öka bredden då? Tja, fler balkonghytter blir det knappast (marknaden ropar inte precis efter fler innerhytter) plus att bränsleförbrukningen ökar och manövermöjligheterna i trånga hamnar reduceras.

Möjligen skulle man kunna tänka sig gigantiska fartyg av resorttyp, byggda för enbart upplevelsen ombord. Fart och annat rätt oväsentligt. Likt resenärer på en dygnsresa till Åland(vem bryr sig om Åland?) blir det bara en klarering i en utländsk hamn som stör hålligånget.

Ett problem som redan gör sig gällande är dock bristen på tillräckligt stora varvsdockor för att serva stora fartyg. Särskilt problematiskt förstås i händelse av ett haveri som kan kräva bogsering långa sträckor.

Broar och kanaler

Redan nu har de finska varven problem med Stora Bältbron med en fri segelhöjd på ca 65 m. Det här begränsar även vissa kryssningsfartygs passage in i Östersjön. QM2 exempelvis, som för övrigt bara har tre meter till godo i New York under Verrazanobron, som också anses vara ett framtida problem. Öresundsbron har inom parantes ca 55 m och tillåter dessutom ett mer begränsat djupgående än under Stora Bältbron. Den utbyggda Panamakanalen tillåter i sig de flesta nuvarande kryssningsfartygen, om det nu inte vore för den begränsade segelhöjden under Bridge of Americas som är på 58 m. Muddringarna i Suez och annat gör att där återfinns inga större problem fn.

Att öka segelhöjden under broar är inget lätt projekt, även om det förekommer. Vare sig myndigheterna i Danmark eller i Panama tycks dock fundera i sådana banor.

Hamnar

Här finns naturligtvis hinder som gör rederierna tveksamma. Helst skall ett fartyg kunna trafikera så många hamnar som möjligt på alla kontinenter för att snabbt kunna anpassa sig till skiftande marknadsförutsättnigar. Ett jättefartyg i trafik på bara några få hamnar är förstås ett ytterst vanskligt projekt och redan med dagens storlekar dras man med en del besvär. Men det här är ändå problem som förefaller hyggligt överkomliga på sikt.

Allmänt

Det är möjligt att med nuvarande begränsningar av alla de slag inkl byggnadssätt, kommer maxkapaciteten under de närmaste 15 åren, inte överstiga runt 10.000 pax plus runt 3.000 i besättningen. Totalt alltså runt 13.000 personer som far runt på haven inom en begränsad yta. Men säker kan man inte vara.

Containerfartygen har en liknande utveckling om att ”big is beautiful”. Ingen tror på allvar att de nuvarande fartygen med en maxkapacitet på runt 22.000 TEU utgör något maximum. Men förr eller senare når man även där en gräns.

Man kan även ha i minnet att tex tankfartyg under en period byggdes i allt större storlekar och det ansågs vara framtiden. Men det fick ett abrupt slut och ingen tankredare skulle numera komma på tanken att igen bygga fartyg på 450.000 - 550.000 dwt. Det samma gäller inom det militära. Tidigare vurm för gigantiska hangarfartyg är som bortblåst. Slagskepp exvis återfinns numera endast som museiföremål. På samma sätt kan notera att efterfrågan på Airbus 380 och andra större flygplanstyper stagnerat till förmån för mindre storlekar.

Så det är inget naturtillstånd att allt måste bli större.

Det som dessutom kan förändra alla förutsättningar över en natt vore om en olycka (av vad slag det än må vara) skulle inträffa med tusentals döda. Något som faktiskt skulle kunna hända trots alla försäkringar om hur otänkbart det är.

13
Kryssningsfartyg / Kryssningsfartyg i Stockholm 2018
« skrivet: 10 december 2017, 13:32:40  »
Listan finns nu tillgänglig. Vissa av de fartyg SH anger som nykomlingar stämmer väl inte riktigt men det är en petitess.
https://www.stockholmshamnar.se/om-oss/nyheter/2017/spana-in-2018-ars-kryssningsanlop/

14
Kryssningsfartyg / Varierande regler hos NCL
« skrivet: 03 december 2017, 11:29:29  »
Massmarketrederierna prövar sig fram med olika priskoncept. Tidigare i år rullande NCL ut en variant där dricks och vin/spritpaket ingick i priset för européer men inte för amerikaner. Skapade lite förvirring i början beroende på var man bokat bla men det klarade man nog hyggligt av så småningom.

Uppenbarligen blev det ändå ingen total succé bland européer, så nu backar man vad gäller drykespaket, som kan väljas bort på vissa kryssningar. Därtill ospecificerad hytt för att ytterligare få ned priset.

Så här skriver Globetrotter idag.

”Från 1/12 2017 lanserar Norwegian Cruise Line ett nytt priskoncept på utvalda kryssningar där du kan välja att boka din hytt ospecificerad till ett lägre pris och där endast dricksen till servicepersonalen ingår. Helpension och underhållning ingår givetvis som alltid på kryssningar med Norwegian Cruise Line. Det nya konceptet finns endast att välja på utvalda kryssningar och avser kategori IX, OX, BX och MX. Övriga kategorier har dryckespaket Premium All Inclusive samt dricks till servicepersonalen inkluderat i priset. Eftersom detta priskoncept endast gäller utvalda kryssningar och utbudet av kryssningar med detta koncept kan ändras så kan du för närvarande endast boka din kryssning med detta priskoncept per telefon.

Det nya priskonceptet gäller endast nya bokningar gjorda från 1 december 2017.”


15
Lastfartyg / ACL lämnar Göteborg
« skrivet: 01 december 2017, 22:13:47  »
Från den 15 januari förlorar Göteborg direkttrafiken till USA när ACL lägger ned trafiken. ACL har seglat i linjetrafik mellan USA och Göteborg i 50 år.

Allt enligt GP.

Sidor: [1] 2 3 4